Vår Politik | Sverigedemokraterna i Lund | Sida 5

Vår Politik

Vår politik i Lund

Här kan ni se våra lagda motioner och andra politiska evenemang som skett i föreningen.

  • Vårt budgetförslag för Lunds kommun 2018

     

     

    Budgetförslag 2018-2020 – SD

    (Klicka på länken ovan för att ladda ner hela budgeten. Det som ligger uppe är en lätt reviderad version jämfört med den första. På KS 23 maj framkom det att tjänstemännen hade glömt att reservera medel för genomförande av valen 2018 och 2019. Alla partier yrkade då direkt att deras budgetar skulle tillföras medlen som behövdes. Tillägget ligger i tabellen under rubriken ”politisk ledning”)

     

    SVERIGEDEMOKRATERNAS

    BUDGET MED EVP 2018-2020

    FÖR LUNDS KOMMUN

     

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys
    2. Invandring och mångkultur
    3. Behovet av en förvaltningsreform
    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:                                   

    1. Politisk ledning och kommunstyrelse
    2. Kommunkontor
    3. Kommungemensamt
    4. Byggnadsnämnd
    5. Teknisk nämnd
    6. Kultur och fritidsnämnd                 
    7. Socialnämnd
    8. Miljönämnd
    9. Vård- och omsorgsnämnd
    10. Utbildningsnämnd
    11. Barn och skolnämnder totalt
    12. Finansförvaltning
    13. Renhållningsstyrelsen
    14. Servicenämnden
    15. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2018 och EVP 2019- 2020 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Alla siffror är i jämförelse med förra årets budget, och med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens ekonomi har en rad problem, det som många med ett försök till förskönande omskrivning kallar utmaningar. Mottagningen av asylinvandrare har havererat, med ett prognosticerat ekonomiskt underskott för 2017 som är ännu större än det besparingsbelopp för denna verksamhet vi hade i vår budget förra året. Den mångkulturella omvandlingen av kommunen fortsätter dock i uppskruvad takt. På detta kommer ett fortsatt stort investeringsbehov, och till sist, andelen arbetande i befolkningen förutspås gå ner kraftigt de kommande åren, främst på grund av en ökande andel äldre.

    De flesta partier är överens om att kommunen de närmaste åren måste hitta sätt att effektivisera sin verksamhet. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi minskar även utgifterna kraftigt för flera nämnder, men har också valda satsningar, som ökade medel till äldreomsorgen, och medel reserverade för införande av kulturcheck. Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP:s resultat för 2018 och 2019, men något sämre för 2020. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är mycket större än för S och MP:s budget.

    I vår investeringsbudget skiljer sig från den från S och Mp genom att vi inte lägger några medel för inköp av bostadsrätter, 75 miljoner under de kommande åren, och att vi tar bort de 35 miljoner som Socialnämnden har reserverat för flyktingboenden. Vi minskar också anslaget till ridanläggning från 75 till 60 miljoner. Detta bedömer vi som möjligt om ridanläggningen inte läggs på Ladugårdsmarken, utan istället anläggs på billigare mark längre ut på landet.

    Dessa tre inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett de senaste åren har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi har i tidigare budgetar hänvisat till en rad sådana dokument. Men numera framgår det som vi länge hävdat istället av kommunens egna dokument.

    Mottagningsverksamheten av flyktingar går med ett enormt underskott. I skrivande stund är prognosen för socialnämndens underskott för denna verksamhet 2017 uppe i 80 miljoner. I vår budget för 2017 beräknande vi underskottet till 70 miljoner, men använde siffran 60 miljoner i vår budget för att vara säkra på att inte vara i överkant. Med allt större antal personer som ska tas om hand, och kostnader som finns spridda på diverse andra förvaltningar, är det ingen överdrift att hävda att den verkliga nettokostnaden är betydligt större. Vi har för socialnämnden satt en besparingspotential på 100 miljoner för 2018, och ökade belopp för EVP-åren, förutsatt att verksamheten omedelbart avvecklas.

    Även kostnaden för försörjningsstöd kommer att gå ner ett antal år efter en omläggning av politiken. Vi har för det angett ett försiktigt belopp på 10 miljoner för 2020.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2018 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2018 valt att spara in 24 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Men omläggning till en Sverigedemokratisk invandringspolitik kan kostnaderna för gode män till så kallade ensamkommande barn minskas kraftigt. Då behövs inte den av S och MP föreslagna ökningen, utan anslaget kan istället minskas. Även kommunstyrelsen måste vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder. Vi har lagt en generell effektiviseringspotential på 2 procent på lång sikt, och skrivit in den på EVP-året 2020.

     

    1. Kommunkontor

    Vi har här en lång rad förändringsförslag. Funktioner som vi tidigare har varit kritiska till, som visselblåsarfunktionen tar vi bort medlen till. Kommunens deltagande i Almedalsveckan får istället för föreslagna 700 tkr istället kosta 50 tkr. Deltagande i MIPIM slopas. Vi anser också att styrgruppen för de östra kommundelarna inte är bästa sättet att arbeta med medborgarinflytande, utan vi vill istället, som vi tidigare motionerat om, återinföra medborgarstämmorna, och anslår 700 tkr till det.

     

    1. Kommungemensamt.

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den. Vi anslår för detta 500 tkr för införande av ett nytt regelverk för byggnation, som ska säkerställa en sådan ändring.

    Vi anser att nämnden bör kunna genomföra besparingar på 700 tkr enligt det så kallade 3-procent-alternativet; alltså att man sparar 300 tkr per år genom reducering av IT-kostnader, och 400 tkr per år genom det nämnden anger som ”Reducering av övriga kostnader”.

    Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Det nya färdtjänstavtalet beräknas medföra 12,4 milj. i merkostnader, detta har vi lagt till. Vi föreslår också ett ökat anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Vi anser också att seniorkortet, som ger gratis bussresor för personer över 75 ska avskaffas. Vi är öppna för diskussion om en subvention för utsatta grupper, till exempel fattigpensionärer, men en generell subvention för alla över 75 finns det ju inga sakliga skäl till.

    Även tekniska nämnden behöver undersöka möjligheterna till långsiktiga effektiviseringar av sin verksamhet. Vi har lagt in en besparingspotential på 2 procent för år 2020.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

    Av de förslag till besparingsmöjligheter som nämnden presenterade i januari fram vill vi genomföra sådana för sammanlagt 10 794 tkr. Detta är de besparingar som nämnden betecknar med följande koder: 1A, 2A, 4A, 5A, 6A, 7A, 1B, 10C, 1-4D, 14D, 16D, 17D och 20D. Vi har i vår nettokostnadstabell gett dessa samlingsnamnet ”utvalda besparingsförslag”.

    Vi har två konkreta satsningar under denna nämnd: Vi anslår 7 miljoner för införande av kulturcheck, och vill även ge ett riktat bidrag på 1 miljon till Idalagården, för att säkra att den fortsatt ska kunna erbjuda Veberödsborna bra lokaler för uthyrning och olika verksamheter.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjorde del av underlaget för förra årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under varje kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer. Vi anslår även 750 tkr årligen till att bistå Jernhusen med en ordningsvaktstjänst, enligt den förfrågan som har inkommit från Jernhusen, och enligt den motion som SD har lagt om detta.

    Genom ett omedelbart avbrytande av mottagningen av flyktingar, blir det för 2018 och kommande år möjligt att spara in åtminstone ett belopp motsvarande det underskott som denna verksamhet förutspås ha för 2017. Eftersom verksamheten tiden expanderar, anser vi det vara möjligt att på detta sätt spara in 100 miljoner för 2018, 110 miljoner för 2019, och 120 miljoner för 2020.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en Sverigedemokratisk invandringspolitik minska under det sista EVP-året, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra, 10 miljoner, för detta.

    Men det går även att spara på försörjningsstödet redan på 2018, genom att det försörjningsstöd som betalas ut för flyktingar som väntar på att få etableringsersättning görs återbetalningspliktigt. Detta har genomförts i en del kommuner, enligt den så kallade Vansbro-modellen. Denna besparing rör sig om cirka 3 miljoner per år, beräknat på att kostnaden för år 2016 var 2,676 miljoner, och flyktingverksamheten kan antas vara större för kommande år än för 2016.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

    Vi har likt budgeten från S och MP, lagt ett effektiviseringskrav på nämnden, men vill ge nämnden mer tid för den omställningen, och har lagt in det först år 2020.

     

    1. Utbildningsnämnd

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 3 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas. För år 2020 har vi lagt in ett effektiviseringskrav på 1 procent.

     

    1. Barn- och skolnämnd totalt

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna för flyktingar, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 10 miljoner går till att möjliggöra en minskning av klassers storlek där det behövs mest.

    Vi satsar även 4 miljoner på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    En annan viktig satsning är att vi vill anslå 3 miljoner kronor till att utbilda lärare i att motverka etniska konflikter. I det mångkulturella samhället, med dess inbyggda motsättningar, kan vem som helst, svensk eller invandrare, drabbas av trakasserier på grund av etnicitet eller religiös tillhörighet. Detta tar sig ofta mycket otäcka uttryck inom skolans värld.

    Detta är också vad skolpersonalen har sagt är det som behövs. I BSN Lunds stads handlingar inför sammanträdet 2017-03-15 kan man i ärendet ”3 Information: HBTQ-insats” (Dnr BSL 2017/0033) läsa vad medarbetarna har svarat i den enkät som har skickats ut efter en ”HBTQ-insats” som omfattade 2500 anställda. Det tas i handlingarna upp att medarbetare har svarat att förvaltningen borde arbeta med andra diskrimineringsåtgärder än HBTQ. ”främst etnisk diskriminering tas upp som exempel”.

    Vi minskar anslaget till modersmålsverksamheten med 10 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 15 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Renhållningsstyrelsen

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Servicenämnden

    Vår budget för Servicenämnden skiljer sig från förslaget från S och MP genom att vi inte har deras årliga effektivisering på två procent, och inte har med driftskostnaderna för inomhusmiljöprojektet som en utgift på denna post.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona.

     

    Mer info
  • Fel av kommunen att köpa bostadsrätter till ”nyanlända”

    Som alla vet är det ett närmast hopplöst läge för kommunen att hitta bostäder till nyanlända flyktingar. Tjänstemännens egen prognos är att Lund ska ta emot 1100 under år 2017! Nu öppnar ”de styrande” S och Mp för att börja köpa bostadsrätter till dem. Detta har provats under lång tid i Malmö, och fått konsekvensen att de boende fått besittningsrätt, och kunnat bo kraftigt subventionerat på permanent basis. En annan konsekvens är att trycket på en redan överhettad bostadsmarknad ökar ytterligare, vilket gör det ännu svårare och dyrare för andra människor att skaffa bostad.
    Kommunen bygger också ”moduler” för de nyanlända, till enorma kostnader. Boendet i dessa blir dyrare än i vanliga bostäder, genom att modulerna beräknas vara värdelösa efter ett antal år.

    Det är dags för de andra partierna att erkänna att Lund inte kan eller bör ta emot så många nyanlända som det är tänkt nu. Hela det mångkulturella projektet har havererat. Genom att Lund i många år tog emot mycket färre asylmigranter än andra kommuner, märks inte konsekvenserna lika tydligt ännu i Lund, som det görs i till exempel Malmö. Men med den nuvarande politiken kommer Lund att bli precis som de kommuner som har haft massinvandring under lång tid.

    Sverigedemokraterna Lunds foto.
    Mer info
  • Miljöskandal vid Rögle deponi

    Urlakning från den gamla soptippen som rinner ut i en bäck

    Måndagen den 24 april hörde en kvinna av sig till oss i SD Lund. Hon berättade att det pågår mycket otrevliga utsläpp från den gamla deponin (soptippen) öster Om Hardeberga. Se bilderna på denna sida. Vi kontaktade då omedelbart miljöförvaltningens chef för  att få veta vad de tänkte göra. De svarade att det är vätska från den gamla soptippen som rinner ut på åkrarna, istället för som tänkt, rinna ut i de för ändamålet grävda urlakningsdammarna på den norra sidan deponin.

    Enligt miljöförvaltningen så beror rödfärgningen av vätskan på järnoxid.

    Rögle deponi är en soptipp som användes fram till 80-talet. Där har lagts cirka 1 miljon ton sopor. På den tiden sorterade man ju mycket mindre än nu, så i princip vad som helst lades på soptippar. Att kontrollera dessa tippar har varit ett stort arbete. Huvudprincipen är att man ska ha god kontroll över lakvattnet som rinner ut från tipparna. Vid Rögledeponin har man på den södra sidan anlagt en serie dammar vars funktion är att partiklar ska sjunka till botten innan vattnet rinner vidare.

    I den nordöstra delen av deponin finns även där två små dammar. Vattnet i dem är rödbrunt, den mest sannolika orsaken till det är järnoxid från alla järnföremål som rostar i deponin. Miljöförvaltningen undersöker ibland innehållet i den vätska som rinner ut. Det säger dock sig själva att de inte kan ha en total kontroll. Innehållet soptippen farliga ämnen så finns det naturligtvis risk att de rinner ut på de åkrar där vår mat växer.

    Det här måste åtgärdas. Vi i SD Lund ska tala med de lantbrukare som äger jorden. De är nog ganska trötta på att få detta på sin mark!

    Utsläppen ser ut så här när de rinner ut på åkrar och ut i bäckar.

    Mer info
  • Motion om att Lunds kommun ska bistå Jernhusen med en ordningsvakt vid Lunds central.

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Lund 2017-04-04

     

    Fredagen den 31 mars 2017 inkom till ledamöterna i kommunstyrelsen ett mail från en befattningshavare på Jernhusen, Martin Andersen, som är ansvarig för säkerheten på Lunds centralstation.

    Mailet är ganska långt och var och en kan begära ut det som offentlig handling. Vi ska här endast citera några centrala delar som visar på hur illa läget är vid stationen:

    Enligt svensk lag är tiggeri inte tillståndspliktigt, men pengainsamling är. Man kan ju tycka att organiserat tiggeri borde ligga inom ramen för pengainsamling och således vara tillståndspliktigt?. Man ”maskerar” dessutom ofta tiggeriet genom att ge sken av att vara tidningsförsäljare då även försäljning/utdelning av skrifter är undantaget tillståndsplikten.

    Problemet är inte själva tiggeriet som företeelse, utan de omfattande proportioner detta tagit med organiserade grupper som tillsammans aktivt stoppar folk på trottoaren, vid biljettautomaten, på busshållplatsen eller vid bankomaten. Aktiviteten utförs alltför ofta på ett för den passerande allmänheten pressande, pockande och närgånget sätt. Vi har sett exempel på att man gärna i grupper går på de som upplevs som svaga och har svårt att säga ifrån tex äldre, handikappade, samt i vissa fall även barn. Ibland tangerar man både rån, tvång och ofredande. Vissa i den här kretsen har dessutom börjat missbruka alkohol och andra droger med alla problem det medför i en redan svår situation. 

    Mot slutet av brevet föreslår Martin Andersen en konkret lösning, nämligen:

    För att inte riskera förlora Ordningsvakten som genom sitt ihärdiga arbete lyckats bryta den negativa trenden, föreslår Jernhusen därför en kompletterande vakt i kommunens regi som tillsammans med vår befintliga vakt kan vara polisen behjälplig på ett större område (den s.k. C-triangeln).

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun ska stå för kostnaden för en ordningsvakt som tillsammans med Jernhusens ordningsvakt kan arbeta med tryggheten på och vid Lunds centralstation.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

    Mer info
  • Motion om handlingsplan för särbegåvade elever

    Lund 2017-03-09

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Två procent av Sveriges befolkning tillhör idag en grupp som kallas särbegåvade, personer med en uppmätt IQ på över 130, människor som vid upprepande tillfällen förvånar sin omgivning med sin intelligens. Föreningen för högintelligenta, Mensa, har dessutom berättat att den kommun med störst andel av deras medlemmar är just Lund, så vi kan utan att skämmas skryta om att vår kommun är den mest intelligenta I Sverige sedd till sin storlek. Detta innebär dock att det finns ett problem.

    Särbegåvade barn i den yngre skolåldern får sällan den stimulans de behöver. Av detta kan de riskera att bli introverta, och uppfattas av andra barn och vuxna ha en social nedsättning. De kan också riskera att bli utåtagerande, ett störmoment i undervisningen. Och då det är särskilt svårt för andra människor att identifiera dessa barn som särbegåvade så ställs frågan på sin spets och man börjar istället gå igenom typiska beteenden för att ställa en diagnos. Föräldrarna kan undra om det är något fel på deras barn, lärarna blir nästan handlingsförlamade i klassrummen, och kamraterna tycker att man är lite konstig, annorlunda.

    Identifiering av särbegåvade barn är däremot ingen svår sak, om man har fått reda på vilka rekvisit man ska leta efter. Varje år så rapporteras det om barn mellan 2 och 4 år gamla som visat sig ha mellan 140 och 160 IQ. Metoder för att stimulera barnet på rätt sätt är enkla att utföra, och kräver inte mer än grundläggande kunskap om särbegåvning. Assistans och utbildning för detta finns att tillgå hos forskare i psykologi.

    Ger man ett särbegåvat barn den stimulans och de verktyg de behöver under sin uppväxt, så finns det en väldigt hög chans att barnet växer upp till att bli den nya Elon Musk eller Stephen Hawking, och på så sätt kan ge tillbaka till samhället tiodubbelt. Vi kan se det som en väldigt billig och bra investering för framtiden.

    Som grund för denna handlingsplan vill jag hänvisa till SKL:s dokument ”Handlingsplan särskilt begåvade elever 2016”, som beskriver vad särbegåvning är, och exemplifierar pedagogiska insatser för elever.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun tar fram ett förslag till handlingsplan för indentifiering av, och anpassade arbetsmetoder för särbegåvade elever i grundskolan.

     

    _______________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

    Mer info
  • Lund ska ta emot över tusen asylinvandrare 2017

    Ett av de dokument som visades på KF 23 februari 2017.

    Ovan ser ni en graf över mottagningen av flyktingar och ensamkommande barn i Lund. Siffrorna för 2017 och 2018 är ju prognoser. Denna och bilden under är två av de bilder som visades under ett föredrag av flyktingsamordnaren på kommunfullmäktige 23 februari.

    De prognosticerar alltså att det blir mer än 1100 som tas emot under 2017. Flyktingsamordnaren erkände helt öppet att det blir mycket svårt att ordna bostäder åt så många. Man ska veta att under många år tog Lund emot 125 flyktingar, och cirka 10-20 ensamkommande barn per år. Alliansen styrde ju Lund 2006 till 2014. De var väldigt positiva till flyktingmottagande, men ansåg att det inte gick att ordna bostäder till fler. Vänstersidan brukade yrka 150 flyktingar, och samma antal ensamkommande barn. Det var vad de ansåg vara möjligt att ordna bostäder till.

    Ingen kan ha missat att bostadssituationen de senaste åren har blivit ännu värre. Det byggs mycket i Lund, men då ska man antingen ha stått i kö länge, eller så ska man ha gott om pengar, en bostadsrättstrea kan kosta 2, 5 miljoner.

    Var och en förstår att detta inte går. Nedan ser ni vad ”Lundauppropet” är. Som ni ser så funderar man på att börja köpa bostadsrätter. Detta kommer inte bara att kosta enorma pengar, utan det är också ett felaktigt och risktagande sätt att använda kommunens pengar.

    En annan av de bilder som visades på KF 23 februari.

    Mer info
  • Interpellation ställd till Tekniska nämndens ordförande Emma Berginger angående genomförandet av ”Strategi för hållbart byggande”

    Interpellationen nedan lämnades in 8 februari och kommer upp på kommunfullmäktige 23 februari. En likalydande interpellation har lämnats in samtidigt, ställd till Byggnadsnämndens ordförande Björn Abelsson. (Eftersom nämnderna har gemensamt ansvar för strategin)

     

    Lund 2017-02-08

    Den 31 mars 2016 beslutade kommunfullmäktige i ärendet ”Strategi för hållbart byggande” (Dnr KS 2015/1030).  Sverigedemokraterna yrkade avslag. Beslutet blev bifall till införande av strategin. Ärendet berör ju både Byggnadsnämndens och Tekniska nämndens verksamhet, och jag lämnar därför in två interpellationer med likalydande innehåll, med förhoppningen att en av ordförandena kan tala för båda.

    Så här sammanfattades i handlingarna inför KS syftet med strategin:

    Strategin är tänkt att ersätta Miljöbyggprogram Syd och syftar till att stimulera hållbart byggande och verka för god bebyggd miljö, utan att ställa särkrav i markanvisningsavtal. Kommunkontoret föreslår att kommunstyrelsen överlämnar strategin för hållbart byggande till tekniska nämnden med uppdraget att i samråd med byggnadsnämnden inarbeta den föreslagna dialogmodellen i markpolicyn, samt att målsättningar rörande hållbart byggande och god bebyggd miljö beaktas vid kommande revideringar av kommunens styrdokument.

    I stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse beskrivs det hela som, jag citerar:

    ”…en dialogbaserad arbetsprocess istället för krav i markanvisningsavtal. Lunds kommuns ambitioner vad gäller hållbart byggande är oförändrat höga. Även om medlen ändrats är viljan densamma”

    Vilka medel är det då som ska användas, som inte bygger på lagkrav, men ska nå samma effekt? Under rubriken ”Arbetsmetoder” i tjänsteskrivelsen står följande:

    Att nå målen kan åstadkommas på annat sätt än genom krav i avtal, men kräver då en större insats av kommunen. Strategin grundar sig på fokuserade dialoger i planer och projekt, hållbarhetsbedömningar i anvisningar och planer samt att sprida kunskaper och erfarenheter om hållbart byggande.

    Nu har det gått snart ett år sedan strategin infördes, och det är dags att ansvariga politiker berättar hur det gått, arbetet med markanvisningsavtal med mera har ju varit intensivt det senaste året. Mina frågor till Emma Berginger lyder:

    1. Hur har strategin och de arbetsmetoder som beskrivs i denna hittills påverkat byggherrarna ambitioner att uppfylla de mål som ställs upp i strategin?
    2. Har ambitionen att ”viljan är densamma” som under Miljöbyggprograms Syds tid påverkat vilka byggherrar som fått markanvisningsavtal och bygglov, och vilka som inte har fått det?

     

    _____________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot kommunfullmäktige (SD)

    Mer info
  • Motion om återinförande av medborgarstämmor

    2017-01-23

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Vår demokrati är en representativ sådan, med valda politiker vars åsikter förhoppningsvis avspeglar befolkningens. Men speciellt på den kommunala nivån går det att göra mycket för att möjligheterna för var och en att påverka ska bli så enkla som möjligt. Ett exempel på det var medborgarförslagen. De gjorde det möjligt för alla att lämna egna, konkreta förslag på förbättringar, det kunde vara både större och mindre saker. Tyvärr avskaffades medborgarförslagen i slutet av år 2016, och ersattes med ett dåligt genomtänkt system med så kallade ”e-förslag”, där minst hundra personer måste uttrycka sitt gillande för att förslaget överhuvudtaget ska behandlas. Dessutom kommer det att ske en godtycklig gallring bland förslagen. Vi Sverigedemokrater motsatte oss detta system, vi ville ha kvar medborgarförslagen.

    Den direkta dialogen ansikte mot ansikte mellan politiker och allmänhet är förstås lika viktig som möjligheten att lämna skriftliga förslag.  Det finns många former för detta. I samma beslut som det i vilket medborgarförslagen avskaffades, beslutades det även att så kallade medborgarpaneler ska införas. Det är ännu inte klart hur det systemet ska utformas, men det blir inte helt enkelt. Hur ska medborgarpanelerna tillsättas så att man är någorlunda säker på att de avspeglar folkviljan? Vilken betydelse ska de tillmätas? Redan nu finns de tre kommunala råden. De fokuserar på särskilda grupper av medborgare, och kan systematiskt föra dialog i ämnen som berör dessa grupper, som alla har specifika behov.

    Men vilket är det bästa systemet för att generellt fånga upp medborgarnas åsikter i mötesform? Det självklara grunden är ju att så många som möjligt vill vara med och ta ansvar genom att ta ett uppdrag som folkvalda politiker. Systemet är stort och ger många möjligheter att få vara med. Förutom de cirka 100 ledamöterna och ersättarna i kommunfullmäktige, sitter ett mycket stort antal engagerade medborgare i nämnderna och i många andra organ. Med så många platser som ska tillsättas, och ett brett utbud av partier med många olika åsikter, bör huvudinriktningen för de medborgare som vill engagera sig, vara att engagera sig i ett parti. Att bygga upp ytterligare ett representativt system, med så kallade medborgarpaneler, kommer bara att göra ett redan övertungt system ännu mer komplext.

    Men för dem som inte vill engagera sig i det breda system med partier och förtroendeuppdrag som redan finns, bör man ha ett mötessystem där alla är välkomna, inte medborgarpaneler för de som lyckas komma in där. Under de två valperioderna mellan 2006 och 2014 fanns medborgarstämmorna. Baserat på en geografisk uppdelning av kommunen möttes politiker, tjänstemän och allmänhet under en kväll och diskuterade de frågor som de boende i den aktuella delen av kommunen ville ta upp. Mötena förbereddes väl genom postutskick till alla boende i stadsdelen, och det fanns möjlighet för alla att anmäla ämnen de ansåg borde tas upp. Formatet krävde en hel del förberedelse och även efterarbete, men hade sina fördelar. Vanligtvis var deltagandet mycket bra med ibland mer än hundra deltagare. Dialogen blev ibland mycket rak, till och med hård, men i en fungerande demokrati är det ett friskhetstecken att allmänheten är rak gentemot makthavarna med vad man tycker, och dessa i sin tur inte räds en sådan dialog.

    Men medborgarstämmorna begravdes i tysthet. Vi Sverigedemokrater anser att de bör återstartas. Denna gång bör naturligtvis ordförandeskapet på själva stämmorna roteras mellan alla partier.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att medborgarstämmor återinförs i Lunds kommun.

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

    Mer info
  • Motion om införande av mångkulturellt bokslut

     

    Lund 2016-12-19

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Sedan Sverige genom ett riksdagbeslut 1975 officiellt blev ett mångkulturellt land, har mottagningen av invandrare varierat både i omfattning och karaktär. Efter att tidigare har varit baserad på konceptet assimilation, gick man nu över till integration. Det mångkulturella samhällets idé är att en stat ska kunna ha många olika kulturer, och att dessa ska kunna samexistera. Vi ska här inte gå in på den omfattande kritik av detta koncept som har framförts, utan kort konstatera att det mångkulturella projektet nu har kommit mycket långt. Hur har det då gått? Har den förda invandrings- och integrationspolitiken varit lyckad?

    Det finns förvånansvärt lite forskning om detta. För landet som helhet finns en del att läsa, Migrationsverket (tidigare Invandrarverket, Integrationsverket) har publicerat en del rapporter, men dessa ifrågasätter sällan grundkonceptet, utan tar upp sådant som sysselsättningsgrad och allmänhetens attityder till invandring. När det gäller den kommunala nivån vet vi väldigt lite om ekonomiska, sociala, och andra konsekvenser, och om en annan politik på området kanske hade kunnat fungera bättre.

    Det är välkänt att kommuner som under lång tid har haft stor asylinvandring har drabbats av ekonomiska och sociala problem. Det kommunala skatteutjämningssystemet utjämnar en hel del av de ekonomiska konsekvenserna, men situationen är ändå svår i många av de kommuner som har satsat allra mest på mångkultur och massinvandring. Kommuner som kan nämnas är Malmö, Landskrona, Södertälje, Eskilstuna, med flera. Arbetslösheten bland invandrargrupper är mycket högre än bland inrikes födda, och antalet utanförskapsområden stort.

    Lunds kommun är ett perfekt exempel på att man på kommunal nivå inte har något sätt att följa upp och förstå vad införandet av det mångkulturella samhället innebär. Det är uppenbart att sedan nu Lund sedan ungefär ett år tillbaka har utökat sin mottagning av nyanlända från tidigare cirka 150 om året, till (enligt kommunens egna prognoser) nu cirka 600 till 700 om året, så är anledningarna att noga följa upp och utvärdera denna politik ännu större än innan. Det är inte bara en fråga om ekonomin under introduktionsåren (då statligt stöd erhålls), utan minst lika viktigt att följa upp invandringen med ett mycket mer långsiktigt perspektiv än så.

    Kommunen behöver införa en tydlig redovisning av ekonomiska, sociala, och kulturella konsekvenser som den förda mångkulturalistiska politiken medför. Det handlar om ekonomin för den kommunala administrationen, för bostäder, utbildning, integrationsåtgärder, och så kallat mångfaldsarbete. Det handlar om sociala konsekvenser som blir ett resultat när integrationen misslyckas och utanförskapsområden uppstår, vilket vi anser måste betraktas som ett huvudscenario för Lund med kraftigt ökade invandringsmottagning.

    Under många år har politiker i Lund förnekat att asylinvandringen medför nettokostnader för kommunen, men i och med den kraftiga ökningen av invandringen under det senaste året, har det blivit omöjligt att dölja att det faktiskt finns nettokostnader. Ett exempel är den helårsprognos som socialnämnden nyligen presenterade för sin verksamhet, som visar på ett prognosticerat underskott på 59 miljoner, där försämringen sedan mars, 31 miljoner, helt hänförs till kostnader för flyktingmottagningen.

    När det gäller utetalningen av det statliga stödet, så ligger staten långt efter med utbetalningarna till kommunerna, inte minst Lund. Även om dessa är fordringar med låg risk, innebär de i praktiken en ekonomisk förlust genom att kommunen har en kapitalkostnad av okänd storlek för dessa fordringar.

    Vi Sverigedemokrater anser att kommunen årligen bör presentera vad vi kallar ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att samtliga kostnader och intäkter för asylinvandringen ska redovisas, liksom sociala konsekvenser, och annat som är relevant för att ge en helhetsbild av hur den förda mångkulturalistiska politiken faller ut. Ekonomin runt alla kommunala integrations- och mångfaldsprojekt, liksom externa sådana som erhåller kommunalt stöd, ska redovisas.

    Det är mycket möjligt att ett sådant mångkulturellt bokslut inte är nog för att tydliggöra ansvar och konsekvenser av den förda politiken. Visar det sig nödvändigt, bör kommunen i stället överväga att införa en särskild invandringsnämnd. Det är visserligen sant att kommunen redan nu har många nämnder, men det är ju redan på gång en sammanslagning av de båda skolnämnderna, och det bör övervägas om inte det finns fler som kan slås ihop. Men vi vill alltså först prova om det går att vinna gehör för upprättande av ett mångkulturellt bokslut.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun årligen ska upprätta ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att ett dokument ska upprättas och läggas fram för kommunfullmäktige, där intäkter, utgifter, och ekonomiska och sociala konsekvenser av den förda mottagningen av asylinvandrare ska redovisas. Även kostnader för kommunens integrations- och mångfaldsarbete ska ingå, inklusive stöd för sådant till externa parter.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    Mer info
  • Motion om att riva folkparksbyggnaden nu och på platsen istället bygga seniorlägenheter

    Lund 2016-10-24

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige.

    Trögheten och långsamheten i beslutssystemen i Lund är ibland nästan ofattbar. Men ibland är det inte ens en fråga om långsamhet, ibland är det totala låsningar som har uppstått.

    Ett sådant fall av låsning är den som råder runt folkparksbyggnaden, och de tankar om att ersätta den med seniorlägenheter som har framförts. Folkparksbyggnaden, som efter arkitekten även går under namnet Edmanska huset, byggdes 1976. Under många år har den stått oanvänd, förutom en mindre del i östra änden där det har varit fritidsverksamhet för ungdomar, en verksamhet som ju nu i Lund är under en stor omvandling. Kapitelförlusten det innebär att låta en byggnad stå oanvänd och förfalla under många år vore ju helt oacceptabel i en varje verksamhet med tydlig ansvarfördelning, men i Lunds kommun går det till så. Ansvaret är förstås politiskt. Ett beslut om vad som ska hända med folkparksbyggnaden kan inte vänta längre.

    Hur går det då med det inriktningsbeslut som tagits, att göra huset till ett kulturhus? På kultur och fritidsnämndens sammanträde i juni 2016 redovisades preliminära kostnadsberäkningar för detta. Beräkningarna visade på en kostnad på 60-70 miljoner. Det ska jämföras med budgeterade 15 miljoner. Det är ju en helt orimlig kostnad.

    Det är sant att det finns flera kulturverksamheter som behöver nya lokaler: Teater Sagohuset, Bibliotek Väster, och Stenkrossen har nämnts. Men det går troligen att ordna både billigare och mer ändamålsenliga lokaler för dessa verksamheter, än att lägga de 60-70 miljoner det behövs för att ställa i ordning folkparksbyggnaden. När det gäller Teater Sagohuset, så har dessa själva påpekat att den föreslagna ombyggnaden av folkparksbyggnaden knappast passar för dem.

    Det är nu helt uppenbart att det förslag som i samarbete med LKF togs fram under alliansens styre för några år sedan, är det enda rimliga. Sluta med de eviga långbänkarna om eventuellt kulturhus, riv den nuvarande byggnaden, och bygg istället några cirka åtta våningar höga byggnader med seniorlägenheter. Dessa kan antingen placeras där den nuvarande byggnaden står, eller strax intill, men uppta ungefär lika stor yta, så att parkytan förblir ungefär lika stor. Platsen är perfekt för seniorlägenheter, precis intill ligger Papegojlyckan med mycket fina faciliteter för matservering, verksamhet och stöd för äldre. Det är nog precis så många av oss vill bo när krafterna tryter: i en egen bostad, men med hjälp, stöd, och mötesplats precis intill.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att folkparksbyggnaden så snart som möjligt rivs, och att det på ungefär motsvarande markareal i folkparken istället byggs seniorlägenheter, förslagsvis i LKF:s regi.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    Mer info