SD: budget för Lunds kommun, inför budget-KF 15-16 juni | Sverigedemokraterna i Lund

SD: budget för Lunds kommun, inför budget-KF 15-16 juni

Onsdag 15 juni och torsdag 16 juni är det tvådagars budgetfullmäktige. Debatten äger rum i Stadshallen och är öppen för allmänheten. Starttiden är 8.30 på morgonen, första dagen håller det på till 22.30. Andra dagen börjar det 8.30 och håller på tills det är klart, troligtvis 22.30 på kvällen. Välkomna och lyssna på debatten och tala med SD:s politiker i pauserna! 

Nedan är textdelen av vår budget. Det finns även tre siffertabeller som ni kan ladda ner i budgetartikeln publicerad 23 maj. 

 

BUDGET FÖR LUNDS KOMMUN 2017, MED EVP 2018-2019

FÖRSLAG FRÅN SVERIGEDEMOKRATERNA

Innehållsförteckning:

Allmänna texter:

1  Inledning med ekonomisk lägesanaly

2.Invandring och mångkultur

3. Behovet av en förvaltningsreform

4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

 

Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:

5. Politisk ledning och kommunstyrelse

6. Kommunkontor

7. Kommungemensamt

8. Utbildningsnämnd

9. Barn och skolnämnder gemensamt

10. Byggnadsnämnd

11. Teknisk nämnd

12. Kultur och fritidsnämnd

13. Vård- och omsorgsnämnd

14. Socialnämnd

15.Miljönämnd

16.Finansförvaltning

17. Skattesats

 

  1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2017 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader.

Vi föreslår i vår budget en del större förändringar, och vill med det visa att en annan politik faktiskt är möjlig. Vår politik står i kontrast till S och Mp:s budgetförslag och även till de sju andra partiernas politik. Alla siffror är i jämförelse med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

Kommunens låneskuld hotar att skena iväg: den riskerar att ligga på cirka 5 miljarder kr år 2019. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det ”mångkulturella samhället”, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen.

Vi vill också att spårvägsprojektet ska stoppas. De planerade investeringarna är 225 miljoner för 2017 och 130,5 miljoner för 2018. Upplåningen kan minskas i motsvarande grad om denna utgift stoppas.

Slutsiffran i budgeten ska vara stark, det kan nog de flesta enas om. Kommunen ska gå plus för att ha långsiktigt bra finanser. Hur ska då detta nås? I budgetförslaget från S och MP är det för åren 2018 och 2019 inskrivet en budgetpost med namnet ”Fortsatt arbete, kvalitet, effektivitet och prioriteringar”. Det rör sig om 180 miljoner för 2018 och 390 miljoner för 2019. Det förklaras inte på något sätt hur dessa effektiviseringar ska genomföras. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, och genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi har även i vår budget en motsvarande post som S och MP, den omfattar 159 465 000 för EVP-året 2019, vilket är 230 535 000 mindre än S och Mp för det året. För 2018 har vi helt lyckats släcka ut det ospecificerade effektiviseringsbehov som S och MP sätter till 180 miljoner. Hur mycket av dessa 159 465 000 som kan klaras med den omläggning av prioriteringar vi föreslår återstår att se, annars måste ytterligare besparingsåtgärder till när 2019 närmar sig.

Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP: resultat för 2017, men sämre för 2018 och 2019. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är dock större än för S och MP.

I vår investeringsbudget väljer vi att ta bort satsningen på spårväg, och också de investeringsmedel som S och MP vill lägga på det nya Kulturhusprojektet. Dessa två inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

 

  1. Invandring och mångkultur

Som alla har sett det senaste året har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat och regeringen försöker nu desperat hantera läget och genomföra ändringar som vi i SD länge förespråkat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

Lund har det senaste året kraftigt ökat arbetet med mottagande av både asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd. Kommunen har under 2015 även agerat som om den vore ankomstkommun, baserat på lagvidriga beslut som Förvaltningsrätten senare upphävde. De avtal som har ingåtts innebär enorma ökningar, men dessa avtal säger litet om hur många som kommer att tas emot de kommande åren. Kommunens egna prognoser pekar på 600-700 personer. Regeringen sänder ut motstridiga signaler, man vill både genom en mångkulturalistisk ideologi och generösa bidragssystem fortsätta locka människor att komma, men försöker också bromsa antalet genom till exempel införandet av gränskontroller.

Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi ska här endast hänvisa tre sådana källor, och vi utvecklar gärna detta vidare i debatt.

Den första källan är att SKL flera gånger har varit tydligt med att pengarna inte räcker.  I ett skriftligt Sveriges Radio-reportage från Almedalen den 2 juni 2013 citerades SKL:s ordförande Anders Knape:

– Vad vi kan se för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat.

Den andra källan är Riksrevisionen, som ingående har undersökt hur mottagandet av ”ensamkommande barn” påverkar kommunernas ekonomi.

De utkom 2012-02-13 med en rapport, Diarienummer 32-2011-0646, som handlar om kommunernas omhändertagande av ”ensamkommande barn”. På sidan åtta i den rapporten kan man läsa:”Normalt uppgår de faktiska kostnaderna till 3000-6000 kronor per dygn och barn”. Detta är långt över de statliga anslagen för denna verksamhet.

Den tredje källan är kommunens egna siffror. Av de dokument som producerats i början av 2016, till exempel underlaget inför beslutet om mottagande av ensamkommande barn, och rapporten ”Utredning av mottagande av flyktingar i Lund”, framgår det att kommunen är mycket osäker på hur långt de statliga bidragen för denna verksamhet täcker kostnaderna, och det tas även upp konkreta kostnader som inte täckts.

Den sammanlagda omsättningen på en invandringsverksamhet på 650 personer (genomsnitt av 600 och 700) om året, bör, med alla direkta kostnader, alla driftskonsekvenser av ökade investeringar, all byråkrati, och all annan belastning på kommunen, uppgå till motsvarande minst 700 000 kronor per person och år, förmodligen mer. Även om de statliga ersättningarna skulle täcka så mycket som 85 procent, vilket förmodligen är långt i överkant, återstår en kommunal kostnad på nästan 70 miljoner. Vi har satt 60 miljoner som vår generella besparingssiffra för invandringen, för att vara absolut säkra på att inte ta i i överkant. Vi har skrivit in detta belopp under ”kommungemensamt”. Utöver detta har vi förutsett en liten minskning av försörjningsstödet för 2018 och 2019, men denna kan förmodligen bli större med ett totalstopp för asylinvandringen.

 

  1. Behovet av en förvaltningsreform

Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2017 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

 

  1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2017 valt att spara in 15,5 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

 

  1. Kommunstyrelse och politisk ledning

Vi Sverigedemokrater anser inte att deltagande i Almedalen, och i fastighetsmässan MIPIM är värt vad det kostar. För övrigt måste även kommunstyrelsen vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder.

 

  1. Kommunkontor

När det gäller kommunkontorets verksamhet så ser vi inte att de ändringar som vänstersidan föreslagit är rätt sätt att prioritera medel. Medel är föreslagna till sådant som ”jämställda löner” (trots att ingen lönediskriminering har kunnat påvisas) och ännu mera medel till klimatarbetet. I den ekonomiska situation kommunen befinner sig i är det knappast möjligt att ge ökat stöd till en låg rad verksamheter som de uppräknade. En sådan utgiftspost som ”ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro” kommer knappast att resultera i det, utan bara i ännu mer byråkrati.

 

  1. Kommungemensamt

Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform, och genom generella besparingar på invandring.

 

  1. Utbildningsnämnd

De resonemang om vår skolpolitik som står i nästa stycke, under rubriken ”Barn och skolnämnder gemensamt” gäller generellt även för gymnasieskolorna.

Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 5 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas.

 

  1. Barn- och skolnämnder gemensamt

Här följer först lite om vår generella syn på hur skolverksamhet ska bedrivas, efter det står hur vi ställer oss konkret rent budgetmässigt.

Privatisering av skolor skall tillåtas om det sker i enlighet med friskolereformens intentioner – att ”föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor” skulle få en chans under ett nytt huvudmannaskap. Man hade en vision om att det skulle växa fram fler skolor med särskild pedagogisk eller konfessionell inriktning. Det har dessvärre inte utvecklat sig i den riktningen, utan huvudsyftet är i många fall endast vinstintresset. Genom att återgå till ursprungstanken med friskolor värnar Sverigedemokraterna om byskolorna och verkar för att fler mindre skolor i landsbygden får möjlighet att finnas.

Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vi anser att maten som serveras inte skall vara vakuumförpackad eller vara återuppvärmd – vår vision är att nytillagad mat på färska råvaror. Ritualslaktat kött ska ej serveras inom skolan.

”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter och därigenom få begränsade polisiära befogenheter.

Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

Det har den senaste tiden utretts ett nytt system för beräknande av skolpengen, men i skrivande stund är inget sådant system beslutat, varför vårt resonemang bygger på innevarande system. Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna som är baserad på utländsk bakgrund, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 20 miljoner går till att storleken på klasser ska kunna minskas där det behövs mest. 4 miljoner satsar vi på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

Slutligen minskar vi anslaget till modersmålsverksamheten med 11,5 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 6,5 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

 

  1. Byggnadsnämnd

Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den.

När det gäller nettobudgetens storlek, så föreslår vi samma summa som S och MP har gjort. Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

 

  1. Teknisk nämnd

Vi vill avbryta satsningen på spårväg. Vi har tagit bort medlen för detta i investeringsbudgeten.

All geografisk data som rör Lunds kommun ska göras till öppen data och offentligt tillgängligt i enlighet med vår under 2014 lagda motion. Vi anslår en miljon kronor till detta projekt. Vi föreslår också ett anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Visserligen har de senaste vintrarna varit milda, men en kallare vinter kan komma. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Med bättre belysning ökar intresset för att bosätta sig även utanför tätorterna, och på så vis bidra till en mer levande landsbygd inom kommunen.

 

  1. Kultur- och fritidsnämnd

Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om även mångfaldsrundan, förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Annat som det kan sparas in på är det nya Kulturhusprojektet, det vettiga at göra med Folkparksbyggnaden är att riva den och ge plats för nya bostadshus.

Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB (hittills1250 000 kronor per år) kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

 

  1. Vård- och omsorgsnämnden

Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Rätten till bra mat är också grundläggande för fortsatt bra hälsa på äldre dagar. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta återuppvärmd mat.

Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi inför utskrivningssköterskor för att brygga glappen mellan olika sorters vård. Vi vill introducera detta system och anslår därför 1,5 miljoner motsvarande två tjänster. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

 

  1. Socialnämnd

I de så kallade dialogdokumenten som utgjort del av underlaget för årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer, i enlighet med kommunens ordningsstadga.

När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en sverigedemokratisk invandringspolitik minska under de senare EVP-åren, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra för detta.

 

  1. Miljönämnd

De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

 

  1. Finansförvaltning

Vår nettobudget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

 

  1. Skattesats

Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona