Sverigedemokraterna i Lund | Sverigedemokraterna i Lund | Sida 91

Sverigedemokraterna Lund

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Lund

Postadress:  SD Lund    box 1194     221 05 Lund

E-post: lund@sd.se

Organisatoriska frågor, Bengt Malmberg, ordförande: 0706-33 59 28

Politiska frågor, Hans-Olof Andersson, partiföreträdare: 0733- 20 17 72

e-post: hansolof.andersson@sd.se

  • Blåsipporna har slagit ut!

    Av Admin den 16 april, 2007
    0
    0

    Nyutslagna blåsippor 1

    Blåsipporna har slagit ut. Sverigedemokraternas partisymbol var en gång en sällsynt blomma, men numera växer den på alla möjliga ställen i Lund. Dessa bilder är tagna av mig och Håkan Liljeberg utanför 4H-gården på östra torn.
    Vi Sverigedemokrater njuter av blomsterprakten, men vi är lite oroliga för vad som ska hända när stadens andra politiker upptäcker att naturen inte är politiskt korrekt. Varför håller naturen på med sånt? Det är väl inte bra för karriären?
    Det här borde vara något för vänsterpartiet. De borde börja skrika att de ”är utsatta för ondska” eller något liknande. Ska verkligen Sverigedemokraternas partisymbol få leva utan att någon ingriper? Jag ser framför mig hur Folkpartisterna skriker frenetiskt och börjar trampa ner de onda blommorna. Är det någon mer som tycker att Sverige år 2007 är ganska likt häxjaktens tid? Eller spanska inkvisitionen? Eller förföljandet av kristna i romarriket?
    Jag vill passa på att be besökare till denna sida att ta en titt på avdelningen Våra företrädare. Vi har nyligen gjort om den; nya bilder, och längre presentationer.

    Hans-Olof Andersson

    Blåsippor 2

  • Byxornas roll i politiken

    Av Admin den 10 april, 2007
    0
    0

    Byxdjävulen på 1500-talet

    Den politiska historien innehåller en rad exempel på användande av klädesplagg i argumentationen. Det mest berömda kanske är Chrustjevs bankande med skon i talarstolen. Den klassiska manliga signalen för att markera överhöghet är att bära dyrare kostym än motståndaren. Ciccolina vann mycket av sin politiska framgång genom att göra sin Bh arbetslös. Hon kan tyckas radikal i det avseendet, men i ett längre historiskt perspektiv får hon nog erkänna sig besegrad av sina förfäders kontrahenter gallerna, som chockade romarna genom att strida nakna.

    I Lunds kommunfullmäktige är det oftast lugnare än så. Sedan vi Sverigedemokrater intog våra platser efter valet, har läktaren i Lunds Stadshall visserligen ibland gästats av åskådare som även inomhus har varit så gediget påklädda att man inte ens kunnat se deras ansikten. Det har rört sig om unga personer med vaggande gång och svajande moralisk grundkompass. De skulle aldrig kunna göra en Chrustjev, för utan sina kängor skulle en av deras främsta argumentationsmetoder, att sparka på folk, bli ganska verkningslös.
    Nej, det är inte dessa som är de verkligt otäcka i Lunds politik. Sedan fullmäktigemötet torsdagen den 29 mars har lundaborna något mycket värre att frukta. Kanske är nittiotalets stora modefluga mooning på väg tillbaka?

    Det tilldrog sig i den tiden då mötet hade kommit till interpellationsdebatt. Socialdemokraterna hade frågat om de borgerliga skulle konkurrensutsätta överförmynderiet. Socialdemokraterna anser att det skulle vara olagligt. Tillfrågade jurister har svarat med kluven tunga. Nu hade det alltså interpellerats om saken, och en folkpartist frågade om Anders Almgren, socialdemokraternas nye unge chef i Lund, kunde tala om på vilket sätt det var olagligt. Vilken var den tillämpliga paragrafen?

    Jag skriver det här, och jag skall försöka att inte vara alltför raljerande; därför att jag vill skildra för er hur det går till i kommunfullmäktige. Vilka enkla knep det är som används, och dumt det kan vara, och för att påminna om, att det inte spelar någon roll att Göran Persson inte är statsminister längre. Pamperiets mekanismer är nämligen tidlösa, och den socialdemokratiska varianten är den som är tänkt att verka på åhörarens allra mest primitiva plan.
    Vad gör en ung socialdemokratisk broiler om han inte har ett svar? Han går upp i talarstolen och markerar sitt revir med testosteron, förstås. Försök för ditt inre öra föreställa dig en affektfylld, förorättad röst, som inte kan få fram något annat svar än:
    – Ingen ska fan dra ner byxorna på mig!

    Sedan fradgan hade landat på talarstolen framför honom och det värsta av pinsam stämning hade lagt sig, fick han en reprimand av ordföranden. Men vi hade fått se hur det går till när en ny makthavare, i ett utfall riktat kanske lika mycket mot de egna som mot andra partier, försöker skapa respekt för sig själv.
    Ibland är politiken teater, ibland är det äkta dramatik. Det finns också ögonblick då misslyckad teater blir till högre dramatik. Anders Almgren, en ung sympatisk kille, skulle ha varit ärlig och enkel, och sagt att han inte visste. Det hade vunnit respekt. Han förstod inte att ingen annan i salen, möjligtvis med undantag från hans sambo som sitter på miljöpartibänken, kan dra ner byxorna på honom. Det är bara han själv som kan det, och det var just det han gjorde. Men visst, det är möjligt att det var någon i hans eget parti som tyckte att han gjorde bra ifrån sig.

    Nu har vi Sverigedemokrater tillbringat snart ett halvt år i Lunds kommunfullmäktige. Vi kan konstatera att många av de förutfattade meningar människor har av kommunpolitik inte stämmer. Det är inte bara ett maskineri där döda själar vandrar som hålögda trälar i en grottekvarn. Det finns faktiskt individuell vilja, till och med personer som drivs, om än kanske inte helt styrs, av moraliska grundprinciper. På just detta möte kunde man till exempel se något ganska ovanligt, nämligen ett parti som öppet visade splittring i en omröstning. Det handlade om ett plan- och byggärende, och partiet i fråga var folkpartiet. Jag kommer att tänka på vad någon skrev i en kommentar på sd-blogg för ett tag sedan, angående just folkpartiet: ”Att vara liberal, det är att inte veta vad man vill”.
    Som parti visste de inte vad de ville, men som individer var det bättre ställt med den saken. Demokratin visade livstecken. Självklart är nästan allt bestämt redan innan det är dags för möte i kommunfullmäktige, och så måste det ju naturligtvis vara, men det finns faktiskt en del kurage i vissa politiker. Det är inte hjärna som primärt saknas i svensk politik, det är det organ som behövs för att bära upp hjärnan; nämligen ryggrad.

    Vad som håller på att hända i svensk politik är en helt naturlig moralisk återfödelse. En stor del av de ”gamla” politikerna är i själva verket sverigedemokrater, de smyger fram till oss i foajén i Lunds stadshall och säger det när de känner behov av några ärliga sekunder. Men de vet att de skulle kunna drabbas av avskedande från jobbet, trakasserier från facket, och överfall på öppen gata, överfall som polisen sedan struntar i att reda ut, just för att det är oppositionella det drabbar. Polisen är ett lydigt redskap för makthavarna.
    Sverigedemokraterna har ingen brist på medhåll för det vi tycker, men det är rädslan som, helt naturligt (hur skall en gammal kvinna kunna försvara sig om hon blir överfallen av ett gäng i svarta huvor?), gör att de flesta politiker är dömda att aldrig våga gå över till oss. Man ställer upp för Sverigedemokraterna för att man vågar. Det handlar om moral i ordets mest konkreta bemärkelse, nämnligen mod.

    När vi Ssverigedemokrater inte är tillräckligt insatta i ett ärende för att ta ställning, så säger vi det öppet. Varför skulle vi ljuga för de som har valt oss?
    När det gäller våra motståndare så behöver vi knappt anstränga oss för att få se dem falla. Vi behöver bara hjälpa väljarna att öppna sina ögon. De styrande i Sverige är både manliga och kvinnliga varianter av kung byxlös. Eller kanske, som Majakovskij uttryckte det, ”Ett moln i byxor”.

    Hans-Olof Andersson

  • Intervju med Erik Almqvist i Sydsvenskan

    Av Admin den 10 april, 2007
    0
    0

    – För oss är det viktigt att invandrare ska bli en del av det svenska samhället. Ser vi då kategoriskt att människor från vissa kultursfärer hamnar i utanförskap, då ser vi inte det som hållbart att vi har lika generös invandring från de områdena. För det splittrar samhället på sikt.

    Men det innebär ändå en värdering av människor.
    – Nej, det är inte en värdering av människorna, utan en värdering av hur väl det funkar med integrationen.

    Läs hela intervjun här

  • Anförande om VA-samverkan Malmö-Lund , KF 22 februari

    Av Admin den 1 mars, 2007
    0
    0

    För en stund sedan ställde sig Solveig Ekström-Persson i den här talarstolen och talade sig varm för samarbete mellan partierna i den här frågan.
    Men tidigare idag var jag i kontakt med vår politiske sekreterare i Malmö, Mattias Karlsson, och han var mycket tydlig med att Sverigedemokraternas representanter i Malmö KF hade hållits utanför diskussionerna i den här frågan. Likadant har det varit här i Lund. Vi Sverigedemokrater fick kännedom om det här först med kallelsen till detta möte, alltså för en vecka sedan.

    Malmö och Lund tillsammans, det kan bli både bra och dåligt. Städerna är väldigt olika, och ibland betyder det att man kompletterar varandra, ibland betyder det att man inte förstår varandra.
    Malmö var en gång, när jag hälsade på min farmor och farfar där på sjuttiotalet, en väl fungerande stad. Nu är det en stad i snabb nedgång, rent ekonomiskt överlever man bara på enorma statliga bidrag. Malmö håller på att bryta ihop på grund av kriminalitet och vanstyre.
    Det är möjligt att det här kommunalförbundet kommer att bli långsiktigt hållbart. Men sådant skall ju förstås vara brett underbyggt. Det är ju inte bra att behöva riva upp ett kommunalförbund kanske redan under nästa mandatperiod. Problemet är vi ju har några partier här i denna församling, visserligen långsiktigt krympande, men ändå; partier vars klass- och demokratiförakt renderar dem socialt inkompetenta. Detta är en anledning till att vi Sverigedemokrater ser med oro på projekt som skall kunna hanteras också när det politiska landskapet i både Lunds och Malmös kommunfullmäktige har förändrats.
    Som det nu är, med partier som inte är intresserade av att engagera alla i sådana här frågor, så finner vi Sverigedemokrater att vi måste yrka avslag på förslaget att bilda kommunalförbundet ”Sydvästvatten”.

    Hans-Olof Andersson

  • Avskaffa ”Mångfaldsplanen”!

    Av Admin den 13 februari, 2007
    0
    0

    Insändare publicerad i SKD 8 februari, och SDS 16 februari

    I veckan lämnar Sverigedemokraterna i Lund in sin andra motion till kommunfullmäktige. I den föreslår vi ett fullständigt avskaffande av ”Mångfaldsplan för Lunds kommuns förvaltningar och bolag”. Mångfaldsplanen är ett av de märkligaste och mest odemokratiska dokumenten i Lunds kommuns rika flora av planer, projekt och direktiv.
    Vi vill avskaffa den av två orsaker: För det första är den självmotsägande. Tidigt i texten står det att ”Mångfaldsplanen är ett komplement till lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet”. Det är en lag som har kommit till just för att inga andra faktorer än kompetens skall beaktas vid personalrekrytering. Men redan på nästa sida i mångfaldsplanen kan man läsa följande: ”inom de närmaste fem åren ska minst tio procent av förvaltningarnas anställda vara rekryterade bland arbetstagare med annan bakgrund än svensk”.
    Mycket tydligare kan väl inte etnisk diskriminering utryckas! Man nämner ett folkslag och procentsiffror rakt ut. Det krävs inte mycket förstånd för att förstå, att om man tillsätter efter kompetens, så är det inte alls säkert att det automatiskt innebär vissa procentsiffror beträffande de anställdas etniska bakgrund.
    Så mångfaldsplanen är självmotsägande, den är både för och emot etnisk diskriminering. Det här gör det inte lätt för de tjänstemän som ska följa mångfaldsplanens direktiv.

    Den andra anledningen att avskaffa mångfaldsplanen är alltså att risken för att etnisk diskriminering kommer att ske, eller kanske redan har skett, är överhängande. Detta skulle vara ett allvarligt lagbrott. Det strider nämnligen inte bara mot lagen som åberopas ovan, utan också mot Lag (2003:307) om förbud mot etnisk diskriminering.
    Mycket tyder på att många av de politiker som har varit med och fattat beslut om mångfaldsplanen förstår dess absurditet och olaglighet. Välkomna att gå över till oss Sverigedemokrater istället! Vi är det enda partiet för vilket den tjugoförsta artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är självklar: ”Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land”.

    Hans-Olof Andersson, (sd)