Sverigedemokraterna i Lund | Sverigedemokraterna i Lund | Sida 72

Sverigedemokraterna Lund

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Lund

Postadress:  SD Lund    box 1194     221 05 Lund

E-post: lund@sd.se

Organisatoriska frågor, Bengt Malmberg, ordförande: 0706-33 59 28

Politiska frågor, Hans-Olof Andersson, partiföreträdare: 0733- 20 17 72

e-post: hansolof.andersson@sd.se

  • Motion angående insynsplatser i styrelser och nämnder

    Av Admin den 31 januari, 2007
    0
    0

    Ur demokratisk synpunkt i allmänhet och ur det kommunalpolitiska perspektivet i synnerhet är det en nackdel att inte samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige får direkt insyn i kommunstyrelsens och nämndernas arbete. Protokollen från dessa organs sammanträden redovisar besluten, men ej de framförda argumenten. I debatten i kommunfullmäktige hänvisas ofta till föregående diskussioner i kommunstyrelse och nämnder.
    Detta kan leda till att de partier som ej haft insyn istället blir tvungna att, genom långa debatter och många interpellationer i fullmäktige, försöka få fram en fullständig bild av de i kommunstyrelsen respektive nämnderna framförda argumenten. Det finns naturligtvis en risk att detta inte kommer att fungera, och resultatet blir då en ofullständig informationsbild för de partier som ej är representerade, när dessa sedan skall ta ställning i kommunfullmäktige.
    Därför innebär insynsplatser, i en kommun som Lund med sina engagerade och ambitiösa politiker, säkerligen både en effektivisering och besparing, jämfört med nuvarande system.

    Att införa insynsplatser i kommunstyrelse och nämnder är inget ovanligt och ej heller kontroversiellt; det förekommer i många kommuner. Kommunallagen lägger ej några hinder i vägen för insynsplatsernas införande.

    Sverigedemokraterna yrkar att kommunfullmäktige beslutar:

    – att samtliga i kommunfullmäktige representerade partier som ej har ordinarie
    eller ersättarplats i kommunstyrelsen och nämnder skall ha rätt till en insynsplats
    i dessa.

    – att insynsplatserna ska vara utan yttranderätt.

    – att insynsplatserna ej skall vara arvoderade.

    Lund 2007 01 29

    Erik Almqvist

  • Anförande FP-motion ”Bilda vägbolaget E22” KF 25 januari 2007

    Av Admin den 30 januari, 2007
    0
    0

    Jörgen Jörgensens och Mats Perssons motion är ju verkligen folkpartistisk. Folkpartiet är ju i sin själ ett köpmannaparti, ett de pigga och vitala till borgerskap uppstignas parti, alltid beredda att ta till sig de senaste modetrenderna från vänster eller höger, och när folk ser hur vimmelkantigt det hela är, så försöker man bluffa sig fram till moralisk trovärdighet genom att försöka imitera Sverigedemokraterna. Men det är det ingen som går på. I er iver att bevisa er vakenhet blir analysen lidande.
    Att göra stora infrastrukturinsvesteringar med lösningar som Public Private Partnership är ju att göra det hela extremt rörigt, ur både demokratisk synvinkel, och ur ansvarsmässig synvinkel. Visst, det har gjorts förut, en del av offentlig verksamhet är delvis finansierat med donationer. Men det är ett tecken på att något inte står rätt till, när det offentliga, som i praktiken kan beskatta hur mycket man vill, och också gör så, inte klarar sina investeringar. Jag skulle vilja vända mig mot er centerpartister och citera vad Maud Olofsson sade i Almedalen för två år sedan:

    ”Vart tar alla pengar vägen, förr byggde vi vägar, idag har vi inte ens råd att reparera dem”

    Men det är klart, för en partiledare som inte vågar debattera mot andra än de som är hennes medskyldiga i den offentliga sektorns haveri, så är det inte lätt att lära sig något nytt.

    Men nu står vi här med en långsiktigt gravt misskött offentlig ekonomi, och akuta behov av investeringar. Det hela har kanske gått så långt att det får bli näringslivet som får gå in och vara med och betala.
    Alla som har kört E22 från Lund och en bit in i Blekinge vet att saker behöver göras, vissa sträckor är vägen alldeles för smal. Kanske bör man dra vägen helt förbi flaskhalsar som Tollarp. Om en breddad väg ska dras igenom samhällen som dessa så kräver det stora investeringar i bil- gång- och cykeltunnlar. E 22 är också en olycksdrabbad sträcka med höga farter även på smala partier. Troligtvis är helt nya sträckningar den enda lösningen för vissa delar av vägen.
    Tyvärr kommer det att finnas många naturvärden som kan skadas av både breddningar och nya sträckningar. Därför bör markägare och naturskyddande myndigheter och organisationer engageras så att utbyggnaden blir så okontroversiell som möjligt. När det gäller utsläppsmålen som Sven- Bertil Persson från Demokratisk Vänster nämnde, så är det så att det knappast går att hindra människor från att sätta sig i sina fordon och köra. För att vi ska klara miljön måste vi gå över till andra drivmedel. Vi måste sluta köra på fossila bränslen, och gå över till etanol, bränslecellsbilar, elbilar.

    Investeringar för E22 hör naturligtvis ihop med stadsplaneringen i Lund, Lund har vuxit så mycket österut att vägen nästan delar staden på mitten. Att lägga ett tak över vägen mellan Dalbyvägen och Brunnhögsavfarten kan vara en bra idé, om inte kostnaderna skenar iväg alltför mycket. Taket skulle kunna byggas så det blir bärande och ny, exploateringsbar, markyta skapas.

    Vi Sverigedemokrater är inte glada för PPP-lösningar, men heller inte, som vänsterblocket, ideologist fanatiska motståndare. Som yrkandet formulerades i Kommunstyrelsen för två veckor sedan, att vi skall ”ställa oss positiva” till ett sådant bolag om Region Skåne och Vägverket Syd ämnar bilda det, så kan det bara tolkas så att brevet till regeringen man tidigare hotade med inte är lika roligt att skicka till Reinfeldt som till Persson. Yrkandet som lades fram i kommunstyrelsen är helt meningslöst, vi tycker inte att Lunds kommunfullmäktige skall ägna sig åt att fatta luftbeslut.
    Den dagen vägbolaget har bildats får ni borgerliga återkomma med ett förslag om medlemskap i detsamma. Med ett konkret förslag i handen kanske vi röstar ja till detta. Sverigedemokraterna yrkar avslag på motionen.

  • Anförande om Direkt skolpeng KF 25 januari 2007

    Av Admin den 30 januari, 2007
    0
    0

    Naturligtvis vill borgarna införa direkt skolpeng. Naturligtvis är vänsterblocket emot det. Det är en enkel och tydlig världsbild där liberalism och individualism ställs mot plan och kollektivism. Till synes är det frontlinjerna i skolpolitiken vi ser tydligt illustrerade. Visst handlar skoldebatten också om innehållet i undervisningen, om sådana motsättningar som mellan ”Kunskapsskola” och en skola där man mer än själva kunskaperna inriktar sig på att göra eleverna till ”Kunskapsletare”. Men vänster och högerblocken envisas med att hålla fast vid en bild av skolpolitiken som faktiskt är en gemensam bild: man är överens vad man ska strida om.

    Sverigedemokraterna besitter den stora fördelen att inte vara bundna i ett stelnat vänster-höger- tänkande. Vi har inga lojaliteter mot varje sig näringsliv, eller mot partiapparater som dinosaurielikt dröjer kvar i politiken endast av skräck för den dag då notan för deras mörka hemligheter ska betalas. Du har fel, Lennart Prytz, då du på ditt partis hemsida skriver att Sverigedemokraterna är en del av det borgerliga blocket. Inte ens era egna väljare går på det. Ni borgare har fel i era teorier att vi är ”White Trash”. Det enda ”White Trash” som är aktuellt i sammanhanget är borgerlighetens egen anemi och blodfattighet, förorsakad av alltför mycket sittande vid skrivbord och alltför lite liv i den hårda yttre världen.
    Den verkliga frontlinjen i svensk skolpolitik går mellan de sju partier som låter skolan fortsätta förfalla ner i våld, skadegörelse, skräck och förnedring för elever och lärare, brinnande klassrum, raketbeskjutning, soft-air-guns, mobbning, och knarkhandel. Debatten står mellan de partier som är ansvariga för denna skola, och det enda partiet som inte förtränger den svenska skolans verklighet, nämnligen Sverigedemokraterna.

    Som jag tidigare sagt har Sverigedemokraterna inga yttre lojaliteter, vi vill att Sverige ska ha den skola svenska folket vill ha. Därför ska grundprincipen vara att föräldrar och elever ska ha ett stort direktinflytande. Hela debatten om valfrihet i skolan och också debatten om valfrihet i äldrevården, är ju egentligen ganska märkliga. Vi lever ju inte i Sovjetunionen, eller borde inte göra det, kanske man ska uttrycka det. Det offentliga ska garantera varje elevs rätt att få en god skolutbildning, men det är lite märkligt att höra socialdemokraterna vara oroliga för resurstilldelning och stabilitet i skolan. Det var ju ni som genomdrev kommunaliseringen av den, vi skulle haft en tryggare drift av skolväsendet med fortsatt statlighet, och det hade inte behövt betyda att man inte kunnat öka valfriheten.

    Sverigedemokraterna ställer sig positiva till förslaget om direkt skolpeng. Men det sätt som projektet har argumenterats för hittills har varit oroväckande. När Lunds borgare har talat om förändringarna i skolan har de inte gett intryck av att verkligen ha någon vision och passion för att, och hur, det här skall genomföras. Det kanske blir bättre med det, alltefter utredningsarbetet fortlöper under året. Men än så länge är det hela ganska skakigt. Därför vill vi göra två tillägg till det borgerliga förslaget. Tilläggen syftar till att utredningens arbete verkligen ska bli gediget, inget hastverk, genom att en ökad vikt läggs vid att säkerställa att omställningarna i organisation inte får några negativa konsekvenser.

    Yrkande från Sverigedemokraterna årende 2 Direkt skolpeng:

    Sverigedemokraterna yrkar bifall till det borgerliga förslaget med tilläggen:

    – att det i utredningen skall konkretiseras hur de föreslagna besparingarna på administrationen ska genomföras

    – att det i utredningen ska föreslås ett kontrollssystem så att det föreslagna ökade ekonomiska ansvaret för varje enskild skola inte innebär en större osäkerhet beträffande varje enskild skolas finansiering.

  • Om skyskrapor och stadsbyggande

    Av Admin den 13 januari, 2007
    0
    0

    Artikel publicerad i SDS 13 januari 2007

    Som Nils Lewan tidigare har påpekat, så är stadsbyggandet i Lund för närvarande förvånansvärt okänsligt. Jag håller med om att ”Lunna töser” vid Södra vägen är en katastrof. Precis som en av Sydsvenskans bogranskare påpekade så ser fasaderna ut som hålkort. Varför bygga en sällsynt fantasilös variant av modernism så nära Lunds centrum?
    Wingårdhs föreslagna skyskrapa på Brunnshög är lite djärvare och intressantare i utformningen, men över hundra meter hög och placerad på Lunds högsta punkt skulle den naturligtvis göra ett oerhört brutalt intryck.
    Lund måste kunna både bevara gammal miljö, och bygga nytt. Lösningen heter att skilja de två åt. Därför är Lund NE en bra idé. Låt oss titta på Paris som inspiration: Där valde man att bygga skyskraporna i La Defense, ett eget, ganska samlat område, en bit utanför centrum.
    Det arkitektoniska problemet med skyskrapor är att de inte fungerar bra ensamma. Den bästa vägen till skönhet och harmoni är god funktion, att det finns praktisk och ekonomisk logik bakom. I La Defense, och i amerikanska städer, står inte skyskraporna ensamma, utan den högsta byggnaden är omgiven av något lägre hus, så att det blir en mjuk övergång till den vanliga bebyggelsens höjd. En ensamstående ”pinne” bland lägre hus, speciellt i en mindre stad som Lund, kommer obönhörligt att avslöja sin karaktär av skrytbygge. I stadsbebyggelse kan det bara fungera hos sakrala byggnader, som kyrkor.
    Låt oss avstå från en skyskrapa på ”Högsta punkten”. Det blir bättre med en park där. Sedan kan vi fundera över att anlägga ett område, med som högst femton-tjugo våningar höga byggnader, någon annanstans i samma område.

    Hans-Olof Andersson (Sd)

  • Det pratas om nyval!

    Av Admin den 4 januari, 2007
    0
    0

    Insändare skriven 4 januari, refuserad av SDS, DN, SVD.

    Det talas om att det politiska intresset minskar. Det blir allt svårare att fylla upp de många platserna i fullmäktige och nämnder i många kommuner.
    Tisdagen den 2 januari visade SVT ett nyhetsinslag som ganska väl illustrerade desperationen i det politiska systemet. Det handlade rent allmänt om det ökade antalat partier i landets kommunfullmäktige, och mer specifikt om situationen i Upplands-Bro, en kommun utanför Stockholm.
    Upplands-Bro:s kommunfullmäktige har fyrtioen platser. Sedan valet har de borgerliga tjugo platser, vänstersidan också tjugo, och Sverigedemokraterna en plats. Det politiska läget efter valet var ju egentligen inte så komplicerat: det block som gav det bästa förhandlingsbudet skulle kunna räkna med att stödjas av Mikael Höglund, den Sverigedemokratiske ledamoten. Men han har ännu inte fått några bud, trots upprepade kontaker med de båda sidorna. Resultatet är ett politiskt otydligt läge, där Mikael Höglund har valt att stödja det ena blocket i vissa frågor, den andra i andra frågor.

    I SVT:s reportage framställs problemet som att det behövs en grundlagsändring! Man intervjuar Irene Seth, moderat kommunalråd i Upplands-Bro. Hon säger: ”Det är ingen ordning” Man går vidare till att låta kommunminister Mats Odell yttra sig. Han säger att han ”vill ha en grundlagsändring som gör nyval möjligt” Som väl är får han mothugg av statsvetaren Stig-Björn Ljunggren som förstår problemet, han säger: ”I det här fallet handlar det om de etablerade partiernas misslyckande. Det är bättre att dom avgår!”

    Vi har många kommuner nu i Sverige där Sverigedemokraterna, och andra mindre partier, är vågmästare mellan blocken. Och nu kommer vi till problemets kärna, de gamla blockpartiernas kris: De har helt enkelt inte kompetensen att förstå att de måste lämna förhandlingsbud till de mindre partierna! Här i Skåne ser vi detta illustrerat varje vecka i diverse kommunfullmäktige: apatiska, förvirrade politiker från de sju riksdagspartierna, som helt enkelt inte tycks förstå att det har kommit nya partier till politiken, och de konsekvenser för det kommunala arbetet detta innebär.
    Det standardargument för att inte lägga några bud som man använder, att Sverigedemokraterna inte tycker som deras eget parti, är den besuttne despotens talan. Marie Antoinette var åtminstone nådig nog att erbjuda folket kakor.
    I Sverige har de stora maktpartierna bara förvirring att erbjuda de där märkliga människorna som tydligen kallas ”folket”.

    Lundabor, kom och var med oss i den lokalavdelning av Sverigedemokraterna vi nu bygger upp. Ni börjar förstå hur roligt det är att punktera de andras ballonger, och bygga upp ett alternativ till de andra partiernas kommunpolitik. Det är bara att fatta telefonen och ringa! (eller skicka ett mail).

    Hans-Olof Andersson, ordförande Sd Lund, ersättare kommunfullmäktige