Vår Politik | Sverigedemokraterna i Lund | Sida 5

Vår Politik

Vår politik i Lund

Här kan ni se våra lagda motioner och andra politiska evenemang som skett i föreningen.

  • Miljöskandal vid Rögle deponi

    Urlakning från den gamla soptippen som rinner ut i en bäck

    Måndagen den 24 april hörde en kvinna av sig till oss i SD Lund. Hon berättade att det pågår mycket otrevliga utsläpp från den gamla deponin (soptippen) öster Om Hardeberga. Se bilderna på denna sida. Vi kontaktade då omedelbart miljöförvaltningens chef för  att få veta vad de tänkte göra. De svarade att det är vätska från den gamla soptippen som rinner ut på åkrarna, istället för som tänkt, rinna ut i de för ändamålet grävda urlakningsdammarna på den norra sidan deponin.

    Enligt miljöförvaltningen så beror rödfärgningen av vätskan på järnoxid.

    Rögle deponi är en soptipp som användes fram till 80-talet. Där har lagts cirka 1 miljon ton sopor. På den tiden sorterade man ju mycket mindre än nu, så i princip vad som helst lades på soptippar. Att kontrollera dessa tippar har varit ett stort arbete. Huvudprincipen är att man ska ha god kontroll över lakvattnet som rinner ut från tipparna. Vid Rögledeponin har man på den södra sidan anlagt en serie dammar vars funktion är att partiklar ska sjunka till botten innan vattnet rinner vidare.

    I den nordöstra delen av deponin finns även där två små dammar. Vattnet i dem är rödbrunt, den mest sannolika orsaken till det är järnoxid från alla järnföremål som rostar i deponin. Miljöförvaltningen undersöker ibland innehållet i den vätska som rinner ut. Det säger dock sig själva att de inte kan ha en total kontroll. Innehållet soptippen farliga ämnen så finns det naturligtvis risk att de rinner ut på de åkrar där vår mat växer.

    Det här måste åtgärdas. Vi i SD Lund ska tala med de lantbrukare som äger jorden. De är nog ganska trötta på att få detta på sin mark!

    Utsläppen ser ut så här när de rinner ut på åkrar och ut i bäckar.

    Mer info
  • Motion om att Lunds kommun ska bistå Jernhusen med en ordningsvakt vid Lunds central.

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Lund 2017-04-04

     

    Fredagen den 31 mars 2017 inkom till ledamöterna i kommunstyrelsen ett mail från en befattningshavare på Jernhusen, Martin Andersen, som är ansvarig för säkerheten på Lunds centralstation.

    Mailet är ganska långt och var och en kan begära ut det som offentlig handling. Vi ska här endast citera några centrala delar som visar på hur illa läget är vid stationen:

    Enligt svensk lag är tiggeri inte tillståndspliktigt, men pengainsamling är. Man kan ju tycka att organiserat tiggeri borde ligga inom ramen för pengainsamling och således vara tillståndspliktigt?. Man ”maskerar” dessutom ofta tiggeriet genom att ge sken av att vara tidningsförsäljare då även försäljning/utdelning av skrifter är undantaget tillståndsplikten.

    Problemet är inte själva tiggeriet som företeelse, utan de omfattande proportioner detta tagit med organiserade grupper som tillsammans aktivt stoppar folk på trottoaren, vid biljettautomaten, på busshållplatsen eller vid bankomaten. Aktiviteten utförs alltför ofta på ett för den passerande allmänheten pressande, pockande och närgånget sätt. Vi har sett exempel på att man gärna i grupper går på de som upplevs som svaga och har svårt att säga ifrån tex äldre, handikappade, samt i vissa fall även barn. Ibland tangerar man både rån, tvång och ofredande. Vissa i den här kretsen har dessutom börjat missbruka alkohol och andra droger med alla problem det medför i en redan svår situation. 

    Mot slutet av brevet föreslår Martin Andersen en konkret lösning, nämligen:

    För att inte riskera förlora Ordningsvakten som genom sitt ihärdiga arbete lyckats bryta den negativa trenden, föreslår Jernhusen därför en kompletterande vakt i kommunens regi som tillsammans med vår befintliga vakt kan vara polisen behjälplig på ett större område (den s.k. C-triangeln).

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun ska stå för kostnaden för en ordningsvakt som tillsammans med Jernhusens ordningsvakt kan arbeta med tryggheten på och vid Lunds centralstation.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

    Mer info
  • Motion om handlingsplan för särbegåvade elever

    Lund 2017-03-09

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Två procent av Sveriges befolkning tillhör idag en grupp som kallas särbegåvade, personer med en uppmätt IQ på över 130, människor som vid upprepande tillfällen förvånar sin omgivning med sin intelligens. Föreningen för högintelligenta, Mensa, har dessutom berättat att den kommun med störst andel av deras medlemmar är just Lund, så vi kan utan att skämmas skryta om att vår kommun är den mest intelligenta I Sverige sedd till sin storlek. Detta innebär dock att det finns ett problem.

    Särbegåvade barn i den yngre skolåldern får sällan den stimulans de behöver. Av detta kan de riskera att bli introverta, och uppfattas av andra barn och vuxna ha en social nedsättning. De kan också riskera att bli utåtagerande, ett störmoment i undervisningen. Och då det är särskilt svårt för andra människor att identifiera dessa barn som särbegåvade så ställs frågan på sin spets och man börjar istället gå igenom typiska beteenden för att ställa en diagnos. Föräldrarna kan undra om det är något fel på deras barn, lärarna blir nästan handlingsförlamade i klassrummen, och kamraterna tycker att man är lite konstig, annorlunda.

    Identifiering av särbegåvade barn är däremot ingen svår sak, om man har fått reda på vilka rekvisit man ska leta efter. Varje år så rapporteras det om barn mellan 2 och 4 år gamla som visat sig ha mellan 140 och 160 IQ. Metoder för att stimulera barnet på rätt sätt är enkla att utföra, och kräver inte mer än grundläggande kunskap om särbegåvning. Assistans och utbildning för detta finns att tillgå hos forskare i psykologi.

    Ger man ett särbegåvat barn den stimulans och de verktyg de behöver under sin uppväxt, så finns det en väldigt hög chans att barnet växer upp till att bli den nya Elon Musk eller Stephen Hawking, och på så sätt kan ge tillbaka till samhället tiodubbelt. Vi kan se det som en väldigt billig och bra investering för framtiden.

    Som grund för denna handlingsplan vill jag hänvisa till SKL:s dokument ”Handlingsplan särskilt begåvade elever 2016”, som beskriver vad särbegåvning är, och exemplifierar pedagogiska insatser för elever.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun tar fram ett förslag till handlingsplan för indentifiering av, och anpassade arbetsmetoder för särbegåvade elever i grundskolan.

     

    _______________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

    Mer info
  • Lund ska ta emot över tusen asylinvandrare 2017

    Ett av de dokument som visades på KF 23 februari 2017.

    Ovan ser ni en graf över mottagningen av flyktingar och ensamkommande barn i Lund. Siffrorna för 2017 och 2018 är ju prognoser. Denna och bilden under är två av de bilder som visades under ett föredrag av flyktingsamordnaren på kommunfullmäktige 23 februari.

    De prognosticerar alltså att det blir mer än 1100 som tas emot under 2017. Flyktingsamordnaren erkände helt öppet att det blir mycket svårt att ordna bostäder åt så många. Man ska veta att under många år tog Lund emot 125 flyktingar, och cirka 10-20 ensamkommande barn per år. Alliansen styrde ju Lund 2006 till 2014. De var väldigt positiva till flyktingmottagande, men ansåg att det inte gick att ordna bostäder till fler. Vänstersidan brukade yrka 150 flyktingar, och samma antal ensamkommande barn. Det var vad de ansåg vara möjligt att ordna bostäder till.

    Ingen kan ha missat att bostadssituationen de senaste åren har blivit ännu värre. Det byggs mycket i Lund, men då ska man antingen ha stått i kö länge, eller så ska man ha gott om pengar, en bostadsrättstrea kan kosta 2, 5 miljoner.

    Var och en förstår att detta inte går. Nedan ser ni vad ”Lundauppropet” är. Som ni ser så funderar man på att börja köpa bostadsrätter. Detta kommer inte bara att kosta enorma pengar, utan det är också ett felaktigt och risktagande sätt att använda kommunens pengar.

    En annan av de bilder som visades på KF 23 februari.

    Mer info
  • Interpellation ställd till Tekniska nämndens ordförande Emma Berginger angående genomförandet av ”Strategi för hållbart byggande”

    Interpellationen nedan lämnades in 8 februari och kommer upp på kommunfullmäktige 23 februari. En likalydande interpellation har lämnats in samtidigt, ställd till Byggnadsnämndens ordförande Björn Abelsson. (Eftersom nämnderna har gemensamt ansvar för strategin)

     

    Lund 2017-02-08

    Den 31 mars 2016 beslutade kommunfullmäktige i ärendet ”Strategi för hållbart byggande” (Dnr KS 2015/1030).  Sverigedemokraterna yrkade avslag. Beslutet blev bifall till införande av strategin. Ärendet berör ju både Byggnadsnämndens och Tekniska nämndens verksamhet, och jag lämnar därför in två interpellationer med likalydande innehåll, med förhoppningen att en av ordförandena kan tala för båda.

    Så här sammanfattades i handlingarna inför KS syftet med strategin:

    Strategin är tänkt att ersätta Miljöbyggprogram Syd och syftar till att stimulera hållbart byggande och verka för god bebyggd miljö, utan att ställa särkrav i markanvisningsavtal. Kommunkontoret föreslår att kommunstyrelsen överlämnar strategin för hållbart byggande till tekniska nämnden med uppdraget att i samråd med byggnadsnämnden inarbeta den föreslagna dialogmodellen i markpolicyn, samt att målsättningar rörande hållbart byggande och god bebyggd miljö beaktas vid kommande revideringar av kommunens styrdokument.

    I stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse beskrivs det hela som, jag citerar:

    ”…en dialogbaserad arbetsprocess istället för krav i markanvisningsavtal. Lunds kommuns ambitioner vad gäller hållbart byggande är oförändrat höga. Även om medlen ändrats är viljan densamma”

    Vilka medel är det då som ska användas, som inte bygger på lagkrav, men ska nå samma effekt? Under rubriken ”Arbetsmetoder” i tjänsteskrivelsen står följande:

    Att nå målen kan åstadkommas på annat sätt än genom krav i avtal, men kräver då en större insats av kommunen. Strategin grundar sig på fokuserade dialoger i planer och projekt, hållbarhetsbedömningar i anvisningar och planer samt att sprida kunskaper och erfarenheter om hållbart byggande.

    Nu har det gått snart ett år sedan strategin infördes, och det är dags att ansvariga politiker berättar hur det gått, arbetet med markanvisningsavtal med mera har ju varit intensivt det senaste året. Mina frågor till Emma Berginger lyder:

    1. Hur har strategin och de arbetsmetoder som beskrivs i denna hittills påverkat byggherrarna ambitioner att uppfylla de mål som ställs upp i strategin?
    2. Har ambitionen att ”viljan är densamma” som under Miljöbyggprograms Syds tid påverkat vilka byggherrar som fått markanvisningsavtal och bygglov, och vilka som inte har fått det?

     

    _____________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot kommunfullmäktige (SD)

    Mer info
  • Motion om återinförande av medborgarstämmor

    2017-01-23

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Vår demokrati är en representativ sådan, med valda politiker vars åsikter förhoppningsvis avspeglar befolkningens. Men speciellt på den kommunala nivån går det att göra mycket för att möjligheterna för var och en att påverka ska bli så enkla som möjligt. Ett exempel på det var medborgarförslagen. De gjorde det möjligt för alla att lämna egna, konkreta förslag på förbättringar, det kunde vara både större och mindre saker. Tyvärr avskaffades medborgarförslagen i slutet av år 2016, och ersattes med ett dåligt genomtänkt system med så kallade ”e-förslag”, där minst hundra personer måste uttrycka sitt gillande för att förslaget överhuvudtaget ska behandlas. Dessutom kommer det att ske en godtycklig gallring bland förslagen. Vi Sverigedemokrater motsatte oss detta system, vi ville ha kvar medborgarförslagen.

    Den direkta dialogen ansikte mot ansikte mellan politiker och allmänhet är förstås lika viktig som möjligheten att lämna skriftliga förslag.  Det finns många former för detta. I samma beslut som det i vilket medborgarförslagen avskaffades, beslutades det även att så kallade medborgarpaneler ska införas. Det är ännu inte klart hur det systemet ska utformas, men det blir inte helt enkelt. Hur ska medborgarpanelerna tillsättas så att man är någorlunda säker på att de avspeglar folkviljan? Vilken betydelse ska de tillmätas? Redan nu finns de tre kommunala råden. De fokuserar på särskilda grupper av medborgare, och kan systematiskt föra dialog i ämnen som berör dessa grupper, som alla har specifika behov.

    Men vilket är det bästa systemet för att generellt fånga upp medborgarnas åsikter i mötesform? Det självklara grunden är ju att så många som möjligt vill vara med och ta ansvar genom att ta ett uppdrag som folkvalda politiker. Systemet är stort och ger många möjligheter att få vara med. Förutom de cirka 100 ledamöterna och ersättarna i kommunfullmäktige, sitter ett mycket stort antal engagerade medborgare i nämnderna och i många andra organ. Med så många platser som ska tillsättas, och ett brett utbud av partier med många olika åsikter, bör huvudinriktningen för de medborgare som vill engagera sig, vara att engagera sig i ett parti. Att bygga upp ytterligare ett representativt system, med så kallade medborgarpaneler, kommer bara att göra ett redan övertungt system ännu mer komplext.

    Men för dem som inte vill engagera sig i det breda system med partier och förtroendeuppdrag som redan finns, bör man ha ett mötessystem där alla är välkomna, inte medborgarpaneler för de som lyckas komma in där. Under de två valperioderna mellan 2006 och 2014 fanns medborgarstämmorna. Baserat på en geografisk uppdelning av kommunen möttes politiker, tjänstemän och allmänhet under en kväll och diskuterade de frågor som de boende i den aktuella delen av kommunen ville ta upp. Mötena förbereddes väl genom postutskick till alla boende i stadsdelen, och det fanns möjlighet för alla att anmäla ämnen de ansåg borde tas upp. Formatet krävde en hel del förberedelse och även efterarbete, men hade sina fördelar. Vanligtvis var deltagandet mycket bra med ibland mer än hundra deltagare. Dialogen blev ibland mycket rak, till och med hård, men i en fungerande demokrati är det ett friskhetstecken att allmänheten är rak gentemot makthavarna med vad man tycker, och dessa i sin tur inte räds en sådan dialog.

    Men medborgarstämmorna begravdes i tysthet. Vi Sverigedemokrater anser att de bör återstartas. Denna gång bör naturligtvis ordförandeskapet på själva stämmorna roteras mellan alla partier.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att medborgarstämmor återinförs i Lunds kommun.

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

    Mer info
  • Motion om införande av mångkulturellt bokslut

     

    Lund 2016-12-19

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Sedan Sverige genom ett riksdagbeslut 1975 officiellt blev ett mångkulturellt land, har mottagningen av invandrare varierat både i omfattning och karaktär. Efter att tidigare har varit baserad på konceptet assimilation, gick man nu över till integration. Det mångkulturella samhällets idé är att en stat ska kunna ha många olika kulturer, och att dessa ska kunna samexistera. Vi ska här inte gå in på den omfattande kritik av detta koncept som har framförts, utan kort konstatera att det mångkulturella projektet nu har kommit mycket långt. Hur har det då gått? Har den förda invandrings- och integrationspolitiken varit lyckad?

    Det finns förvånansvärt lite forskning om detta. För landet som helhet finns en del att läsa, Migrationsverket (tidigare Invandrarverket, Integrationsverket) har publicerat en del rapporter, men dessa ifrågasätter sällan grundkonceptet, utan tar upp sådant som sysselsättningsgrad och allmänhetens attityder till invandring. När det gäller den kommunala nivån vet vi väldigt lite om ekonomiska, sociala, och andra konsekvenser, och om en annan politik på området kanske hade kunnat fungera bättre.

    Det är välkänt att kommuner som under lång tid har haft stor asylinvandring har drabbats av ekonomiska och sociala problem. Det kommunala skatteutjämningssystemet utjämnar en hel del av de ekonomiska konsekvenserna, men situationen är ändå svår i många av de kommuner som har satsat allra mest på mångkultur och massinvandring. Kommuner som kan nämnas är Malmö, Landskrona, Södertälje, Eskilstuna, med flera. Arbetslösheten bland invandrargrupper är mycket högre än bland inrikes födda, och antalet utanförskapsområden stort.

    Lunds kommun är ett perfekt exempel på att man på kommunal nivå inte har något sätt att följa upp och förstå vad införandet av det mångkulturella samhället innebär. Det är uppenbart att sedan nu Lund sedan ungefär ett år tillbaka har utökat sin mottagning av nyanlända från tidigare cirka 150 om året, till (enligt kommunens egna prognoser) nu cirka 600 till 700 om året, så är anledningarna att noga följa upp och utvärdera denna politik ännu större än innan. Det är inte bara en fråga om ekonomin under introduktionsåren (då statligt stöd erhålls), utan minst lika viktigt att följa upp invandringen med ett mycket mer långsiktigt perspektiv än så.

    Kommunen behöver införa en tydlig redovisning av ekonomiska, sociala, och kulturella konsekvenser som den förda mångkulturalistiska politiken medför. Det handlar om ekonomin för den kommunala administrationen, för bostäder, utbildning, integrationsåtgärder, och så kallat mångfaldsarbete. Det handlar om sociala konsekvenser som blir ett resultat när integrationen misslyckas och utanförskapsområden uppstår, vilket vi anser måste betraktas som ett huvudscenario för Lund med kraftigt ökade invandringsmottagning.

    Under många år har politiker i Lund förnekat att asylinvandringen medför nettokostnader för kommunen, men i och med den kraftiga ökningen av invandringen under det senaste året, har det blivit omöjligt att dölja att det faktiskt finns nettokostnader. Ett exempel är den helårsprognos som socialnämnden nyligen presenterade för sin verksamhet, som visar på ett prognosticerat underskott på 59 miljoner, där försämringen sedan mars, 31 miljoner, helt hänförs till kostnader för flyktingmottagningen.

    När det gäller utetalningen av det statliga stödet, så ligger staten långt efter med utbetalningarna till kommunerna, inte minst Lund. Även om dessa är fordringar med låg risk, innebär de i praktiken en ekonomisk förlust genom att kommunen har en kapitalkostnad av okänd storlek för dessa fordringar.

    Vi Sverigedemokrater anser att kommunen årligen bör presentera vad vi kallar ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att samtliga kostnader och intäkter för asylinvandringen ska redovisas, liksom sociala konsekvenser, och annat som är relevant för att ge en helhetsbild av hur den förda mångkulturalistiska politiken faller ut. Ekonomin runt alla kommunala integrations- och mångfaldsprojekt, liksom externa sådana som erhåller kommunalt stöd, ska redovisas.

    Det är mycket möjligt att ett sådant mångkulturellt bokslut inte är nog för att tydliggöra ansvar och konsekvenser av den förda politiken. Visar det sig nödvändigt, bör kommunen i stället överväga att införa en särskild invandringsnämnd. Det är visserligen sant att kommunen redan nu har många nämnder, men det är ju redan på gång en sammanslagning av de båda skolnämnderna, och det bör övervägas om inte det finns fler som kan slås ihop. Men vi vill alltså först prova om det går att vinna gehör för upprättande av ett mångkulturellt bokslut.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun årligen ska upprätta ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att ett dokument ska upprättas och läggas fram för kommunfullmäktige, där intäkter, utgifter, och ekonomiska och sociala konsekvenser av den förda mottagningen av asylinvandrare ska redovisas. Även kostnader för kommunens integrations- och mångfaldsarbete ska ingå, inklusive stöd för sådant till externa parter.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    Mer info
  • Motion om att riva folkparksbyggnaden nu och på platsen istället bygga seniorlägenheter

    Lund 2016-10-24

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige.

    Trögheten och långsamheten i beslutssystemen i Lund är ibland nästan ofattbar. Men ibland är det inte ens en fråga om långsamhet, ibland är det totala låsningar som har uppstått.

    Ett sådant fall av låsning är den som råder runt folkparksbyggnaden, och de tankar om att ersätta den med seniorlägenheter som har framförts. Folkparksbyggnaden, som efter arkitekten även går under namnet Edmanska huset, byggdes 1976. Under många år har den stått oanvänd, förutom en mindre del i östra änden där det har varit fritidsverksamhet för ungdomar, en verksamhet som ju nu i Lund är under en stor omvandling. Kapitelförlusten det innebär att låta en byggnad stå oanvänd och förfalla under många år vore ju helt oacceptabel i en varje verksamhet med tydlig ansvarfördelning, men i Lunds kommun går det till så. Ansvaret är förstås politiskt. Ett beslut om vad som ska hända med folkparksbyggnaden kan inte vänta längre.

    Hur går det då med det inriktningsbeslut som tagits, att göra huset till ett kulturhus? På kultur och fritidsnämndens sammanträde i juni 2016 redovisades preliminära kostnadsberäkningar för detta. Beräkningarna visade på en kostnad på 60-70 miljoner. Det ska jämföras med budgeterade 15 miljoner. Det är ju en helt orimlig kostnad.

    Det är sant att det finns flera kulturverksamheter som behöver nya lokaler: Teater Sagohuset, Bibliotek Väster, och Stenkrossen har nämnts. Men det går troligen att ordna både billigare och mer ändamålsenliga lokaler för dessa verksamheter, än att lägga de 60-70 miljoner det behövs för att ställa i ordning folkparksbyggnaden. När det gäller Teater Sagohuset, så har dessa själva påpekat att den föreslagna ombyggnaden av folkparksbyggnaden knappast passar för dem.

    Det är nu helt uppenbart att det förslag som i samarbete med LKF togs fram under alliansens styre för några år sedan, är det enda rimliga. Sluta med de eviga långbänkarna om eventuellt kulturhus, riv den nuvarande byggnaden, och bygg istället några cirka åtta våningar höga byggnader med seniorlägenheter. Dessa kan antingen placeras där den nuvarande byggnaden står, eller strax intill, men uppta ungefär lika stor yta, så att parkytan förblir ungefär lika stor. Platsen är perfekt för seniorlägenheter, precis intill ligger Papegojlyckan med mycket fina faciliteter för matservering, verksamhet och stöd för äldre. Det är nog precis så många av oss vill bo när krafterna tryter: i en egen bostad, men med hjälp, stöd, och mötesplats precis intill.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att folkparksbyggnaden så snart som möjligt rivs, och att det på ungefär motsvarande markareal i folkparken istället byggs seniorlägenheter, förslagsvis i LKF:s regi.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    Mer info
  • Interpellation om kommande förändringar i ersättningssystemen för mottagande av ensamkommande barn, ställd till kommunstyrelsens ordförande Anders Almgren (S)

    Lund 2016-08-08

     I juni i år blev det klart att regeringen vill sänka ersättningarna till de kommuner som har hand om så kallade ensamkommande barn. Regeringen hoppas att de nya reglerna ska vara införda vid årsskiftet. Den 23 juni publicerade svt.se en artikel rörande detta. Artikeln finns på följande adress:

    http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-regler-for-ensamkommande-miljardsmall-for-kommunerna

    Jag ska här sammanfatta det viktigaste i artikeln, men uppmanar alla att läsa den i sin helhet. Kursiv text är citat ur artikeln:

     

    Regeringen vill kraftigt sänka ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn. Kommunerna är oroliga för att staten stjälper över kostnaderna. ”Många sitter fast i långa avtal med HVB-hem”, säger avdelningschef  Per-Arne Andersson på Sveriges Kommuner och Landsting.

    Regeringen planerar att sänka ersättningen kraftigt för ensamkommande barn och unga. De ska inte längre slentrianmässigt kunna placeras på dyra HVB-hem.

    Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) innebär förslagen en stor besparing för staten. Det handlar om mångmiljardbelopp.

    – Anledningen till att vi gör det är att vi ser att de pengarna i dag används till sådant som vi inte har så stor nytta av. De som bedriver hem har kunnat ta väldigt bra betalt, samtidigt som vi ser att behoven är väldigt stora på andra områden, till exempel i skolan, säger hon till SVT Nyheter.

    Lite längre ner i artikel ger Ylva Johansson följande information, jag citerar:

    – Nu ändrar vi på det och sätter en schablon, också för att vi ska uppmuntra att finna billigare lösningar. Jag tror att väldigt många av de ensamkommande som kommer till Sverige behöver inte den stora omsorgsapparaten som finns på ett HVB-hem.

    Innebär det här förslaget att det är slut med kommuner som köper dyra platser i HVB-hem?

    – Ja, konstaterar Ylva Johansson.

    Regeringen hoppas få kommunerna att omvandla fler HVB-boenden till stödboenden, som är ett billigare alternativ. Den möjligheten har funnits sedan den 1 januari i år, men kommunerna har inte gjort det i den utsträckning som regeringen har önskat.

     

    Det är nu bara lite mer än fyra månader till dessa nya regler troligen träder i kraft, och det är hög tid för oss politiker i Lunds kommun att diskutera vilka konsekvenser dessa ändrade regler har för Lunds kommun. Detta går inte att avfärda som ”hypotetiskt”. Mina frågor till Anders Almgren lyder:

     

    1. Håller du med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i hennes slutsatser, som ju handlar om kommunerna generellt, alltså även Lund?
    2. Är våra tjänstemän i arbete med att beräkna konsekvenserna av de nya reglerna för Lunds kommun specifikt, och när kommer resultatet av ett sådant arbete i så fall presenteras?
    3. Sitter även Lund fast i långa avtal med HVB-entreprenörer, avtal som innebär högre kostnader än det nya systemet ger täckning för?

     

    _____________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot kommunfullmäktige (SD)

     

    Mer info
  • SD: budget för Lunds kommun, inför budget-KF 15-16 juni

    Onsdag 15 juni och torsdag 16 juni är det tvådagars budgetfullmäktige. Debatten äger rum i Stadshallen och är öppen för allmänheten. Starttiden är 8.30 på morgonen, första dagen håller det på till 22.30. Andra dagen börjar det 8.30 och håller på tills det är klart, troligtvis 22.30 på kvällen. Välkomna och lyssna på debatten och tala med SD:s politiker i pauserna! 

    Nedan är textdelen av vår budget. Det finns även tre siffertabeller som ni kan ladda ner i budgetartikeln publicerad 23 maj. 

     

    BUDGET FÖR LUNDS KOMMUN 2017, MED EVP 2018-2019

    FÖRSLAG FRÅN SVERIGEDEMOKRATERNA

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1  Inledning med ekonomisk lägesanaly

    2.Invandring och mångkultur

    3. Behovet av en förvaltningsreform

    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

     

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:

    5. Politisk ledning och kommunstyrelse

    6. Kommunkontor

    7. Kommungemensamt

    8. Utbildningsnämnd

    9. Barn och skolnämnder gemensamt

    10. Byggnadsnämnd

    11. Teknisk nämnd

    12. Kultur och fritidsnämnd

    13. Vård- och omsorgsnämnd

    14. Socialnämnd

    15.Miljönämnd

    16.Finansförvaltning

    17. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2017 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader.

    Vi föreslår i vår budget en del större förändringar, och vill med det visa att en annan politik faktiskt är möjlig. Vår politik står i kontrast till S och Mp:s budgetförslag och även till de sju andra partiernas politik. Alla siffror är i jämförelse med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens låneskuld hotar att skena iväg: den riskerar att ligga på cirka 5 miljarder kr år 2019. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det ”mångkulturella samhället”, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen.

    Vi vill också att spårvägsprojektet ska stoppas. De planerade investeringarna är 225 miljoner för 2017 och 130,5 miljoner för 2018. Upplåningen kan minskas i motsvarande grad om denna utgift stoppas.

    Slutsiffran i budgeten ska vara stark, det kan nog de flesta enas om. Kommunen ska gå plus för att ha långsiktigt bra finanser. Hur ska då detta nås? I budgetförslaget från S och MP är det för åren 2018 och 2019 inskrivet en budgetpost med namnet ”Fortsatt arbete, kvalitet, effektivitet och prioriteringar”. Det rör sig om 180 miljoner för 2018 och 390 miljoner för 2019. Det förklaras inte på något sätt hur dessa effektiviseringar ska genomföras. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, och genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi har även i vår budget en motsvarande post som S och MP, den omfattar 159 465 000 för EVP-året 2019, vilket är 230 535 000 mindre än S och Mp för det året. För 2018 har vi helt lyckats släcka ut det ospecificerade effektiviseringsbehov som S och MP sätter till 180 miljoner. Hur mycket av dessa 159 465 000 som kan klaras med den omläggning av prioriteringar vi föreslår återstår att se, annars måste ytterligare besparingsåtgärder till när 2019 närmar sig.

    Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP: resultat för 2017, men sämre för 2018 och 2019. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är dock större än för S och MP.

    I vår investeringsbudget väljer vi att ta bort satsningen på spårväg, och också de investeringsmedel som S och MP vill lägga på det nya Kulturhusprojektet. Dessa två inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett det senaste året har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat och regeringen försöker nu desperat hantera läget och genomföra ändringar som vi i SD länge förespråkat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Lund har det senaste året kraftigt ökat arbetet med mottagande av både asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd. Kommunen har under 2015 även agerat som om den vore ankomstkommun, baserat på lagvidriga beslut som Förvaltningsrätten senare upphävde. De avtal som har ingåtts innebär enorma ökningar, men dessa avtal säger litet om hur många som kommer att tas emot de kommande åren. Kommunens egna prognoser pekar på 600-700 personer. Regeringen sänder ut motstridiga signaler, man vill både genom en mångkulturalistisk ideologi och generösa bidragssystem fortsätta locka människor att komma, men försöker också bromsa antalet genom till exempel införandet av gränskontroller.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi ska här endast hänvisa tre sådana källor, och vi utvecklar gärna detta vidare i debatt.

    Den första källan är att SKL flera gånger har varit tydligt med att pengarna inte räcker.  I ett skriftligt Sveriges Radio-reportage från Almedalen den 2 juni 2013 citerades SKL:s ordförande Anders Knape:

    – Vad vi kan se för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat.

    Den andra källan är Riksrevisionen, som ingående har undersökt hur mottagandet av ”ensamkommande barn” påverkar kommunernas ekonomi.

    De utkom 2012-02-13 med en rapport, Diarienummer 32-2011-0646, som handlar om kommunernas omhändertagande av ”ensamkommande barn”. På sidan åtta i den rapporten kan man läsa:”Normalt uppgår de faktiska kostnaderna till 3000-6000 kronor per dygn och barn”. Detta är långt över de statliga anslagen för denna verksamhet.

    Den tredje källan är kommunens egna siffror. Av de dokument som producerats i början av 2016, till exempel underlaget inför beslutet om mottagande av ensamkommande barn, och rapporten ”Utredning av mottagande av flyktingar i Lund”, framgår det att kommunen är mycket osäker på hur långt de statliga bidragen för denna verksamhet täcker kostnaderna, och det tas även upp konkreta kostnader som inte täckts.

    Den sammanlagda omsättningen på en invandringsverksamhet på 650 personer (genomsnitt av 600 och 700) om året, bör, med alla direkta kostnader, alla driftskonsekvenser av ökade investeringar, all byråkrati, och all annan belastning på kommunen, uppgå till motsvarande minst 700 000 kronor per person och år, förmodligen mer. Även om de statliga ersättningarna skulle täcka så mycket som 85 procent, vilket förmodligen är långt i överkant, återstår en kommunal kostnad på nästan 70 miljoner. Vi har satt 60 miljoner som vår generella besparingssiffra för invandringen, för att vara absolut säkra på att inte ta i i överkant. Vi har skrivit in detta belopp under ”kommungemensamt”. Utöver detta har vi förutsett en liten minskning av försörjningsstödet för 2018 och 2019, men denna kan förmodligen bli större med ett totalstopp för asylinvandringen.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2017 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2017 valt att spara in 15,5 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Vi Sverigedemokrater anser inte att deltagande i Almedalen, och i fastighetsmässan MIPIM är värt vad det kostar. För övrigt måste även kommunstyrelsen vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder.

     

    1. Kommunkontor

    När det gäller kommunkontorets verksamhet så ser vi inte att de ändringar som vänstersidan föreslagit är rätt sätt att prioritera medel. Medel är föreslagna till sådant som ”jämställda löner” (trots att ingen lönediskriminering har kunnat påvisas) och ännu mera medel till klimatarbetet. I den ekonomiska situation kommunen befinner sig i är det knappast möjligt att ge ökat stöd till en låg rad verksamheter som de uppräknade. En sådan utgiftspost som ”ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro” kommer knappast att resultera i det, utan bara i ännu mer byråkrati.

     

    1. Kommungemensamt

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform, och genom generella besparingar på invandring.

     

    1. Utbildningsnämnd

    De resonemang om vår skolpolitik som står i nästa stycke, under rubriken ”Barn och skolnämnder gemensamt” gäller generellt även för gymnasieskolorna.

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 5 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas.

     

    1. Barn- och skolnämnder gemensamt

    Här följer först lite om vår generella syn på hur skolverksamhet ska bedrivas, efter det står hur vi ställer oss konkret rent budgetmässigt.

    Privatisering av skolor skall tillåtas om det sker i enlighet med friskolereformens intentioner – att ”föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor” skulle få en chans under ett nytt huvudmannaskap. Man hade en vision om att det skulle växa fram fler skolor med särskild pedagogisk eller konfessionell inriktning. Det har dessvärre inte utvecklat sig i den riktningen, utan huvudsyftet är i många fall endast vinstintresset. Genom att återgå till ursprungstanken med friskolor värnar Sverigedemokraterna om byskolorna och verkar för att fler mindre skolor i landsbygden får möjlighet att finnas.

    Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vi anser att maten som serveras inte skall vara vakuumförpackad eller vara återuppvärmd – vår vision är att nytillagad mat på färska råvaror. Ritualslaktat kött ska ej serveras inom skolan.

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter och därigenom få begränsade polisiära befogenheter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Det har den senaste tiden utretts ett nytt system för beräknande av skolpengen, men i skrivande stund är inget sådant system beslutat, varför vårt resonemang bygger på innevarande system. Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna som är baserad på utländsk bakgrund, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 20 miljoner går till att storleken på klasser ska kunna minskas där det behövs mest. 4 miljoner satsar vi på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    Slutligen minskar vi anslaget till modersmålsverksamheten med 11,5 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 6,5 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den.

    När det gäller nettobudgetens storlek, så föreslår vi samma summa som S och MP har gjort. Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Vi vill avbryta satsningen på spårväg. Vi har tagit bort medlen för detta i investeringsbudgeten.

    All geografisk data som rör Lunds kommun ska göras till öppen data och offentligt tillgängligt i enlighet med vår under 2014 lagda motion. Vi anslår en miljon kronor till detta projekt. Vi föreslår också ett anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Visserligen har de senaste vintrarna varit milda, men en kallare vinter kan komma. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Med bättre belysning ökar intresset för att bosätta sig även utanför tätorterna, och på så vis bidra till en mer levande landsbygd inom kommunen.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om även mångfaldsrundan, förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Annat som det kan sparas in på är det nya Kulturhusprojektet, det vettiga at göra med Folkparksbyggnaden är att riva den och ge plats för nya bostadshus.

    Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB (hittills1250 000 kronor per år) kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Rätten till bra mat är också grundläggande för fortsatt bra hälsa på äldre dagar. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta återuppvärmd mat.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi inför utskrivningssköterskor för att brygga glappen mellan olika sorters vård. Vi vill introducera detta system och anslår därför 1,5 miljoner motsvarande två tjänster. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjort del av underlaget för årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer, i enlighet med kommunens ordningsstadga.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en sverigedemokratisk invandringspolitik minska under de senare EVP-åren, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra för detta.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår nettobudget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona

    Mer info