Sverigedemokraterna i Lund | Sverigedemokraterna i Lund | Sida 72

Sverigedemokraterna Lund

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Lund

Postadress:  SD Lund    box 1194     221 05 Lund

E-post: lund@sd.se

Organisatoriska frågor, Bengt Malmberg, ordförande: 0706-33 59 28

Politiska frågor, Hans-Olof Andersson, partiföreträdare: 0733- 20 17 72

e-post: hansolof.andersson@sd.se

  • Vårt förslag till skolplan

    Av hansolof.andersson den 5 mars, 2009
    0

    Idag, torsdagen den 5 mars, behandlar kommunstyrelsen ett förslag till skolplan för Lunds kommun. Vi Sverigedemokrater har varit adjungerade till den styrgrupp som under ett halvt år har diskuterat hur en ny skolplan ska vara utformad. Vi har varit med och diskuterat, men som adjungerad kan man inte yrka, alltså formellt föreslå något.
    För oss Sverigedemokrater framstod det redan tidigt i processen som självklart att det skulle gå att göra en bättre skolplan än det förslag som de andra partierna, efter ändlösa kompromisser och ändlös idémässig utslätning, till slut kom fram till. Nedan är vårt förslag till skolplan, som kommer att ställas mot de andras när ärendet inom kort tas i upp i kommunfullmäktige.

    SKOLPLAN FÖR LUNDS KOMMUN: ATT LÄRA GENOM ATT LYCKAS

    Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och träningsskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive särvux benämns i skolplanen som skola. Barn, ungdomar och vuxna som erbjuds pedagogisk verksamhet benämns elever. All personal benämns i skolplanen som personal.

    Inledning
    Alla kommuner ska enligt skollagen ha en skolplan. I skolplanen ska inriktningen för den kommunala skolan anges. Skolplanen ska också identifiera och tydligöra de åtgärder som ska vidtas för att skolan ska uppnå de nationella målen samt ange vilka områden som ska prioriteras för att så ska ske.

    ”I alla kommuner ska det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.” (Skollagen 2 kap 8 §)

    Skolplanen omfattar alla barn, elever och studerande i kommunens förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildningen. Skolplanen antas av kommunfullmäktige.

    Styrning av skolan i Lund
    Lunds kommuns skolor styrs av nationella styrdokument, skolplan och av andra kommunala dokument så som likabehandlingsplan, jämställdhetsplan, handlingsplan för ungdomsinflytande med mera.
    Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för skolan i Lunds kommun och beslutar om kommunens skolplan. Kommunfullmäktige provar och fastställer årligen de mål och den budget som gäller för skolorna för den kommande treårsperioden i Ekonomi- och verksamhetsplanen. Uppföljningen sker årligen i årsredovisningen.
    Nämnderna ansvarar för att verksamheten genomförs i enlighet med lagar och förordningar, skolplanen samt andra kommunala mål och beslut. Rektor ansvarar för skolans verksamhet och för att en lokal arbetsplan upprättas.

    Inriktningen för arbetet i skolan ska ske utifrån eleven och ha både elevens samt kommunens framtid i sikte.
    Alla elever ska redan från grundskolan både få en möjlighet att se och få en erfarenhet av att det de lär sig i skolan har en direkt koppling med deras framtida liv. Vi vill därför ha ett nära samarbete med bibliotek, näringsliv, Lunds universitet samt Lunds Tekniska Högskola för att kunna vidga elevernas möjligheter att i en framtid kunna skapa sig en ordentlig möjlighet att lyckas.
    Det är viktigt att Lunds kommuns skolor erbjuder elever en god bildning men även en möjlighet att kunna skapa både företag och arbetstillfällen åt sig själva och åt andra genom de kunskaper de förvärvar. Det är allas vår framtid som vi nu lägger grunden till i skolan.

    Lunds kommun ska fortsätta att arbeta för att bli skolkommun nummer ett.
    Vi ska även fortsätta att få högre resultat än SALSA (SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser = förväntat resultat utifrån varje skolas elevgrupp).
    De kunskaper, intresse och den vilja som elevernas föräldrar har för att deras barn ska må bra och lyckas i skolan ska vi ta tillvara. Ett nära samarbete och en lyhördhet mot föräldrarna är mycket viktigt i skolans arbete.
    I Lund ska vi fortsätta att sträva efter att ha den bästa personalkompetensen inom alla personalkategorier i skolan. Personalen är en viktig del av skolans dagliga liv och utgör samtidigt en vuxenförebild för eleverna. Vikt vid tillsättning av tjänster ska läggas vid utbildning samt personlig lämplighet.

    För att lärare och annan personal inom skolan ska kunna få den kompetensutveckling som krävs bör de få ordentlig kontinuerlig vidareutbildning av hög kvalité. Vi ska vara lyhörda för den kunskap och de erfarenheter som de aktiva lärarna ute i verksamheten har och dessa ska tas tillvara. Det är viktigt att hitta ett forum där dessa kunskaper kan föras vidare till de beslutande inom skolan.
    Lunds kommun vill möjliggöra för eleverna att lära sig att lyckas så att de kan arbeta med en god självkänsla och en god egenerfarenhet både i skolan men även senare i livet. Vi ställer vi oss positiva till prov. Men först ska en ordentlig hjälp ges åt alla elever.
    Vi vill att elever ska lära sig genom att lyckas och vi är beredda att ge den hjälp som elever kan behöva för att lyckas!

    Resurser
    Skolorna ska få resurser efter behov. Eftersom skolorna ser olika ut och elevkullarnas behov förändras anser vi att resursfördelningen ska utgå från de olika skolornas behov, terminsvis.
    Det är resursslöseri både i nutid och i framtiden att låta elever gå i skolan år ut och år in utan att få den hjälp som de behöver för att lyckas.
    Adekvata resurser ska sättas in på ett tidigt stadium om de behövs för att en elev ska kunna klara av sina studier. Detta kommer i längden att spara stora resurser både för eleverna, skolorna men även för vår kommun och vårt samhälle.
    Denna satsning på utbildning i kommunen kommer att inbringa både arbetstillfällen och utveckling för hela Lunds kommun.

    Prioriterade mål för skolorna i Lund
    Lund blev den bästa skolkommunen 2008 precis som vi blev 2004. Under de sju år som Lärarförbundet utsett en vinnande skolkommun har Lund varje år legat bland de fem bästa kommunerna. Detta ska vi fortsätta att sträva efter. Det visar att den ekonomiska satsning som kommunen gjort på skolorna fram tills nu har varit rätt och det vill vi bygga vidare på.
    Trots våra fina resultat kan vi se i Kvalitetsredovisningarna 2007 och 2008 att allt fler elever inte uppnår målen och får betyget godkänd i svenska och matematik i flera av våra skolor.
    Vi anser att vi måste tidigt sätta in hjälp för eleverna för att motverka denna utveckling. Inga elever ska gå utan hjälp år efter år i skolan. Därför ska vi i första hand nu satsa på ämnena svenska och matematik redan från förskolan upp till gymnasieskolan.
    Ytterligare en prioritering ska göras för de elever som har ett stort intresse för sitt ämne men som också har möjlighet att nå en djupare kunskap och högre betyg. Dessa elever ska inom ramen för våra förslag få sina behov att få fördjupa sina kunskaper tillgodosedda.
    Undervisning ska utformas på ett konkret sätt så att den möter elevernas behov på deras nivå. Prioriteringarna riktar sig mot framtiden och för att Lund ska kunna utvecklas på ett tillfredställande sätt. Om vi ska lyckas med det bör sats-ningar göras på alla elevgrupper.
    Vi prioriterar även ett ordentligt värdegrundsarbete gällande jämställdhet mellan man och kvinna inom skolans alla stadier.
    Prioritering gällande ett ekologiskt hållbart samhälle ska också ske inom alla skolans olika stadier.

    Förskolan
    Förskoleverksamhet i Lunds kommun håller en hög kvalité men för att stärka den undervisning som redan finns i det svenska språket ska det införas sagostunder med diskussion och utvecklande verksamhet. Genom att lyssna på en saga eller en berättelse varje dag och sedan få uttrycka sig på det sätt som barnet kan. Barnets ordförråd och ordkunskap ska ökas.
    Till förskolan ska äldre kommuninnevånare bjudas in för att berätta och prata med förskolebarnen om hur det var när de var barn. Länken mellan olika åldersgrupper samt kunskapen om hembygden ska stärkas.
    Ett mycket nära samarbete med biblioteket och dess verksamhet ska utvecklas.
    Föräldrars engagemang för att stärka barnets språk ska uppmuntras.

    Förskoleklass
    I förskoleklassen vill vi att barnen ska fortsätta att utveckla språket. Även här vill vi ha sagor och berättelser som ett viktigt moment anpassat efter ålder och mognad hos barnen.
    Vi vill införa lätt matematikundervisning där en förståelse för det matematiska språket börjar tränas på ett naturligt och lekfullt sätt.
    Ett fortsatt nära samarbete med stadens bibliotek är viktigt.
    Det är viktigt att involvera föräldrarna i språkutvecklingen och ett nära samarbete med föräldrarna är av stor vikt.

    Grundsärskolan – träningsskolan
    I Grundsärskolans följer eleverna läroplanen i sin takt och vi vill att de elever som går i grundsärskolan samt i träningsskolan ska få möjlighet att utveckla sitt svenska språk så långt de kan. Inom både grundsärskolan samt träningsskolan vill vi införa sagoberättande för de tidiga åren och litteraturberättande för de senare åren.
    Det är viktigt att alla barn får en ordentlig möjlighet att få utveckla sitt språk så långt det är möjligt att uppnå.

    Grundskolan
    Svenska – språkverkstäder
    Våra mål är dels att alla elever ska uppnå målet godkänd i svenska och dels att de elever som kan nå högre betyg ska ges möjlighet att få den hjälp de behöver för att kunna åstadkomma detta.
    Inom ämnet svenska vill vi inrätta språkverkstäder.
    I språkverkstaden ska elever med redan goda språkkunskaper och med ett brinnande intresse för språket, kunna få den hjälp de behöver för att utvecklas så långt deras intresse och begåvning ger dem möjlighet till.
    Den stora grupp elever som vanligtvis följer klassundervisningen men som kanske missat ett moment, på grund av sjukdom eller av annan orsak, ska kunna vända sig hit för att kunna gå igenom momentet i lugn och ro med en lärare. Detta gäller även de elever som känner att de behöver öva lite mer för att behärska ett visst moment.
    För de elever som upplevs ha stora svårigheter med ämnet bör en mer stadigvarande speciallärarhjälp finnas.
    När en elev inte kan följa den ordinarie klassundervisningen ska en identifiering av vad som fattas göras å det snaraste. Åtgärdsprogram ska skrivas men också omedelbart åtgärdas så att eleven så fort som möjligt får den hjälp den behöver och kan återgå till den ordinarie undervisningen. Åtgärdsprogram får inte bara sättas in i en pärm utan måste omedelbart åtgärdas. Eleven ska få den extraundervisning och de läxor som behövs för att komma ikapp i språkverkstaden.
    Målet är att inga elever ska gå ut med icke godkänt eller med ett lägre betyg än deras förmåga och intresse kan ge dem.
    Eleverna ska redan på grundskolenivå ges en möjlighet att se att deras studier har ett direkt samband med det kommande yrkeslivet.
    Därför ska det i språkverkstäderna även anordnas träffar med till exempel författare, litteraturvetare, språkvetare, tolkar, filmmanusförfattare, skådespelare samt andra yrkeskategorier som använder språket som yrke. Eleverna får på så sätt en konkret bild av vilka yrken och vägar det finns om de studerar i skolan.
    Ett fortsatt intresse för det berättade och det skrivna ordet ska grundläggas i de tidiga skolformerna.

    Matematik – matematikverkstad
    Våra mål med ämnet matematik är dels att alla elever ska uppnå betyget godkänd i grundskolan men dels att de elever som kan och vill arbeta för ett högre betyg och djupare kunskap ska få den hjälp de behöver.
    Inrättande av matematikverkstäder som alla elever ska ha tillgång till ska ske. Det ska vara en permanent del av skolan och ska utnyttjas av alla elever som ett komplement till den ordinarie undervisningen när så behövs.
    För de elever som uppvisar mycket goda resultat vill vi ge resurser för att de ska kunna utveckla sina kunskaper på ett sådant sätt att de kan gå fram längre än vad målen anger om de har intresse och kunskap för det.
    Den stora grupp elever som vanligtvis följer klassen obehindrat, ska det vara möjligt att kunna vända sig till matematikverkstaden, när de har varit sjuka och behöver ta igen kunskap. En dag eller några dagas sjukfrånvaro ska inte omkullkasta ett annars gott studieresultat, utan hjälp ska fås omedelbart.
    Speciallärarundervisning ska ges till elever med stora problem i matematik.
    Både inom ämnena matematik som svenska vill vi att eleverna ska få en möjlighet att se var deras ämneskunskaper kan leda dem i det framtida yrkeslivet. Därför vill vi att i matematikverkstaden ska olika yrkesgrupper inbjudas såsom till exempel matematiker, civilingenjörer, representanter för LTH och Ideon så att de kan föreläsa om de intressanta arbetsuppgifter och yrken som finns för den som är intresserad av ett yrke inom matematiken och naturvetenskapens område.
    Ett intresse, för både matematik och naturvetenskap, som följer eleven även efter avslutad grundskola ska främjas.

    Historia
    Historieundervisningen i den svenska historien ska stärkas. Eleverna ska få en ordentlig kunskap både om den svenska historien men även om hembygdens historia.

    Idrott – Hälsa
    Idrott och hälsa samt hemkunskap är andra ämnen i grundskolan som ska prioriteras. Grunden till hälsosamt liv läggs i ungdomen därför ska vi stärka dessa ämnen i skolan.
    Eleverna ska lära för livet och de ska redan i skolan kunna få en sådan kunskap att de kan avända den. Eleverna ska kunna anpassa sin motion och sitt näringsintag på ett sådant sätt att hälsan befrämjas under hela livet.
    Goda vanor grundas tidigt i livet och vi anser att idrott och hälsa samt hemkunskap är två mycket viktiga ämnen som innehåller nyckeln till ett gott liv.

    Äldre kommuninvånare
    Inom alla de tidiga skolformerna ge en möjlighet för att äldre kommuninvånares kunskaper och erfarenheter tas tillvara och ser gärna att de bjuds in för att förmedla länken mellan deras livserfarenheter och dagens elevers. Skolorna får själva bestämma hur och när detta ska ske.

    Gymnasieskolan
    I gymnasieskolan har eleverna valt inriktning och behoven av hjälp är inte samma som i grundskolan. Men även om man är duktig i språk eller i matematik och naturvetenskap kan elever behöva hjälp eller extrauppgifter.
    För gymnasieskolan önskar vi göra en ordentlig satsning på svenska, engelska, franska, tyska, spanska och italienska. Dels för att vi har mycket bra språkliga institutioner på våra gymnasieskolor men också på grund av vårt medlemskap i EU. Genom det allt närmare samarbetet inom EU, gällande undervisning, handel och export är det viktigt att gymnasieskolans elever ges en möjlighet att kunna dessa språk så att de kan användas inom elevens kommande yrkesliv.
    Språkverkstäder där extrauppgifter, förklaringar och möjligheter att kunna fråga och få stöd och hjälp ska införas. Det är inte alla föräldrar som kan svara på sina barns frågor när de går i gymnasiet och några timmar per vecka bör en språkverkstad vara öppen för alla skolans elever.
    Likaså vill vi ha en matematik- och naturvetenskapsverkstad där elever kan komma och få hjälp med enskilda uppgifter eller en extra förklaring. Det är inte alla föräldrar som har läst dessa ämnen eller har denna kunskap så att de har en möjlighet att hjälpa sina barn och därför ska skolan kunna hjälpa till.
    Skolorna själva får bestämma hur verkstäderna ska utformas.

    Historia
    Fördjupning i ämnet svensk historia ska erbjudas eleverna. Fler valbara kurser i svensk historia samt hembygdens historia ska utvecklas.

    Gymnasiesärskolan
    Det är viktigt att alla invånare får delta i samhällslivet. Därför bör undervisningen inom gymnasiesärskolan ske på ett sådant sätt att elevernas framtida möjligheter att delta i samhället stärks. Gymnasiesärskolans elever måste få möjlighet till ett arbete utifrån vars och ens förmåga.
    För elever inom gymnasiesärskolan vill vi särskilt satsa på en nära kontakt med kommunens olika förvaltningar, landsting och näringslivet i Lund. Elevernas framtida möjligheter på arbetsmarknaden bör redan nu inventeras och möjligheter och kontakter skapas för dem.

    Företagande i gymnasieskolan
    Med början i grundskolan och med ett fortsatt arbete i gymnasieskolan vill vi få ett nära samarbete med näringslivet i Lund, Lunds Tekniska Högskola samt Lunds universitet.
    En kurs i företagande samt en kurs i marknadsföring ska inrättas. Påbyggnadskurser ska erbjudas efter den första avslutats. Kurserna riktar sig inte enbart till de elever som redan vet att de kan och vill starta företag utan även för de elever som aldrig tänkt på det.
    Det är viktigt att hålla på traditionerna men det är också viktigt att skapa nya traditioner. Därför kan de elevföretag som skapas få en möjlighet att visa upp sig och sina produkter på en julmarknad samt att kursavslutningen sker genom en stor marknad precis innan sommarlovet. Vi menar att Lunds kommun ska stödja sina nya företagare och ge dem den hjälp de behöver.
    I Lund ska det finnas en permanent utställning över vilka nya företag som har startats genom projekten i skolan. I denna utställning får även de företag som startats efter genomgångna utbildningar på högre nivåer visas upp.
    Det är en viktig framtidsinvestering att vi lägger grunden för att nya arbetstillfällen skapas i Lunds kommun av kommunens invånare.

    Komvux
    De vuxna i Lunds kommun som saknar grundläggande grundskole- och gymnasial utbildning ska kunna komplettera sin utbildning på komvux.
    För påbyggnadsutbildningen inom komvux ska särskilt satsas på de ämnen som gör att studerande kan uppfylla nya krav som ställs på en anställd men även för studerande som behöver utbildning för att kunna starta eget.
    Ett nära samarbete med näringslivet bör ske så att kommande behovs- och bristyrkesutbildningar kan komma till stånd på ett tidigt skede så att det finns utbildad personal att tillgå.
    Studeranden inom komvux bör uppmuntras att starta egna företag.

    Särvux
    För de studerande som saknar den kunskap som ges inom grundsärvux och gymnasiesärvux ska motsvarande utbildning ges på särvux.
    Under utbildningstiden ska ett nära samarbete utvecklas med näringslivet, statliga och, kommunala förvaltningar samt landsting för att kunna skapa möjlighet för de studerande att kunna skaffa sig sådana kunskaper att det går att få ett arbete efter utbildningens slut.
    Utbildningen bör omfatta praktik i en sådan omfattning att den studerande kan utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt efter genomgången utbildning. Utbildningsplan för detta ska upprättas mellan den studerande, lärare samt det företag eller institution som är intresserad av att anställa den studerande.

    Sfi – svenska för invandrare
    Undervisning i det svenska språket ska påbörjas omgående och genomföras på effektivast möjliga sätt.
    Vikten av att kunna svenska och känna till det svenska samhället bör betonas för de studerande redan i början av studierna. Stort ansvar läggs på den studerande att själv anpassa sin arbetsinsats på ett sådant sätt att den studerande uppnår kursernas mål inom angiven tidsram.
    För de elever som inte kan läsa eller skriva ska utbildningen påbörjas omgående. Undervisningstiden bör omfatta mer än de 15 timmar per vecka som skollagen förespråkar eftersom dessa studerande inte bara behöver lära sig språket utan även att läsa och skriva.
    Etappmål för att kunna uppnå målen för undervisningen bör ske i samråd mellan den studerande och läraren.
    Inom Sfi-utbildningen ska grundläggande kunskap om den svenska kulturen och den svenska historien ges. Viss hembygdshistoria bör ingå i undervisningen så snart det är möjligt. Möjligheter för de studerande ska skapas så att de på ett tidigt skede får en inblick och en kunskap om det samhälle de nu lever i.

    Att lära genom att lyckas är grunden för vår skolfilosofi i Lund!

  • ”Den enda ekonomi som kommer att blomstra är Alumas”

    Av hansolof.andersson den 27 februari, 2009
    0

    Hans-Olof Andersson
    Hans-Olof Andersson i kommunfullmäktiges talarstol.

    Torsdagen den 26 februari var det kommunfullmäktige igen. Sveriges ekonomi går bakåt, så även Lunds. Besparingar måste göras. Ekonomikontoret lade i januari fram beräkningar på hur mycket som måste sparas. Det vara bara några få ärenden denna kväll, och de föreslagna besparingarna var det stora ämnet.
    Alla var överens om att spara 30 miljoner på fastighetsunderhållet. Men för övrigt rådde oenighet. Det borgerliga förslaget vann till slut. Här följer det anförande och yrkande som Hans-Olof Andersson höll på denna punkt:

    – Vad är meningen med en kommun? Vad är meningen med den offentliga sektorn överhuvudtaget?
    Jo, meningen är att trygghet. Ni kanske invänder: ”Men vi är ju här för att producera retorik?” Tyvärr, retorik ger bara lindring för stunden. Politikers uppgift är att skapa trygghet, och nu befinner sig Lund i en situation där vi på grund av den ekonomiska nedgången måste välja vad vi ska lägga pengarna på, vi måste prioritera.
    De fyra något mindre kulturradikala partier som kallas borgerliga verkar ha insett det. Om man studerar protokollet från kommunstyrelsen den femte februari, så känner man dock en viss sorg över att centerpartisten i kommunstyrelsen, Börje Hansson, inte har upptäckt möjligheten att yrka, utan istället skriver vad han tycker i en protokollanteckning. För det som centerpartiet, som man uttrycker det, ”hade föredragit”, okänt under vilken förutsättning, är att istället för generella besparingar på en procent, istället spara på kulturhuvudstadsåret och den politiska organisationen.

    Det hade nämnligen varit ett bättre förslag, om det det hade lagts fram. Den besparing som vann majoritet i kommunstyrelsen, kommer nämnligen, om den går igenom här, att innebära att gamla, sjuka, och hemlösa kommer att bli lidande. När en lågkonjunktur slår till måste vi ha medel för att möta en ökande social utslagning. Den enda ekonomi som kommer att blomstra de kommande åren är Alumas.

    Besparingen på servicenämnden, trettio miljoner kronor, kommer att innebära att fastighetsunderhållet försämras. Detta kan vi göra, om vi kommer ihåg det beslutet när ekonomin blir bättre och tillför de medlen då istället.
    De 33,8 miljoner som borgarna vill spara in på alla förvaltningar utom skolnämnderna, borde istället sparas in på kultur- och fritidsnämnden. Först och främst bör de tjugo miljonerna för kulturhuvudstadsprojektet sparas in. Om inte det räcker måste kultur- och fritidsförvaltningen spara på alla projekt som främjar så kallad mångkultur, alltså ett fint men tämligen obildat ord för samhällsupplösning.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att fullmäktige bifaller kommmunstyrelsens första, andra, tredje, femte, sjätte, och sjunde att-satser i ärendet.

    att fullmäktige avslår kommunstyrelsens fjärde att-sats.

    att kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2009 reduceras med 33,8 Mkr. Kultur- och fritidsnämnden skall nå det nya budgetmålet genom att utgifterna minskas. I första hand skall kostnader för kulturhuvudstadsprojektet sparas in, och om detta ej räcker för att uppnå besparingsmålet, skall utgifter som stödjer så kallade mångkulturella projekt sparas in.

  • Fullständigt borgerligt haveri!

    Av hansolof.andersson den 31 januari, 2009
    0

    Torsdagen den 29 januari var det kommunfullmäktige i Lund. Trots endast några få ärenden på dagordningen blev mötet, som brukligt är, långdraget. Vi Sverigedemokraternas uppmanade förgäves de övriga åtta partierna att överge det spel för gallerierna som ofta lamslår lundapolitiken: att det skulle finnas ett höger- och ett vänsterblock.

    Lunds kommunfullmäktige har ju haft en växling mellan höger- och vänsterblocksmajoritet varje val sedan början av åttiotalet. Behovet av breda lösningar i de flesta frågor har alltså varit uppenbart för alla. Att sköta en kommun handlar ju oftast om att planera för betydligt längre tidsperioder än fyra år.
    Men med partier och politiker som är i desperat behov av att profilera sig och motivera sin existens, väljer man hellre beslutshaveri, än att de som ligger närmast varandra i varje fråga förhandlar.

    Denna kväll kom detta förhållande till sin spets i ett sådant långsiktigt ärende, nämnligen när det var dags att fatta beslut om en detaljplan för ett helt nytt område, Råbylund. Det borgerliga ”blocket” har aldrig under det långa arbetet med planerna för området varit i närheten av enighet. Centern har hela tiden sagt blankt nej till att bebygga området, som för närvarande är åkermark.

    Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill dock bebygga området, till 99 procent på samma sätt som m, fp, och kd. Sverigedemokraterna säger också ja till planen.
    Men efter två timmars debatt blev det ändå inget beslut. Hellre än att förhandla över blockgränsen och fatta ett beslut som skulle haft massiv majoritet, valde borgarna att lägga fram ärendet till fullmäktige utan att majoritet fanns. Först yrkade man på förslaget, och en stund senare yrkade man återremiss på det! Man erkände själva att det inte fanns något grund för återremiss förutom den allmänna parlamentariska röran. Återremissen gick igenom (det behövs endast stöd av 1/3 av ledamöterna för en sådan.)
    Helt i onödan försenas ett viktigt byggprojekt, med ökad kostnad för Lundaborna som resultat.

  • Rapport från skymningslandet

    Av hansolof.andersson den 26 december, 2008
    0

    Rosengård brinner
    Rosengård i Malmö brinner torsdagen den 18 december 2008.

    Den äldre damen steg fram till talarstolen och tog till orda med resignerad värdighet:
    – De politiska partierna håller på att dö. Forskaren Sören Holmberg vid Göteborgs universitet har, genom att studera hur partiernas medlemsantal stadigt minskar, kommit fram till att läget är mycket illavarslande.
    Hon tog en kort paus innan hon fortsatte:
    – Låt oss hoppas att det inte är så illa som Sören Holmberg förutspår, att ”år 2021 släcker den siste politikern ljuset”.

    Den som sade detta var Tove Klette, kommunalråd (fp). Talarstolen hon talade i från står i Lunds kommunfullmäktige, och det hela tilldrog sig under årets sista fullmäktige, den 18 december.
    Det är verkligen en känsla av skymningsland över Lunds kommunfullmäktige. Man känner hela tiden hur de andra, ”gamla”, partiernas ledamöter klamrar sig fast vid rutiner och invanda rangordningar för att känna någon sorts trygghet, i det otrygga samhälle som de, paradoxalt nog, själva har tvingat fram. Att höra dem är som att se ett gammalt barnprogram på TV, till exempel det klassiska ”Fablernas värld”: på ytan är spelet lite smågulligt i all sin stollighet.

    Men för partier som så länge och så desperat har förnekat folkvilja och samhällsförändringar väntar inget annat än sotdöden, Sören Holmberg menar verkligen vad han säger. Sot, ja: medan Lunds politiker denna kväll, inklusive vi två Sverigedemokrater, debatterade och klubbade en rad småärenden, brann, mindre än två mil bort, Rosengård i Malmö för andra kvällen i rad.

    De flesta av ärendena denna kväll var det ganska stor enighet om. Alla var överens om att flytta över medborgarkontoren till kultur och fritidsförvaltningen, och nästan alla,( utom moderaterna) röstade för att nyttja kommunens förköpsrätt till en tomt på ett industriområde i Dalby. Kommunen behöver äga denna tomt därför att den ligger i det område där Lundalänken en dag förhoppningsvis ska dras fram.

    I ärende åtta, ”Ökad borgensram för LKF”, valde vi dock att avstå från att delta i beslutet. De andra partierna ville öka borgensramen från 3 till 3,3 miljarder. Vi Sverigedemokrater anser inte att vi ska delta i ett sådant ökande av risktagandet när det gäller LKF när de andra partierna inte ens vill ge oss insynsplatser i styrelser och nämnder.
    Det togs en del ekonomiska beslut denna kväll, till exempel om taxor, men de budgetmässiga beräkningarna bakom dessa är redan föräldrade. Finanskrisen kommer att tvinga Lunds kommun att räkna om allt ändå. Det blir ett digert arbete för politiker och tjänstemän att revidera de ekonomiska prognoserna, och det kommer att bli kärvt för många verksamheter under de kommande åren.

    Varför håller då de andra partierna på att dö ut? Varför förlorar vissa av dem (speciellt socialdemokraterna och centern) medlemmar i en rasande takt? Vill svenska folket inte vara med och bestämma? Skulle stödet för det breda, folkförankrade styrelseskicket vara på väg att försvinna?

    Naturligtvis inte. Förklaringen är enkel. Personerna i makteliten i media och politik har utvecklat lojalitet mot varandras intressen, och förlorat sin lojalitet till folket. Det går så med gamla dynastier, så har det alltid varit i världshistorien. När folket lider, och står i rök och damm som på Rosengård denna kväll, är allt den pudrade drottningen har att säga: ”Ge dem kakor”. Det blir, i vår tid, inte ens moralkakor, utan ordbakelser av flosker och världsfrånvändhet. Ramsorna mals fram som från någon stollig uv i Fablernas värld; en liturgi för en döende bunkerreligion. Det ska vara ”mångfald” och ”mångkultur” och ”tillväxt”, men de invanda orden sägs inte med någon glöd utan rabblas bara, allt mer oroligt.

    Tove Klettes resignation var verklig för henne, men hennes prognos för partiernas framtid var långt ifrån komplett. Det finns nämnligen ett parti som växer så det knakar, med en medlemstillväxt på cirka 20-25 procent per år. Det partiet heter Sverigedemokraterna. Det är inte fråga om att ”den siste politikern släcker ljuset år 2021”, vad som händer är att de gamla politikerna, på grund av sin dåliga politik, ersätts av nya partier. De gamla ljusen i politiken slocknar, och nya tänds. Allt tyder på att framtiden är Sverigedemokraternas.

    För övrigt vill vi inom Sd Lund önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

    Lund 2008-12-25

  • Detta hände på första medborgarstämman

    Av hansolof.andersson den 23 november, 2008
    0

    Erik Almqvist delar ut Sd-kuriren
    Erik Almqvist delar ut Sd-kuriren. I bakgrunden skymtar det Sverigedemokratiska informationsbordet.

    I tisdags, den 18 november, var det alltså dags för den första av medborgarstämmorna (se artikel nedan). Vi Sverigedemokrater var förstås på plats med ett informationsbord. Veberöd är den del av Lunds kommun där Sverigedemokraterna är allra starkast. I valet 2006 röstade cirka åtta procent av Veberödsborna på Sd i kommunvalet, med något svagare siffror i landstings- och riksdagsvalen. Denna kväll hade cirka hundra Veberödsbor kommit till Svaleboskolans matsal för att delta i stämman.
    Mötet började med att ordföranden, moderaten Louise Rhen Winsborg, tog till orda. Hon sade:
    – Det började med att medborgarna i Genarp har fått skicka in frågor.

    Ett undrande tystnad hördes från alla hörn av Svaleboskolans matsal. Louise Rehn Winsborg förstod sitt misstag och talade en lång stund om att ”kungen har ju gjort likadant”, syftande på det berömda talet i Arboga denne inledde med orden ”Kära Örebroare!”
    Nå, snart var man i alla fall inne på det första ämnet, ”Vårdcentralens öppettider och hemvårdens delning”. Vårdcentralen sorterar ju under landstinget, men det är inte omöjligt att viljeyttringen om bättre öppettider som uttrycktes på mötet kan ha inflytande.
    Sedan hettade det till, det gällde den nya organisation som hemvården arbetar under sedan några månader. Hemvården konkurrensutsattes den förste januari. Detta har lett till en lägre arbetsbelastning för den kommunala hemvården. Därför har de två enheterna i Genarp och Veberöd slagits samman.
    Många på mötet var mycket missnöjda med den nya organisationen. En man sade att det har lett till att han har haft inte mindre än 31 olika vårdare sedan den 13 augusti.

    En annan man tog upp att kulturhuvudstadsåret kommer att kosta Lunds kommun minst 75 miljoner.
    – Ge dom pengarna till äldrevården!
    För det yttrandet fick han stormande applåder av de församlade Veberödsborna.

    Sedan talades det om underhållet av grönområden. Tomas Avenborg, (m) ordförande för tekniska nämnden, var närvarande och på frågan om varför arbetet med grönområdet ”Försköningen” var fösenat, svarade han att han inte visste. Andre vice ordförande i samma nämnd, socialdemokraten Mikael Thunberg antydde att personalen som var satt på arbetet inte klarade av sina uppgifter. Han gjorde det på typiskt insinuant och klibbigt socialdemokratiskt manér: ”Man ska inte skylla på personalen och deras kompetens…” Fast ingen hade gjort detta!
    Någon påpekade att ”det är fullt med skit i dammarna” Mikael Thunberg svarade att ”sediment på botten är helt naturligt” En dam frågade då: ”Är cyklar sediment?”

    Det talades mer om underhållet i Veberöd, inte bara parkerna, utan också sådant som belysning. Mikael Thunberg sade bland annat:
    – Vi har byggt upp en underhållsskuld i Lund. När andra kommuner byter något vart tjugonde år, så byter vi vart fyrtionde.

    Sedan talades det om önskemålen att bygga ett varmbadhus i Veberöd. Kulturnämndens ordförande Gösta-John Bredberg var närvarande, och sade att ”badhus i Veberöd är inte prioriterat”. Det var nog dagens understatement. I början av året beslutades ju att badhuset i Lund ska renoveras och byggas till. Ett inomhusbad i Dalby sattes då på obestämd framtid, och i diskussionerna har det ändå legat långt före möjligheten at bygga ett i Veberöd.

    Avslutningsvis talades det om trafikfrågor och sedan om brottsligheten och skadegörelsen i Veberöd. Busskuren i centrum av byn är extremt drabbad av skadegörelse. Någon av politkerna berättade att man troligen kommer att ge upp den, sluta renovera rutorna.
    – Det är ingen mening, de slås bara sönder igen.

    När Veberödsborna lämnade lokalen delade vi Sverigedemokrater ut senaste numret av vår tidning sd-kuriren till alla. Responsen var positiv, förutom en person som blev arg och slängde tidningen på golvet.
    Nästa stämma äger rum i Dalby tisdagen den 2 december. Tiden är 18.30, platsen Nyvångsskolan. Välkomna dit för att ställa oss politiker mot väggen!

    Louise Rehn Winsborg och Mikael Thunberg
    Sittande till vänster Louise Rehn Winsborg (m) ordförande för stämman, och stående Mikael Thunberg (s) vice ordförande.