Motioner | Sverigedemokraterna i Lund

Motioner

  • Motion om införande av förbud mot tiggeri på vissa platser i kommunen

    Av hansolof.andersson den 15 september, 2017
    0

    2017-09-15

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Sverigedemokraterna i Lund har vid två tidigare tillfällen motionerat om åtgärder mot tiggeriet på offentliga platser i Lunds kommun. Den 25 september 2014 behandlades vår Motion om tillståndsplikt för tiggeri, gatumusik och försäljning i kommunfullmäktige. Den 25 augusti 2016 behandlades Motion om åtgärder mot tiggeri och bedrägeriverksamhet. Ingen av dem bifölls, inte ens delvis. Motståndet mot att göra något åt tiggeriet har varit påtagligt från de andra partierna. Den generella attityden har varit att det inte går att göra något, eller ännu värre, att inget bör göras. Våren 2017 mottog kommunen ett brev från det statliga bolaget Jernhusen, som förvaltar Järnvägsstationen i Lund. I brevet beskrevs en ohållbar situation med aktivt tiggeri och mycket påträngande beteenden från tiggare mot allmänheten, och Jernhusen bad kommunen att ställa upp med en vakttjänst, att komplettera den vakttjänst som Jernhusen anlitar. Vi Sverigedemokrater motionerade då om att denna förfrågan skulle bifallas. Men inget har hänt.

    När det gäller att förbjuda tiggeri på allmän plats, har ett beslut från länsstyrelsen i Västmanland ofta tagits upp. Det rörde sig om Sala kommun, som i sina ordningsstadgar införde ett förbud mot tiggeri i kommunen. Det beslutet upphävdes eftersom det ansågs för generellt formulerat.

    Det vore en enorm lättnad för alla som bor i, har sin dagliga gärning i Lund, om det åtminstone gick att slippa de efterhängsna tiggarna på några platser i kommunen. Så om det juridiskt inte går att införa ett generellt förbud mot tiggeri på offentliga platser, så bör i så fall förbud mot tiggeri på särskilt utsatta platser införas. Detta är nu på gång i åtminstone en kommun. I Vellinge tog kommunstyrelsen den 29 augusti 2017 beslut att föreslå kommunfullmäktige att införa följande text i de lokala ordningsföreskrifterna:

    Passiv insamling av pengar (tiggeri) är förbjuden på följande områden, som även markerats på karta: Stortorget och Lilla torg i Vellinge centrum, Bäckatorget och västra delen av Skanörs centrum, Höllvikens bibliotek, Skanörs hamn, Nyckelhålsparken i Höllviken

    Vi Sverigedemokrater anser att Lunds kommun bör ta efter Vellinges exempel, och förbjuda tiggeri på vissa platser.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att följande text införs i de lokala ordningsföreskrifterna:

    Passiv insamling av pengar (tiggeri) är förbjuden på följande områden:  Clemenstorget, Stortorget, och all kommunal mark i direkt anlutning till Järnvägsstationen.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion om gratis buss för alla från 65 års ålder med upp till 200 000 i årsinkomst.

    Av hansolof.andersson den 12 september, 2017
    0

    Lund 2017-09-11

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Sedan några år tillbaka får alla som bor i Lund och har fyllt 75 år ett seniorkort, som ger dem rätt att åka gratis på stadsbuss, regionbuss, tåg och närtrafik inom Lunds kommun samt till och från Genarp via Staffanstorp. Kortet gäller för resor under vardagar mellan klockan 9 och 15 och mellan 18 och 04. På lördagar, söndagar, och helgdagar samt vissa helgdagar gäller kortet hela dagen. (faktakälla: www.lund.se).

    Detta system ger till en kostnad (inkomstbortfall) av endast några miljoner för kommunen klart förbättrade möjligheter för många äldre att använda kollektivtrafiken. Detta har positiva effekter för många äldre, både ur hälsosynpunkt och ur social synpunkt.  Många kommuner har sådana här möjligheter, en del från 65 års ålder, andra från 70 eller 75 år.

    Men den lösning politikerna har valt i Lund är knappast den bästa för att stimulera fler att åka kollektivt. Om syftet är att äldre som inte har råd att åka buss ska kunna göra det, är det inte en generell subvention för alla över 75 som behövs. Många pensionärer har en god ekonomi, för dem behövs det ingen ytterligare subvention.

    Som social- eller fördelningspolitisk åtgärd är den utformning av seniorkortet som Lunds kommun valt helt fel. Det borde istället vara så att de som verkligen behöver gratis resor får det. Många upptäcker när de pensioneras att pensionen är usel, det är inte alls ovanligt med pension under 10 000 kronor i månaden. Seniorkortet borde enligt vår uppfattning gå till de av våra äldre med låg inkomst, och då lämpligtvis från 65 års ålder. Vi föreslår att det sätts en beloppsgräns för inkomst, så att alla som har fyllt 65 år, och har årsinkomst upp till 200 000 kronor, är berättigade till Seniorkortet.

    Den totala kostnaden för Seniorkortet kommer med en sådan utformning troligvis inte att skilja sig alltför mycket från kostnaden för det nuvarande systemet.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att det nuvarande systemet med gratis kollektivtrafikresor inom kommunen för alla som har fyllt 75 år, ersätts med ett system där alla boende i kommunen som har fyllt 65 år, och har högst 200 000 i taxerad årsinkomst, åker gratis.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

     

  • Motion om att säkra upp kommunens IT-säkerhet med hjälp av intrångstester

    Av hansolof.andersson den 1 september, 2017
    0

    Lund 2017-08-31

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Lunds kommun har många IT-system som är vitala för verksamheten. Dataintrång är ett högst verkligt och mycket allvarligt hot mot både kommunens verksamhet som helhet, och mot människors personliga integritet. I Sverige har det på senare tid ägt rum flera allvarliga intrångsförsök i företag, kommuner och myndigheter.

    Enligt en artikel i Svenska Dagbladet den 5 januari i år, rapporterades ett 60-tal allvarliga IT-incidenter mot svenska myndigheter under 2016. Enligt MSB, som Svenska Dagbladet citerar, handlar det bland annat om installerade virus och trojaner.

    Ett bra sätt att prova kommunens IT-säkerhet är att anlita företag som utför så kallade intrångstester. Det går till så att företaget identifierar eventuella svagheter i IT-systemen, och sedan provar att hacka sig in i systemen. Om, och i så fall hur snabbt detta lyckas ger en god bild av säkerhetsnivån.

    Intrångstester kan genomföras både internt, till exempel genom användande av öppet Wifi, och externt, alltså från vilken uppkoppling som helst.

    Kommunrevisionen har tidigare gjort en kontroll av IT-säkerheten på systemnivå. Att göra intrångstest av systemet skulle ge en förstärkt och uppdaterad bild av säkerhetsläget.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun ska anlita ett eller flera företag att utföra intrångstest på utvalda delar av Lunds kommuns IT-system.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

     

  • Motion om att Lunds kommun ska bistå Jernhusen med en ordningsvakt vid Lunds central.

    Av hansolof.andersson den 4 april, 2017
    0

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Lund 2017-04-04

     

    Fredagen den 31 mars 2017 inkom till ledamöterna i kommunstyrelsen ett mail från en befattningshavare på Jernhusen, Martin Andersen, som är ansvarig för säkerheten på Lunds centralstation.

    Mailet är ganska långt och var och en kan begära ut det som offentlig handling. Vi ska här endast citera några centrala delar som visar på hur illa läget är vid stationen:

    Enligt svensk lag är tiggeri inte tillståndspliktigt, men pengainsamling är. Man kan ju tycka att organiserat tiggeri borde ligga inom ramen för pengainsamling och således vara tillståndspliktigt?. Man ”maskerar” dessutom ofta tiggeriet genom att ge sken av att vara tidningsförsäljare då även försäljning/utdelning av skrifter är undantaget tillståndsplikten.

    Problemet är inte själva tiggeriet som företeelse, utan de omfattande proportioner detta tagit med organiserade grupper som tillsammans aktivt stoppar folk på trottoaren, vid biljettautomaten, på busshållplatsen eller vid bankomaten. Aktiviteten utförs alltför ofta på ett för den passerande allmänheten pressande, pockande och närgånget sätt. Vi har sett exempel på att man gärna i grupper går på de som upplevs som svaga och har svårt att säga ifrån tex äldre, handikappade, samt i vissa fall även barn. Ibland tangerar man både rån, tvång och ofredande. Vissa i den här kretsen har dessutom börjat missbruka alkohol och andra droger med alla problem det medför i en redan svår situation. 

    Mot slutet av brevet föreslår Martin Andersen en konkret lösning, nämligen:

    För att inte riskera förlora Ordningsvakten som genom sitt ihärdiga arbete lyckats bryta den negativa trenden, föreslår Jernhusen därför en kompletterande vakt i kommunens regi som tillsammans med vår befintliga vakt kan vara polisen behjälplig på ett större område (den s.k. C-triangeln).

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun ska stå för kostnaden för en ordningsvakt som tillsammans med Jernhusens ordningsvakt kan arbeta med tryggheten på och vid Lunds centralstation.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

  • Motion om handlingsplan för särbegåvade elever

    Av hansolof.andersson den 10 mars, 2017
    0

    Lund 2017-03-09

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Två procent av Sveriges befolkning tillhör idag en grupp som kallas särbegåvade, personer med en uppmätt IQ på över 130, människor som vid upprepande tillfällen förvånar sin omgivning med sin intelligens. Föreningen för högintelligenta, Mensa, har dessutom berättat att den kommun med störst andel av deras medlemmar är just Lund, så vi kan utan att skämmas skryta om att vår kommun är den mest intelligenta I Sverige sedd till sin storlek. Detta innebär dock att det finns ett problem.

    Särbegåvade barn i den yngre skolåldern får sällan den stimulans de behöver. Av detta kan de riskera att bli introverta, och uppfattas av andra barn och vuxna ha en social nedsättning. De kan också riskera att bli utåtagerande, ett störmoment i undervisningen. Och då det är särskilt svårt för andra människor att identifiera dessa barn som särbegåvade så ställs frågan på sin spets och man börjar istället gå igenom typiska beteenden för att ställa en diagnos. Föräldrarna kan undra om det är något fel på deras barn, lärarna blir nästan handlingsförlamade i klassrummen, och kamraterna tycker att man är lite konstig, annorlunda.

    Identifiering av särbegåvade barn är däremot ingen svår sak, om man har fått reda på vilka rekvisit man ska leta efter. Varje år så rapporteras det om barn mellan 2 och 4 år gamla som visat sig ha mellan 140 och 160 IQ. Metoder för att stimulera barnet på rätt sätt är enkla att utföra, och kräver inte mer än grundläggande kunskap om särbegåvning. Assistans och utbildning för detta finns att tillgå hos forskare i psykologi.

    Ger man ett särbegåvat barn den stimulans och de verktyg de behöver under sin uppväxt, så finns det en väldigt hög chans att barnet växer upp till att bli den nya Elon Musk eller Stephen Hawking, och på så sätt kan ge tillbaka till samhället tiodubbelt. Vi kan se det som en väldigt billig och bra investering för framtiden.

    Som grund för denna handlingsplan vill jag hänvisa till SKL:s dokument ”Handlingsplan särskilt begåvade elever 2016”, som beskriver vad särbegåvning är, och exemplifierar pedagogiska insatser för elever.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun tar fram ett förslag till handlingsplan för indentifiering av, och anpassade arbetsmetoder för särbegåvade elever i grundskolan.

     

    _______________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

  • Motion om återinförande av medborgarstämmor

    Av hansolof.andersson den 25 januari, 2017
    0

    2017-01-23

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Vår demokrati är en representativ sådan, med valda politiker vars åsikter förhoppningsvis avspeglar befolkningens. Men speciellt på den kommunala nivån går det att göra mycket för att möjligheterna för var och en att påverka ska bli så enkla som möjligt. Ett exempel på det var medborgarförslagen. De gjorde det möjligt för alla att lämna egna, konkreta förslag på förbättringar, det kunde vara både större och mindre saker. Tyvärr avskaffades medborgarförslagen i slutet av år 2016, och ersattes med ett dåligt genomtänkt system med så kallade ”e-förslag”, där minst hundra personer måste uttrycka sitt gillande för att förslaget överhuvudtaget ska behandlas. Dessutom kommer det att ske en godtycklig gallring bland förslagen. Vi Sverigedemokrater motsatte oss detta system, vi ville ha kvar medborgarförslagen.

    Den direkta dialogen ansikte mot ansikte mellan politiker och allmänhet är förstås lika viktig som möjligheten att lämna skriftliga förslag.  Det finns många former för detta. I samma beslut som det i vilket medborgarförslagen avskaffades, beslutades det även att så kallade medborgarpaneler ska införas. Det är ännu inte klart hur det systemet ska utformas, men det blir inte helt enkelt. Hur ska medborgarpanelerna tillsättas så att man är någorlunda säker på att de avspeglar folkviljan? Vilken betydelse ska de tillmätas? Redan nu finns de tre kommunala råden. De fokuserar på särskilda grupper av medborgare, och kan systematiskt föra dialog i ämnen som berör dessa grupper, som alla har specifika behov.

    Men vilket är det bästa systemet för att generellt fånga upp medborgarnas åsikter i mötesform? Det självklara grunden är ju att så många som möjligt vill vara med och ta ansvar genom att ta ett uppdrag som folkvalda politiker. Systemet är stort och ger många möjligheter att få vara med. Förutom de cirka 100 ledamöterna och ersättarna i kommunfullmäktige, sitter ett mycket stort antal engagerade medborgare i nämnderna och i många andra organ. Med så många platser som ska tillsättas, och ett brett utbud av partier med många olika åsikter, bör huvudinriktningen för de medborgare som vill engagera sig, vara att engagera sig i ett parti. Att bygga upp ytterligare ett representativt system, med så kallade medborgarpaneler, kommer bara att göra ett redan övertungt system ännu mer komplext.

    Men för dem som inte vill engagera sig i det breda system med partier och förtroendeuppdrag som redan finns, bör man ha ett mötessystem där alla är välkomna, inte medborgarpaneler för de som lyckas komma in där. Under de två valperioderna mellan 2006 och 2014 fanns medborgarstämmorna. Baserat på en geografisk uppdelning av kommunen möttes politiker, tjänstemän och allmänhet under en kväll och diskuterade de frågor som de boende i den aktuella delen av kommunen ville ta upp. Mötena förbereddes väl genom postutskick till alla boende i stadsdelen, och det fanns möjlighet för alla att anmäla ämnen de ansåg borde tas upp. Formatet krävde en hel del förberedelse och även efterarbete, men hade sina fördelar. Vanligtvis var deltagandet mycket bra med ibland mer än hundra deltagare. Dialogen blev ibland mycket rak, till och med hård, men i en fungerande demokrati är det ett friskhetstecken att allmänheten är rak gentemot makthavarna med vad man tycker, och dessa i sin tur inte räds en sådan dialog.

    Men medborgarstämmorna begravdes i tysthet. Vi Sverigedemokrater anser att de bör återstartas. Denna gång bör naturligtvis ordförandeskapet på själva stämmorna roteras mellan alla partier.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att medborgarstämmor återinförs i Lunds kommun.

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

  • Motion om införande av mångkulturellt bokslut

    Av hansolof.andersson den 20 december, 2016
    0

     

    Lund 2016-12-19

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Sedan Sverige genom ett riksdagbeslut 1975 officiellt blev ett mångkulturellt land, har mottagningen av invandrare varierat både i omfattning och karaktär. Efter att tidigare har varit baserad på konceptet assimilation, gick man nu över till integration. Det mångkulturella samhällets idé är att en stat ska kunna ha många olika kulturer, och att dessa ska kunna samexistera. Vi ska här inte gå in på den omfattande kritik av detta koncept som har framförts, utan kort konstatera att det mångkulturella projektet nu har kommit mycket långt. Hur har det då gått? Har den förda invandrings- och integrationspolitiken varit lyckad?

    Det finns förvånansvärt lite forskning om detta. För landet som helhet finns en del att läsa, Migrationsverket (tidigare Invandrarverket, Integrationsverket) har publicerat en del rapporter, men dessa ifrågasätter sällan grundkonceptet, utan tar upp sådant som sysselsättningsgrad och allmänhetens attityder till invandring. När det gäller den kommunala nivån vet vi väldigt lite om ekonomiska, sociala, och andra konsekvenser, och om en annan politik på området kanske hade kunnat fungera bättre.

    Det är välkänt att kommuner som under lång tid har haft stor asylinvandring har drabbats av ekonomiska och sociala problem. Det kommunala skatteutjämningssystemet utjämnar en hel del av de ekonomiska konsekvenserna, men situationen är ändå svår i många av de kommuner som har satsat allra mest på mångkultur och massinvandring. Kommuner som kan nämnas är Malmö, Landskrona, Södertälje, Eskilstuna, med flera. Arbetslösheten bland invandrargrupper är mycket högre än bland inrikes födda, och antalet utanförskapsområden stort.

    Lunds kommun är ett perfekt exempel på att man på kommunal nivå inte har något sätt att följa upp och förstå vad införandet av det mångkulturella samhället innebär. Det är uppenbart att sedan nu Lund sedan ungefär ett år tillbaka har utökat sin mottagning av nyanlända från tidigare cirka 150 om året, till (enligt kommunens egna prognoser) nu cirka 600 till 700 om året, så är anledningarna att noga följa upp och utvärdera denna politik ännu större än innan. Det är inte bara en fråga om ekonomin under introduktionsåren (då statligt stöd erhålls), utan minst lika viktigt att följa upp invandringen med ett mycket mer långsiktigt perspektiv än så.

    Kommunen behöver införa en tydlig redovisning av ekonomiska, sociala, och kulturella konsekvenser som den förda mångkulturalistiska politiken medför. Det handlar om ekonomin för den kommunala administrationen, för bostäder, utbildning, integrationsåtgärder, och så kallat mångfaldsarbete. Det handlar om sociala konsekvenser som blir ett resultat när integrationen misslyckas och utanförskapsområden uppstår, vilket vi anser måste betraktas som ett huvudscenario för Lund med kraftigt ökade invandringsmottagning.

    Under många år har politiker i Lund förnekat att asylinvandringen medför nettokostnader för kommunen, men i och med den kraftiga ökningen av invandringen under det senaste året, har det blivit omöjligt att dölja att det faktiskt finns nettokostnader. Ett exempel är den helårsprognos som socialnämnden nyligen presenterade för sin verksamhet, som visar på ett prognosticerat underskott på 59 miljoner, där försämringen sedan mars, 31 miljoner, helt hänförs till kostnader för flyktingmottagningen.

    När det gäller utetalningen av det statliga stödet, så ligger staten långt efter med utbetalningarna till kommunerna, inte minst Lund. Även om dessa är fordringar med låg risk, innebär de i praktiken en ekonomisk förlust genom att kommunen har en kapitalkostnad av okänd storlek för dessa fordringar.

    Vi Sverigedemokrater anser att kommunen årligen bör presentera vad vi kallar ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att samtliga kostnader och intäkter för asylinvandringen ska redovisas, liksom sociala konsekvenser, och annat som är relevant för att ge en helhetsbild av hur den förda mångkulturalistiska politiken faller ut. Ekonomin runt alla kommunala integrations- och mångfaldsprojekt, liksom externa sådana som erhåller kommunalt stöd, ska redovisas.

    Det är mycket möjligt att ett sådant mångkulturellt bokslut inte är nog för att tydliggöra ansvar och konsekvenser av den förda politiken. Visar det sig nödvändigt, bör kommunen i stället överväga att införa en särskild invandringsnämnd. Det är visserligen sant att kommunen redan nu har många nämnder, men det är ju redan på gång en sammanslagning av de båda skolnämnderna, och det bör övervägas om inte det finns fler som kan slås ihop. Men vi vill alltså först prova om det går att vinna gehör för upprättande av ett mångkulturellt bokslut.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun årligen ska upprätta ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att ett dokument ska upprättas och läggas fram för kommunfullmäktige, där intäkter, utgifter, och ekonomiska och sociala konsekvenser av den förda mottagningen av asylinvandrare ska redovisas. Även kostnader för kommunens integrations- och mångfaldsarbete ska ingå, inklusive stöd för sådant till externa parter.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion om att riva folkparksbyggnaden nu och på platsen istället bygga seniorlägenheter

    Av hansolof.andersson den 26 oktober, 2016
    0

    Lund 2016-10-24

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige.

    Trögheten och långsamheten i beslutssystemen i Lund är ibland nästan ofattbar. Men ibland är det inte ens en fråga om långsamhet, ibland är det totala låsningar som har uppstått.

    Ett sådant fall av låsning är den som råder runt folkparksbyggnaden, och de tankar om att ersätta den med seniorlägenheter som har framförts. Folkparksbyggnaden, som efter arkitekten även går under namnet Edmanska huset, byggdes 1976. Under många år har den stått oanvänd, förutom en mindre del i östra änden där det har varit fritidsverksamhet för ungdomar, en verksamhet som ju nu i Lund är under en stor omvandling. Kapitelförlusten det innebär att låta en byggnad stå oanvänd och förfalla under många år vore ju helt oacceptabel i en varje verksamhet med tydlig ansvarfördelning, men i Lunds kommun går det till så. Ansvaret är förstås politiskt. Ett beslut om vad som ska hända med folkparksbyggnaden kan inte vänta längre.

    Hur går det då med det inriktningsbeslut som tagits, att göra huset till ett kulturhus? På kultur och fritidsnämndens sammanträde i juni 2016 redovisades preliminära kostnadsberäkningar för detta. Beräkningarna visade på en kostnad på 60-70 miljoner. Det ska jämföras med budgeterade 15 miljoner. Det är ju en helt orimlig kostnad.

    Det är sant att det finns flera kulturverksamheter som behöver nya lokaler: Teater Sagohuset, Bibliotek Väster, och Stenkrossen har nämnts. Men det går troligen att ordna både billigare och mer ändamålsenliga lokaler för dessa verksamheter, än att lägga de 60-70 miljoner det behövs för att ställa i ordning folkparksbyggnaden. När det gäller Teater Sagohuset, så har dessa själva påpekat att den föreslagna ombyggnaden av folkparksbyggnaden knappast passar för dem.

    Det är nu helt uppenbart att det förslag som i samarbete med LKF togs fram under alliansens styre för några år sedan, är det enda rimliga. Sluta med de eviga långbänkarna om eventuellt kulturhus, riv den nuvarande byggnaden, och bygg istället några cirka åtta våningar höga byggnader med seniorlägenheter. Dessa kan antingen placeras där den nuvarande byggnaden står, eller strax intill, men uppta ungefär lika stor yta, så att parkytan förblir ungefär lika stor. Platsen är perfekt för seniorlägenheter, precis intill ligger Papegojlyckan med mycket fina faciliteter för matservering, verksamhet och stöd för äldre. Det är nog precis så många av oss vill bo när krafterna tryter: i en egen bostad, men med hjälp, stöd, och mötesplats precis intill.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att folkparksbyggnaden så snart som möjligt rivs, och att det på ungefär motsvarande markareal i folkparken istället byggs seniorlägenheter, förslagsvis i LKF:s regi.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion: Bygg vackert i Lund

    Av ted.ekeroth den 12 maj, 2016
    0

    Idag har Ted Ekeroth lämnat in en motion som syftar till att förändra hur nybyggnationer ser ut i Lund. Under decennier har arkitekturen i Lund (och Sverige) nästan uteslutande fokuserat på ”modernistisk arkitektur” istället för den klassiska arkitekturen, vilket förfulat våra städer. SD Lund anser att man borde satsa på att bygga med den klassiska arkiteturtraditionen som ger en mycket vackrare stadsbild:

    – Det är få personer som man träffar och pratar med som besökt t.ex. Rotterdam och berättar hur fin staden är. Istället är det städer som Budapest, Prag och andra städer med en stor del av klassisk arkitektur som man pratar sig varm om. Dessvärre verkar inte den insikten fastnat hos arkitekterna, politikerna och tjänstemännen som i decennier förfulat de flesta svenska städer, så även Lund.

    – Vi tycker att man ska göra ansträngningar för att åter börja bygga med den klassiska arkitekturen, istället för fula, fyrkantiga lådor som inte alls platsar i stadsbilden, speciellt inte i de centrala delarna i Lund. Det är min och SD Lunds övertygelse om att befolkningen hade uppskattat en sådan omsvängning och motionen handlar om att ta steg i den riktningen, för att åter börja bygga vackert i Lund.

    Motionen kan laddas ner på följande länk (ca 8 mb):

    https://lund.sd.se/wp-content/uploads/sites/89/2016/05/sdlund-bygg-vackert-i-lund.pdf

  • Pressmeddelande om två nya motioner

    Av hansolof.andersson den 30 mars, 2016
    0

    Pressmeddelande:

    Sverigedemokraterna i Lund har idag, den 30 mars, lämnat in två nya motioner. (bifogat). De finns även att läsa på https://lund.sd.se

    I ”Motion om betyg i årskurs fyra” föreslås att Lunds kommun ska ansöka om att delta i provverksamheten med betyg från årskurs fyra. Från 2017 kan 100 skolor delta i försöket. Ansökan om att få med en eller flera skolor i försöket görs hos Skolverket. På riksnivå är det SD och FP, numera L, som drivit frågan om betyg från årskurs fyra. Motionen går inte på djupet in på alla de argument som finns i betygsfrågan, utan tar helt enkelt upp det centrala: att även i lägre årskurser är det bra för både elever och föräldrar att det görs en tydlig mätning av studieresultatet.

    Den andra motionen, ”Motion om högkostnadsskydd för resor till och från korttidsboenden” tar upp ett problem som finns vid sådana resor: det kan ibland bli väldigt dyrt för patienten att resa. Färdtjänst eller sjukresor täcker inte alltid dessa resor, Motionen är baserad på samtal med både personal och patienter i den kommunala vården.