Sverigedemokraterna Lund

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Lund

Postadress:  SD Lund    box 1194     221 05 Lund

E-post: lund@sd.se

Organisatoriska frågor, Bengt Malmberg, ordförande: 0706-33 59 28

Politiska frågor, Hans-Olof Andersson, partiföreträdare: 0733- 20 17 72

e-post: hansolof.andersson@sd.se

  • Vårt budgetförslag för Lunds kommun 2018

    Av hansolof.andersson den 16 maj, 2017
    0

     

     

    Budgetförslag 2018-2020 – SD

    (Klicka på länken ovan för att ladda ner hela budgeten. Det som ligger uppe är en lätt reviderad version jämfört med den första. På KS 23 maj framkom det att tjänstemännen hade glömt att reservera medel för genomförande av valen 2018 och 2019. Alla partier yrkade då direkt att deras budgetar skulle tillföras medlen som behövdes. Tillägget ligger i tabellen under rubriken ”politisk ledning”)

     

    SVERIGEDEMOKRATERNAS

    BUDGET MED EVP 2018-2020

    FÖR LUNDS KOMMUN

     

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys
    2. Invandring och mångkultur
    3. Behovet av en förvaltningsreform
    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:                                   

    1. Politisk ledning och kommunstyrelse
    2. Kommunkontor
    3. Kommungemensamt
    4. Byggnadsnämnd
    5. Teknisk nämnd
    6. Kultur och fritidsnämnd                 
    7. Socialnämnd
    8. Miljönämnd
    9. Vård- och omsorgsnämnd
    10. Utbildningsnämnd
    11. Barn och skolnämnder totalt
    12. Finansförvaltning
    13. Renhållningsstyrelsen
    14. Servicenämnden
    15. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2018 och EVP 2019- 2020 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Alla siffror är i jämförelse med förra årets budget, och med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens ekonomi har en rad problem, det som många med ett försök till förskönande omskrivning kallar utmaningar. Mottagningen av asylinvandrare har havererat, med ett prognosticerat ekonomiskt underskott för 2017 som är ännu större än det besparingsbelopp för denna verksamhet vi hade i vår budget förra året. Den mångkulturella omvandlingen av kommunen fortsätter dock i uppskruvad takt. På detta kommer ett fortsatt stort investeringsbehov, och till sist, andelen arbetande i befolkningen förutspås gå ner kraftigt de kommande åren, främst på grund av en ökande andel äldre.

    De flesta partier är överens om att kommunen de närmaste åren måste hitta sätt att effektivisera sin verksamhet. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi minskar även utgifterna kraftigt för flera nämnder, men har också valda satsningar, som ökade medel till äldreomsorgen, och medel reserverade för införande av kulturcheck. Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP:s resultat för 2018 och 2019, men något sämre för 2020. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är mycket större än för S och MP:s budget.

    I vår investeringsbudget skiljer sig från den från S och Mp genom att vi inte lägger några medel för inköp av bostadsrätter, 75 miljoner under de kommande åren, och att vi tar bort de 35 miljoner som Socialnämnden har reserverat för flyktingboenden. Vi minskar också anslaget till ridanläggning från 75 till 60 miljoner. Detta bedömer vi som möjligt om ridanläggningen inte läggs på Ladugårdsmarken, utan istället anläggs på billigare mark längre ut på landet.

    Dessa tre inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett de senaste åren har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi har i tidigare budgetar hänvisat till en rad sådana dokument. Men numera framgår det som vi länge hävdat istället av kommunens egna dokument.

    Mottagningsverksamheten av flyktingar går med ett enormt underskott. I skrivande stund är prognosen för socialnämndens underskott för denna verksamhet 2017 uppe i 80 miljoner. I vår budget för 2017 beräknande vi underskottet till 70 miljoner, men använde siffran 60 miljoner i vår budget för att vara säkra på att inte vara i överkant. Med allt större antal personer som ska tas om hand, och kostnader som finns spridda på diverse andra förvaltningar, är det ingen överdrift att hävda att den verkliga nettokostnaden är betydligt större. Vi har för socialnämnden satt en besparingspotential på 100 miljoner för 2018, och ökade belopp för EVP-åren, förutsatt att verksamheten omedelbart avvecklas.

    Även kostnaden för försörjningsstöd kommer att gå ner ett antal år efter en omläggning av politiken. Vi har för det angett ett försiktigt belopp på 10 miljoner för 2020.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2018 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2018 valt att spara in 24 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Men omläggning till en Sverigedemokratisk invandringspolitik kan kostnaderna för gode män till så kallade ensamkommande barn minskas kraftigt. Då behövs inte den av S och MP föreslagna ökningen, utan anslaget kan istället minskas. Även kommunstyrelsen måste vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder. Vi har lagt en generell effektiviseringspotential på 2 procent på lång sikt, och skrivit in den på EVP-året 2020.

     

    1. Kommunkontor

    Vi har här en lång rad förändringsförslag. Funktioner som vi tidigare har varit kritiska till, som visselblåsarfunktionen tar vi bort medlen till. Kommunens deltagande i Almedalsveckan får istället för föreslagna 700 tkr istället kosta 50 tkr. Deltagande i MIPIM slopas. Vi anser också att styrgruppen för de östra kommundelarna inte är bästa sättet att arbeta med medborgarinflytande, utan vi vill istället, som vi tidigare motionerat om, återinföra medborgarstämmorna, och anslår 700 tkr till det.

     

    1. Kommungemensamt.

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den. Vi anslår för detta 500 tkr för införande av ett nytt regelverk för byggnation, som ska säkerställa en sådan ändring.

    Vi anser att nämnden bör kunna genomföra besparingar på 700 tkr enligt det så kallade 3-procent-alternativet; alltså att man sparar 300 tkr per år genom reducering av IT-kostnader, och 400 tkr per år genom det nämnden anger som ”Reducering av övriga kostnader”.

    Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Det nya färdtjänstavtalet beräknas medföra 12,4 milj. i merkostnader, detta har vi lagt till. Vi föreslår också ett ökat anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Vi anser också att seniorkortet, som ger gratis bussresor för personer över 75 ska avskaffas. Vi är öppna för diskussion om en subvention för utsatta grupper, till exempel fattigpensionärer, men en generell subvention för alla över 75 finns det ju inga sakliga skäl till.

    Även tekniska nämnden behöver undersöka möjligheterna till långsiktiga effektiviseringar av sin verksamhet. Vi har lagt in en besparingspotential på 2 procent för år 2020.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

    Av de förslag till besparingsmöjligheter som nämnden presenterade i januari fram vill vi genomföra sådana för sammanlagt 10 794 tkr. Detta är de besparingar som nämnden betecknar med följande koder: 1A, 2A, 4A, 5A, 6A, 7A, 1B, 10C, 1-4D, 14D, 16D, 17D och 20D. Vi har i vår nettokostnadstabell gett dessa samlingsnamnet ”utvalda besparingsförslag”.

    Vi har två konkreta satsningar under denna nämnd: Vi anslår 7 miljoner för införande av kulturcheck, och vill även ge ett riktat bidrag på 1 miljon till Idalagården, för att säkra att den fortsatt ska kunna erbjuda Veberödsborna bra lokaler för uthyrning och olika verksamheter.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjorde del av underlaget för förra årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under varje kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer. Vi anslår även 750 tkr årligen till att bistå Jernhusen med en ordningsvaktstjänst, enligt den förfrågan som har inkommit från Jernhusen, och enligt den motion som SD har lagt om detta.

    Genom ett omedelbart avbrytande av mottagningen av flyktingar, blir det för 2018 och kommande år möjligt att spara in åtminstone ett belopp motsvarande det underskott som denna verksamhet förutspås ha för 2017. Eftersom verksamheten tiden expanderar, anser vi det vara möjligt att på detta sätt spara in 100 miljoner för 2018, 110 miljoner för 2019, och 120 miljoner för 2020.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en Sverigedemokratisk invandringspolitik minska under det sista EVP-året, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra, 10 miljoner, för detta.

    Men det går även att spara på försörjningsstödet redan på 2018, genom att det försörjningsstöd som betalas ut för flyktingar som väntar på att få etableringsersättning görs återbetalningspliktigt. Detta har genomförts i en del kommuner, enligt den så kallade Vansbro-modellen. Denna besparing rör sig om cirka 3 miljoner per år, beräknat på att kostnaden för år 2016 var 2,676 miljoner, och flyktingverksamheten kan antas vara större för kommande år än för 2016.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

    Vi har likt budgeten från S och MP, lagt ett effektiviseringskrav på nämnden, men vill ge nämnden mer tid för den omställningen, och har lagt in det först år 2020.

     

    1. Utbildningsnämnd

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 3 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas. För år 2020 har vi lagt in ett effektiviseringskrav på 1 procent.

     

    1. Barn- och skolnämnd totalt

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna för flyktingar, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 10 miljoner går till att möjliggöra en minskning av klassers storlek där det behövs mest.

    Vi satsar även 4 miljoner på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    En annan viktig satsning är att vi vill anslå 3 miljoner kronor till att utbilda lärare i att motverka etniska konflikter. I det mångkulturella samhället, med dess inbyggda motsättningar, kan vem som helst, svensk eller invandrare, drabbas av trakasserier på grund av etnicitet eller religiös tillhörighet. Detta tar sig ofta mycket otäcka uttryck inom skolans värld.

    Detta är också vad skolpersonalen har sagt är det som behövs. I BSN Lunds stads handlingar inför sammanträdet 2017-03-15 kan man i ärendet ”3 Information: HBTQ-insats” (Dnr BSL 2017/0033) läsa vad medarbetarna har svarat i den enkät som har skickats ut efter en ”HBTQ-insats” som omfattade 2500 anställda. Det tas i handlingarna upp att medarbetare har svarat att förvaltningen borde arbeta med andra diskrimineringsåtgärder än HBTQ. ”främst etnisk diskriminering tas upp som exempel”.

    Vi minskar anslaget till modersmålsverksamheten med 10 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 15 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Renhållningsstyrelsen

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Servicenämnden

    Vår budget för Servicenämnden skiljer sig från förslaget från S och MP genom att vi inte har deras årliga effektivisering på två procent, och inte har med driftskostnaderna för inomhusmiljöprojektet som en utgift på denna post.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona.

     

  • Mattias Bäckström Johansson besökte kvarnarna vid Kävlingeån

    Av hansolof.andersson den 13 maj, 2017
    0

    Bo Kjellberg och Mattias Bäckström Johansson vid Krutmöllan.

    Fredagen den 12 maj besökte riksdagsman Mattias Bäckström Johansson flera av de kvarnar och dämmen som ligger längs Kävlingeån. På bilden ovan ses han i samtal med Bo Kjellberg, innehavare av Krutmöllan. Dessa ofta urgamla fördämningar är en viktig del av kulturmiljön vid Kävlingeån. Nuförtiden mal de inte spannmål som förr, men flera av dem har istället små vattenkraftverk som producerar så mycket som 50 kilowatt. Byggnaderna har i flera fall ett stort kulturvärde, och sköts av ägarna, med lite eller ingen hjälp från den offentliga sektorn.

    När det gäller den miljövänliga elproduktion som är en annan positiv effekt av dessa anläggningar, så hotas den nu överallt i Sverige av nedläggning, eftersom många av dem får sina tillstånd att fördämma indragna. Det finns en strävan att åarna ska få flöda mer fritt, men detta kommer ofta till ett högt pris, eftersom man då inte bara tvingas lägga ner elproduktionen, utan också förstör gamla kulturmiljöer. Många av dammarna fungerar ju också som kvävefällor, och om dessa dämmen rivs riskerar mer kväve att åka rakt ut i havet, istället för att återbördas till landskapet.

    Mattias Bäckström Johansson på det rivna dämmet vid Krutmöllan.

  • Engagemang lönar sig: Idalagården räddad!

    Av hansolof.andersson den 9 maj, 2017
    0

    Nu skriver Lunds kommun rakt ut på sin hemsida att det inte kommer att bostäder för ensamkommande barn eller så kallade nyanlända flyktingar på Idalagården! De skriver att det beror på ”att det framkommit krav på olika åtgärder i byggnaden, åtgärder som skulle medföra alltför höga byggkostnader”. Men ni kan räkna med att det folkliga engagemanget som Veberödsborna har visat i denna fråga har spelat in också! Vi i SD Lund har också gjort vårt bästa för att visa hur olämplig Idalagården är för det som varit planerat.

    Det ska dock sägas att detta inte på något sätt betyder att den mångkulturella omvandlingen av Veberöd har stoppats. Det kommer bland annat att bli 24 lägenheter för ”nyanlända” i kvarteret Traversen.

    Nedan är en länk till kommunens hemsida där ni kan läsa mer:

    https://www.lund.se/omsorg–hjalp/invandring-och-integration/bostader-for-nyanlanda/inga-bostader-for-nyanlanda-pa-idalagarden/

  • Fel av kommunen att köpa bostadsrätter till ”nyanlända”

    Av hansolof.andersson den 8 maj, 2017
    0

    Som alla vet är det ett närmast hopplöst läge för kommunen att hitta bostäder till nyanlända flyktingar. Tjänstemännens egen prognos är att Lund ska ta emot 1100 under år 2017! Nu öppnar ”de styrande” S och Mp för att börja köpa bostadsrätter till dem. Detta har provats under lång tid i Malmö, och fått konsekvensen att de boende fått besittningsrätt, och kunnat bo kraftigt subventionerat på permanent basis. En annan konsekvens är att trycket på en redan överhettad bostadsmarknad ökar ytterligare, vilket gör det ännu svårare och dyrare för andra människor att skaffa bostad.
    Kommunen bygger också ”moduler” för de nyanlända, till enorma kostnader. Boendet i dessa blir dyrare än i vanliga bostäder, genom att modulerna beräknas vara värdelösa efter ett antal år.

    Det är dags för de andra partierna att erkänna att Lund inte kan eller bör ta emot så många nyanlända som det är tänkt nu. Hela det mångkulturella projektet har havererat. Genom att Lund i många år tog emot mycket färre asylmigranter än andra kommuner, märks inte konsekvenserna lika tydligt ännu i Lund, som det görs i till exempel Malmö. Men med den nuvarande politiken kommer Lund att bli precis som de kommuner som har haft massinvandring under lång tid.

    Sverigedemokraterna Lunds foto.
  • Miljöskandal vid Rögle deponi

    Av hansolof.andersson den 4 maj, 2017
    0

    Urlakning från den gamla soptippen som rinner ut i en bäck

    Måndagen den 24 april hörde en kvinna av sig till oss i SD Lund. Hon berättade att det pågår mycket otrevliga utsläpp från den gamla deponin (soptippen) öster Om Hardeberga. Se bilderna på denna sida. Vi kontaktade då omedelbart miljöförvaltningens chef för  att få veta vad de tänkte göra. De svarade att det är vätska från den gamla soptippen som rinner ut på åkrarna, istället för som tänkt, rinna ut i de för ändamålet grävda urlakningsdammarna på den norra sidan deponin.

    Enligt miljöförvaltningen så beror rödfärgningen av vätskan på järnoxid.

    Rögle deponi är en soptipp som användes fram till 80-talet. Där har lagts cirka 1 miljon ton sopor. På den tiden sorterade man ju mycket mindre än nu, så i princip vad som helst lades på soptippar. Att kontrollera dessa tippar har varit ett stort arbete. Huvudprincipen är att man ska ha god kontroll över lakvattnet som rinner ut från tipparna. Vid Rögledeponin har man på den södra sidan anlagt en serie dammar vars funktion är att partiklar ska sjunka till botten innan vattnet rinner vidare.

    I den nordöstra delen av deponin finns även där två små dammar. Vattnet i dem är rödbrunt, den mest sannolika orsaken till det är järnoxid från alla järnföremål som rostar i deponin. Miljöförvaltningen undersöker ibland innehållet i den vätska som rinner ut. Det säger dock sig själva att de inte kan ha en total kontroll. Innehållet soptippen farliga ämnen så finns det naturligtvis risk att de rinner ut på de åkrar där vår mat växer.

    Det här måste åtgärdas. Vi i SD Lund ska tala med de lantbrukare som äger jorden. De är nog ganska trötta på att få detta på sin mark!

    Utsläppen ser ut så här när de rinner ut på åkrar och ut i bäckar.