Motioner

  • Motion om att Lunds kommun ska bistå Jernhusen med en ordningsvakt vid Lunds central.

    Av hansolof.andersson den 4 april, 2017
    0

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Lund 2017-04-04

     

    Fredagen den 31 mars 2017 inkom till ledamöterna i kommunstyrelsen ett mail från en befattningshavare på Jernhusen, Martin Andersen, som är ansvarig för säkerheten på Lunds centralstation.

    Mailet är ganska långt och var och en kan begära ut det som offentlig handling. Vi ska här endast citera några centrala delar som visar på hur illa läget är vid stationen:

    Enligt svensk lag är tiggeri inte tillståndspliktigt, men pengainsamling är. Man kan ju tycka att organiserat tiggeri borde ligga inom ramen för pengainsamling och således vara tillståndspliktigt?. Man ”maskerar” dessutom ofta tiggeriet genom att ge sken av att vara tidningsförsäljare då även försäljning/utdelning av skrifter är undantaget tillståndsplikten.

    Problemet är inte själva tiggeriet som företeelse, utan de omfattande proportioner detta tagit med organiserade grupper som tillsammans aktivt stoppar folk på trottoaren, vid biljettautomaten, på busshållplatsen eller vid bankomaten. Aktiviteten utförs alltför ofta på ett för den passerande allmänheten pressande, pockande och närgånget sätt. Vi har sett exempel på att man gärna i grupper går på de som upplevs som svaga och har svårt att säga ifrån tex äldre, handikappade, samt i vissa fall även barn. Ibland tangerar man både rån, tvång och ofredande. Vissa i den här kretsen har dessutom börjat missbruka alkohol och andra droger med alla problem det medför i en redan svår situation. 

    Mot slutet av brevet föreslår Martin Andersen en konkret lösning, nämligen:

    För att inte riskera förlora Ordningsvakten som genom sitt ihärdiga arbete lyckats bryta den negativa trenden, föreslår Jernhusen därför en kompletterande vakt i kommunens regi som tillsammans med vår befintliga vakt kan vara polisen behjälplig på ett större område (den s.k. C-triangeln).

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun ska stå för kostnaden för en ordningsvakt som tillsammans med Jernhusens ordningsvakt kan arbeta med tryggheten på och vid Lunds centralstation.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

  • Motion om handlingsplan för särbegåvade elever

    Av hansolof.andersson den 10 mars, 2017
    0

    Lund 2017-03-09

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Två procent av Sveriges befolkning tillhör idag en grupp som kallas särbegåvade, personer med en uppmätt IQ på över 130, människor som vid upprepande tillfällen förvånar sin omgivning med sin intelligens. Föreningen för högintelligenta, Mensa, har dessutom berättat att den kommun med störst andel av deras medlemmar är just Lund, så vi kan utan att skämmas skryta om att vår kommun är den mest intelligenta I Sverige sedd till sin storlek. Detta innebär dock att det finns ett problem.

    Särbegåvade barn i den yngre skolåldern får sällan den stimulans de behöver. Av detta kan de riskera att bli introverta, och uppfattas av andra barn och vuxna ha en social nedsättning. De kan också riskera att bli utåtagerande, ett störmoment i undervisningen. Och då det är särskilt svårt för andra människor att identifiera dessa barn som särbegåvade så ställs frågan på sin spets och man börjar istället gå igenom typiska beteenden för att ställa en diagnos. Föräldrarna kan undra om det är något fel på deras barn, lärarna blir nästan handlingsförlamade i klassrummen, och kamraterna tycker att man är lite konstig, annorlunda.

    Identifiering av särbegåvade barn är däremot ingen svår sak, om man har fått reda på vilka rekvisit man ska leta efter. Varje år så rapporteras det om barn mellan 2 och 4 år gamla som visat sig ha mellan 140 och 160 IQ. Metoder för att stimulera barnet på rätt sätt är enkla att utföra, och kräver inte mer än grundläggande kunskap om särbegåvning. Assistans och utbildning för detta finns att tillgå hos forskare i psykologi.

    Ger man ett särbegåvat barn den stimulans och de verktyg de behöver under sin uppväxt, så finns det en väldigt hög chans att barnet växer upp till att bli den nya Elon Musk eller Stephen Hawking, och på så sätt kan ge tillbaka till samhället tiodubbelt. Vi kan se det som en väldigt billig och bra investering för framtiden.

    Som grund för denna handlingsplan vill jag hänvisa till SKL:s dokument ”Handlingsplan särskilt begåvade elever 2016”, som beskriver vad särbegåvning är, och exemplifierar pedagogiska insatser för elever.

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun tar fram ett förslag till handlingsplan för indentifiering av, och anpassade arbetsmetoder för särbegåvade elever i grundskolan.

     

    _______________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

  • Motion om återinförande av medborgarstämmor

    Av hansolof.andersson den 25 januari, 2017
    0

    2017-01-23

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Vår demokrati är en representativ sådan, med valda politiker vars åsikter förhoppningsvis avspeglar befolkningens. Men speciellt på den kommunala nivån går det att göra mycket för att möjligheterna för var och en att påverka ska bli så enkla som möjligt. Ett exempel på det var medborgarförslagen. De gjorde det möjligt för alla att lämna egna, konkreta förslag på förbättringar, det kunde vara både större och mindre saker. Tyvärr avskaffades medborgarförslagen i slutet av år 2016, och ersattes med ett dåligt genomtänkt system med så kallade ”e-förslag”, där minst hundra personer måste uttrycka sitt gillande för att förslaget överhuvudtaget ska behandlas. Dessutom kommer det att ske en godtycklig gallring bland förslagen. Vi Sverigedemokrater motsatte oss detta system, vi ville ha kvar medborgarförslagen.

    Den direkta dialogen ansikte mot ansikte mellan politiker och allmänhet är förstås lika viktig som möjligheten att lämna skriftliga förslag.  Det finns många former för detta. I samma beslut som det i vilket medborgarförslagen avskaffades, beslutades det även att så kallade medborgarpaneler ska införas. Det är ännu inte klart hur det systemet ska utformas, men det blir inte helt enkelt. Hur ska medborgarpanelerna tillsättas så att man är någorlunda säker på att de avspeglar folkviljan? Vilken betydelse ska de tillmätas? Redan nu finns de tre kommunala råden. De fokuserar på särskilda grupper av medborgare, och kan systematiskt föra dialog i ämnen som berör dessa grupper, som alla har specifika behov.

    Men vilket är det bästa systemet för att generellt fånga upp medborgarnas åsikter i mötesform? Det självklara grunden är ju att så många som möjligt vill vara med och ta ansvar genom att ta ett uppdrag som folkvalda politiker. Systemet är stort och ger många möjligheter att få vara med. Förutom de cirka 100 ledamöterna och ersättarna i kommunfullmäktige, sitter ett mycket stort antal engagerade medborgare i nämnderna och i många andra organ. Med så många platser som ska tillsättas, och ett brett utbud av partier med många olika åsikter, bör huvudinriktningen för de medborgare som vill engagera sig, vara att engagera sig i ett parti. Att bygga upp ytterligare ett representativt system, med så kallade medborgarpaneler, kommer bara att göra ett redan övertungt system ännu mer komplext.

    Men för dem som inte vill engagera sig i det breda system med partier och förtroendeuppdrag som redan finns, bör man ha ett mötessystem där alla är välkomna, inte medborgarpaneler för de som lyckas komma in där. Under de två valperioderna mellan 2006 och 2014 fanns medborgarstämmorna. Baserat på en geografisk uppdelning av kommunen möttes politiker, tjänstemän och allmänhet under en kväll och diskuterade de frågor som de boende i den aktuella delen av kommunen ville ta upp. Mötena förbereddes väl genom postutskick till alla boende i stadsdelen, och det fanns möjlighet för alla att anmäla ämnen de ansåg borde tas upp. Formatet krävde en hel del förberedelse och även efterarbete, men hade sina fördelar. Vanligtvis var deltagandet mycket bra med ibland mer än hundra deltagare. Dialogen blev ibland mycket rak, till och med hård, men i en fungerande demokrati är det ett friskhetstecken att allmänheten är rak gentemot makthavarna med vad man tycker, och dessa i sin tur inte räds en sådan dialog.

    Men medborgarstämmorna begravdes i tysthet. Vi Sverigedemokrater anser att de bör återstartas. Denna gång bör naturligtvis ordförandeskapet på själva stämmorna roteras mellan alla partier.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att medborgarstämmor återinförs i Lunds kommun.

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

  • Motion om införande av mångkulturellt bokslut

    Av hansolof.andersson den 20 december, 2016
    0

     

    Lund 2016-12-19

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Sedan Sverige genom ett riksdagbeslut 1975 officiellt blev ett mångkulturellt land, har mottagningen av invandrare varierat både i omfattning och karaktär. Efter att tidigare har varit baserad på konceptet assimilation, gick man nu över till integration. Det mångkulturella samhällets idé är att en stat ska kunna ha många olika kulturer, och att dessa ska kunna samexistera. Vi ska här inte gå in på den omfattande kritik av detta koncept som har framförts, utan kort konstatera att det mångkulturella projektet nu har kommit mycket långt. Hur har det då gått? Har den förda invandrings- och integrationspolitiken varit lyckad?

    Det finns förvånansvärt lite forskning om detta. För landet som helhet finns en del att läsa, Migrationsverket (tidigare Invandrarverket, Integrationsverket) har publicerat en del rapporter, men dessa ifrågasätter sällan grundkonceptet, utan tar upp sådant som sysselsättningsgrad och allmänhetens attityder till invandring. När det gäller den kommunala nivån vet vi väldigt lite om ekonomiska, sociala, och andra konsekvenser, och om en annan politik på området kanske hade kunnat fungera bättre.

    Det är välkänt att kommuner som under lång tid har haft stor asylinvandring har drabbats av ekonomiska och sociala problem. Det kommunala skatteutjämningssystemet utjämnar en hel del av de ekonomiska konsekvenserna, men situationen är ändå svår i många av de kommuner som har satsat allra mest på mångkultur och massinvandring. Kommuner som kan nämnas är Malmö, Landskrona, Södertälje, Eskilstuna, med flera. Arbetslösheten bland invandrargrupper är mycket högre än bland inrikes födda, och antalet utanförskapsområden stort.

    Lunds kommun är ett perfekt exempel på att man på kommunal nivå inte har något sätt att följa upp och förstå vad införandet av det mångkulturella samhället innebär. Det är uppenbart att sedan nu Lund sedan ungefär ett år tillbaka har utökat sin mottagning av nyanlända från tidigare cirka 150 om året, till (enligt kommunens egna prognoser) nu cirka 600 till 700 om året, så är anledningarna att noga följa upp och utvärdera denna politik ännu större än innan. Det är inte bara en fråga om ekonomin under introduktionsåren (då statligt stöd erhålls), utan minst lika viktigt att följa upp invandringen med ett mycket mer långsiktigt perspektiv än så.

    Kommunen behöver införa en tydlig redovisning av ekonomiska, sociala, och kulturella konsekvenser som den förda mångkulturalistiska politiken medför. Det handlar om ekonomin för den kommunala administrationen, för bostäder, utbildning, integrationsåtgärder, och så kallat mångfaldsarbete. Det handlar om sociala konsekvenser som blir ett resultat när integrationen misslyckas och utanförskapsområden uppstår, vilket vi anser måste betraktas som ett huvudscenario för Lund med kraftigt ökade invandringsmottagning.

    Under många år har politiker i Lund förnekat att asylinvandringen medför nettokostnader för kommunen, men i och med den kraftiga ökningen av invandringen under det senaste året, har det blivit omöjligt att dölja att det faktiskt finns nettokostnader. Ett exempel är den helårsprognos som socialnämnden nyligen presenterade för sin verksamhet, som visar på ett prognosticerat underskott på 59 miljoner, där försämringen sedan mars, 31 miljoner, helt hänförs till kostnader för flyktingmottagningen.

    När det gäller utetalningen av det statliga stödet, så ligger staten långt efter med utbetalningarna till kommunerna, inte minst Lund. Även om dessa är fordringar med låg risk, innebär de i praktiken en ekonomisk förlust genom att kommunen har en kapitalkostnad av okänd storlek för dessa fordringar.

    Vi Sverigedemokrater anser att kommunen årligen bör presentera vad vi kallar ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att samtliga kostnader och intäkter för asylinvandringen ska redovisas, liksom sociala konsekvenser, och annat som är relevant för att ge en helhetsbild av hur den förda mångkulturalistiska politiken faller ut. Ekonomin runt alla kommunala integrations- och mångfaldsprojekt, liksom externa sådana som erhåller kommunalt stöd, ska redovisas.

    Det är mycket möjligt att ett sådant mångkulturellt bokslut inte är nog för att tydliggöra ansvar och konsekvenser av den förda politiken. Visar det sig nödvändigt, bör kommunen i stället överväga att införa en särskild invandringsnämnd. Det är visserligen sant att kommunen redan nu har många nämnder, men det är ju redan på gång en sammanslagning av de båda skolnämnderna, och det bör övervägas om inte det finns fler som kan slås ihop. Men vi vill alltså först prova om det går att vinna gehör för upprättande av ett mångkulturellt bokslut.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun årligen ska upprätta ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att ett dokument ska upprättas och läggas fram för kommunfullmäktige, där intäkter, utgifter, och ekonomiska och sociala konsekvenser av den förda mottagningen av asylinvandrare ska redovisas. Även kostnader för kommunens integrations- och mångfaldsarbete ska ingå, inklusive stöd för sådant till externa parter.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion om att riva folkparksbyggnaden nu och på platsen istället bygga seniorlägenheter

    Av hansolof.andersson den 26 oktober, 2016
    0

    Lund 2016-10-24

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige.

    Trögheten och långsamheten i beslutssystemen i Lund är ibland nästan ofattbar. Men ibland är det inte ens en fråga om långsamhet, ibland är det totala låsningar som har uppstått.

    Ett sådant fall av låsning är den som råder runt folkparksbyggnaden, och de tankar om att ersätta den med seniorlägenheter som har framförts. Folkparksbyggnaden, som efter arkitekten även går under namnet Edmanska huset, byggdes 1976. Under många år har den stått oanvänd, förutom en mindre del i östra änden där det har varit fritidsverksamhet för ungdomar, en verksamhet som ju nu i Lund är under en stor omvandling. Kapitelförlusten det innebär att låta en byggnad stå oanvänd och förfalla under många år vore ju helt oacceptabel i en varje verksamhet med tydlig ansvarfördelning, men i Lunds kommun går det till så. Ansvaret är förstås politiskt. Ett beslut om vad som ska hända med folkparksbyggnaden kan inte vänta längre.

    Hur går det då med det inriktningsbeslut som tagits, att göra huset till ett kulturhus? På kultur och fritidsnämndens sammanträde i juni 2016 redovisades preliminära kostnadsberäkningar för detta. Beräkningarna visade på en kostnad på 60-70 miljoner. Det ska jämföras med budgeterade 15 miljoner. Det är ju en helt orimlig kostnad.

    Det är sant att det finns flera kulturverksamheter som behöver nya lokaler: Teater Sagohuset, Bibliotek Väster, och Stenkrossen har nämnts. Men det går troligen att ordna både billigare och mer ändamålsenliga lokaler för dessa verksamheter, än att lägga de 60-70 miljoner det behövs för att ställa i ordning folkparksbyggnaden. När det gäller Teater Sagohuset, så har dessa själva påpekat att den föreslagna ombyggnaden av folkparksbyggnaden knappast passar för dem.

    Det är nu helt uppenbart att det förslag som i samarbete med LKF togs fram under alliansens styre för några år sedan, är det enda rimliga. Sluta med de eviga långbänkarna om eventuellt kulturhus, riv den nuvarande byggnaden, och bygg istället några cirka åtta våningar höga byggnader med seniorlägenheter. Dessa kan antingen placeras där den nuvarande byggnaden står, eller strax intill, men uppta ungefär lika stor yta, så att parkytan förblir ungefär lika stor. Platsen är perfekt för seniorlägenheter, precis intill ligger Papegojlyckan med mycket fina faciliteter för matservering, verksamhet och stöd för äldre. Det är nog precis så många av oss vill bo när krafterna tryter: i en egen bostad, men med hjälp, stöd, och mötesplats precis intill.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att folkparksbyggnaden så snart som möjligt rivs, och att det på ungefär motsvarande markareal i folkparken istället byggs seniorlägenheter, förslagsvis i LKF:s regi.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Dragan Brankovic

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion: Bygg vackert i Lund

    Av ted.ekeroth den 12 maj, 2016
    0

    Idag har Ted Ekeroth lämnat in en motion som syftar till att förändra hur nybyggnationer ser ut i Lund. Under decennier har arkitekturen i Lund (och Sverige) nästan uteslutande fokuserat på ”modernistisk arkitektur” istället för den klassiska arkitekturen, vilket förfulat våra städer. SD Lund anser att man borde satsa på att bygga med den klassiska arkiteturtraditionen som ger en mycket vackrare stadsbild:

    – Det är få personer som man träffar och pratar med som besökt t.ex. Rotterdam och berättar hur fin staden är. Istället är det städer som Budapest, Prag och andra städer med en stor del av klassisk arkitektur som man pratar sig varm om. Dessvärre verkar inte den insikten fastnat hos arkitekterna, politikerna och tjänstemännen som i decennier förfulat de flesta svenska städer, så även Lund.

    – Vi tycker att man ska göra ansträngningar för att åter börja bygga med den klassiska arkitekturen, istället för fula, fyrkantiga lådor som inte alls platsar i stadsbilden, speciellt inte i de centrala delarna i Lund. Det är min och SD Lunds övertygelse om att befolkningen hade uppskattat en sådan omsvängning och motionen handlar om att ta steg i den riktningen, för att åter börja bygga vackert i Lund.

    Motionen kan laddas ner på följande länk (ca 8 mb):

    https://lund.sd.se/wp-content/uploads/sites/89/2016/05/sdlund-bygg-vackert-i-lund.pdf

  • Pressmeddelande om två nya motioner

    Av hansolof.andersson den 30 mars, 2016
    0

    Pressmeddelande:

    Sverigedemokraterna i Lund har idag, den 30 mars, lämnat in två nya motioner. (bifogat). De finns även att läsa på https://lund.sd.se

    I ”Motion om betyg i årskurs fyra” föreslås att Lunds kommun ska ansöka om att delta i provverksamheten med betyg från årskurs fyra. Från 2017 kan 100 skolor delta i försöket. Ansökan om att få med en eller flera skolor i försöket görs hos Skolverket. På riksnivå är det SD och FP, numera L, som drivit frågan om betyg från årskurs fyra. Motionen går inte på djupet in på alla de argument som finns i betygsfrågan, utan tar helt enkelt upp det centrala: att även i lägre årskurser är det bra för både elever och föräldrar att det görs en tydlig mätning av studieresultatet.

    Den andra motionen, ”Motion om högkostnadsskydd för resor till och från korttidsboenden” tar upp ett problem som finns vid sådana resor: det kan ibland bli väldigt dyrt för patienten att resa. Färdtjänst eller sjukresor täcker inte alltid dessa resor, Motionen är baserad på samtal med både personal och patienter i den kommunala vården.

  • Motion om betyg från årskurs fyra i grundskolan

    Av hansolof.andersson den 30 mars, 2016
    0

    Lund 2016-03-29

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Vilket år elever få sina första betyg, har skiftat mycket genom åren. På sjuttiotalet var det från årskurs tre. Tidigare har det getts betyg från årskurs ett. För några år sedan gavs betyg från årskurs åtta. Det som gäller i skrivande stund är betyg från årskurs sex.

    Men tidigare betyg än så, från årskurs fyra, har i rikspolitiken förordats av Sverigedemokraterna och Liberalerna (Folkpartiet). I början av 2015 beslutades att det skulle bli möjligt för skolor i Sverige att ansöka om att bli försökskommun för betyg i årskurs fyra. Det bestämdes att maximalt hundra skolor skulle kunna delta i försöket. Försöket ska igångsättas år 2017.

    Vid mailkontakt med Skolverket har vi Sverigedemokrater, den 17 mars 2015, fått bekräftat att Skolverket har ”ännu inte fått något formellt uppdrag kring försöksverksamheten med betyg från årskurs 4”. Många kommuner har dock redan skrivit ansökningar, vid en sökning på nätet kan man hitta dessa dokument. Information om sista ansökningsdag, med mera, kommer enligt Skolverket att publiceras på deras hemsida. För de kommuner som vill delta i försöket är nog det bästa att besluta sig så fort som möjligt.

    Vilken är då rätt årskurs att börja med betyg? Det finns naturligtvis ingen absolut sanning om detta. Betygens funktion i tidiga årskurser är ju att ge barnet och föräldrarna en tydlig bild av hur det går för barnet. Finns inte betyg måste man i praktiken ändå ha ett utvärderingssystem. Samtal mellan elev-förälder-lärare är bra, och är ett perfekt komplement till skriftliga betyg, som bör utgöra kärnan i återkopplingen mellan skola och elev. Då kan man både få en tydlig bild av läget, och diskutera förbättringsmöjligheter.

    Det har i svensk debatt länge funnits en rädsla för betyg, inte bara i tidiga årskurser, utan rent generellt som ett arbetsverktyg i skolan. Denna rädsla har mycket handlat om att det skulle bidra till stress, och att det skulle vara fel att jämföra elever. Men i de flesta länder har man insett att betyg även i tidiga årskurser är en självklarhet. Betygen på dessa tidiga nivåer är ju inte ett verktyg för att jämföra eleverna med varandra, utan för att utvärdera varje elevs utveckling, och ett underlag för en individuell diskussion om hur resultatet kan förbättras. Att få en tydlig respons på de ansträngningar man gör, är nödvändigt för både barn och vuxna. Tidiga betyg ger också ökade möjligheter att tidigt upptäcka barn med behov av stödinsatser.

    Det är alltså hundra skolor som kan delta i försöket med betyg i årskurs fyra. Hur många, och vilka, skolor i Lunds kommun som ansökan ska omfatta bör de båda skolförvaltningarna kunna ta fram förslag på.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun hos Skolverket ska ansöka om att få delta i försöket med betyg från årskurs fyra.

     

    _______________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Christoffer Brinkåker

    ersättare SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _______________________

    Gunilla Hedlund

    ersättare SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion om högkostnadsskydd för resor till och från korttidsboenden.

    Av hansolof.andersson den 30 mars, 2016
    0

    Lund 2016-03-29

     

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    När patienter boende på kommunens kortidsboenden ska besöka hemmet kan det uppstå en rad problem. Det handlar både om tillfälliga besök tillsammans med personal, och de problem som kan finnas när patienten slutligen ska lämna kortidsboendet. Det finns för närvarande inte tillfredsställande lösningar för alla dessa situationer.

    Det gäller ofta patienter som har olika funktionsnedsättningar av övergående karaktär. För att bedöma möjligheterna för patienten att klara sig i hemmet följer ofta personal med hem, och kan då i samråd med patienten bedöma vilka hjälpmedel som behövs och vilka anpassningar som behöver göras. Patienten är idag ofta tvingad att själv ordna transporterna till hemmet, och tillbaka till kortidsenheten. Bor man en längre sträcka från kortidsboendet kan en sådan transport, sittande i rullstol eller liggande på bår, bli mycket kostsam för den enskilde, så mycket som 1000-2000 kronor. Har man turen att bo nära kortidsboendet blir det förstås mycket billigare. Det samma gäller när patienten skrivs ut från kortidsboendet och ska resa hem.

    Det bästa vore naturligtvis om det gick att utfärda tillfälliga färdtjänsttillstånd. Men för att få använda färdtjänst har lagen som villkor att personen har funktionshinder som varar under minst tre månader.  Regionens sjukresor går heller inte att anlita, eftersom de endast utför transporter till och från regionens vårdinrättningar. Vi vill därför att kommunen inför ett högkostnadsskydd för resor mellan kortidsboendet och hemmet. Det rör sig då alltså om resor med taxi, och den enklaste lösningen är då att taxibolaget fakturerar kommunen, och sedan fakturerar kommunen i efterhand patienten den del av kostnaden som inte täcks av högkostnadsskyddet. En rimlig nivå bör vara att högkostnadsskyddet täcker den del av resekostnaden som överstiger 200 kronor i månaden.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att vård- och omsorgsnämnden ska ges i uppdrag att utreda ett system med högkostnadsskydd för patientresor mellan korttidsboende och bostaden. Den maximala kostnaden för patienten ska då sättas till 200 kronor i månaden.

     

    ____________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Bo Kjellberg

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ____________________

    Christoffer Brinkåker

    ersättare SD Lunds kommunfullmäktige

     

  • Motion om åtgärder mot tiggeri och bedrägeriverksamhet

    Av hansolof.andersson den 16 mars, 2016
    0

    Lund 2016-03-15

    Ställd till Lunds kommunfullmäktige

    Lund har, liksom de flesta svenska orter, sedan några år ett allvarligt problem med tiggare på gator och torg. När är en person som är folkbokförd i Sverige hamnar i denna fruktansvärda situation, är naturligtvis rutinen att de sociala myndigheterna ingriper för att reda ut personens situation, så att den kommer ifrån tiggandet på gatan. När det gäller utlänningar på besök i Sverige ska gången den att personen får åka hem igen, antingen på egen bekostnad eller betalt av hemlandets myndigheter.  Huvudprincipen måste vara att tiggeri inte ska vara tillåtet, och ska beivras.

    Vi i SD Lund har tidigare, i en motion behandlad av kommunfullmäktige den 25 september 2014 föreslagit krafttag mot tiggeriet och andra verksamheter som hör ihop med det.  Vi påpekade att den lokala ordningsstadgan gav goda möjligheter att vidta åtgärder, och yrkade att denna skulle skärpas, så att det skulle bli tydligt att Lunds kommun inte tolererar dessa verksamheter. Då yrkade vi också att kommunen ska tillskriva polisen för att de ska upprätthålla ordningsstadgan.  Kommunkontoret skrev då, i underlaget inför beslutet, att det bara var aktivt insamlande av pengar som krävde tillstånd, inte passivt. De hänvisade sedantill en bestämmelse om förbud mot tiggeri i Sala kommun, ett förbud som sedan upphävdes av länsstyrelsen.  Men detta försök till distinktion mellan aktivt och passivt tiggeri är i själva verket helt meningslöst, det rör sig om en verksamhet vars olika metoder kan framstå som mer eller mindre aktiva, men alla är delar av samma helhet.

    Det har det senaste åren kommit signaler från andra riksdagspartier att fler och fler inser att vi Sverigedemokrater har haft rätt hela tiden, att tiggeriet, vare sig det kallas ”aktivt” eller ”passivt”, måste beivras. Tyvärr är själva tiggeriverksamheten sammankopplad med betydligt värre saker.  Sedan  länsstyrelsen i Stockholms län 2014 utgav rapporten Utsatta EU-medborgare i Sverige, med underrubriken Lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv, så har andra myndigheter satt igång med att utreda och beivra sådan verksamhet. I december 2015 kom en rapport från Polismyndigheten, nationella operativa avdelningen. Den har rubriken  Nationell lägesbild, Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige. Två citat från denna: ”Vissa kriminella aktörer bedriver människohandel med barn för tiggeriändamål, men även för stöld och prostitution”, ”Det finns exempel där vissa kriminella aktörer har inriktat sin verksamhet på att göra anspråk på offentliga platser i syfte att hyra ut dem till utsatta EU-medborgare som avser att sitta på en specifik plats för att tigga”

    Polisen skriver i denna rapport att det är mycket svårt att utreda dessa brott, men ändå har flera domar fallit. Bland annat dömdes i Göteborgs tingsrätt i början av 2016 två bröder från Bulgarien till fleråriga fängelsestraff för människohandel, brottsoffren var funktionshindrade och hade tvingats tigga.

    Åtgärder måste vidtas på riksnivå för stoppa den massiva, som säkert alla nu  förstår, ofta organiserade tiggeriverksamheten av tillresta EU-migranter. I väntan på dessa åtgärder bör kommunerna göra vad de kan för att stävja tiggeriet.

    Kommunen kan till exempel anlita väktare för att övervaka och rapportera tiggeriets omfattning. Dessa rapporterar till kommunen, som sedan sammanställer informationen och delger polisen denna. Vid lagbrott, till exempel bedrägeriförsök, ofredanden, eller tecken på att personer tvingas till tiggeri mot sin vilja, polisanmäls naturligtvis omedelbart detta.

    En alltmer vanlig aktivitet hos tiggarna, är att gå fram till människor med en petition eller liknande som de vill att man ska skriva under. Petitionen har ofta ett rent nonsensinnehåll. Detta är ett känt trick som många som har rest på kontinenten känner väl igen: när man studerar eller skriver på listan, blir man ett lätt offer för en skicklig ficktjuv.

    Även de volontärorganisationer som får kommunalt stöd för insatser rörande tiggarna, till exempel ”Hjälp tiggare i Lund”, kan hjälpa till med att övervaka tiggeriet och polisanmäla vid misstanke om brottslig verksamhet.

    Många av tiggarna bryter mot regeln att man måste ansöka om ”begagnande av allmän plats”, när de sätter ner utrustning, till exempel en stol, på en trottoar eller ett torg, och sedan sitter där hela dagarna. Ibland spelas det musik. För att begagna allmän plats, ska man ansöka om detta hos polisen, och erlägga en avgift. Det förekommer även försäljning av olika produkter, till exempel rosor, då säljaren ofta är mycket påträngande och på så sätt skapar otrygghet.

     

    Sverigedemokraterna yrkar

    att Lunds kommun ska anlita väktare, som övervakar tiggeriet och med detta sammanhängande brottslig verksamhet, till exempel bedrägerier. Väktarna ska beivra brott mot ordningsstadgan och polisanmäla brottslig verksamhet.

    att kommunen ska ställa som villkor till föreningar som erhåller kommunalt stöd för insatser rörande tiggare, att dessa ska hjälpa till och övervaka tiggeriet, och polisanmäla brottslig verksamhet.

    att Lunds kommun i sina lokala ordningsföreskrifter inför att tillstånd från Polismyndigheten krävs för att spela musik eller bedriva ambulerande försäljning på all kommunal mark i Lunds kommun, och att första och andra stycket i 12§ därmed ersätts med:

    ”Ambulerande försäljning får inte utan polismyndighetens tillstånd äga rum på någon kommunal mark i Lunds kommun”

     

    att kommunen ska ställa tydliga krav på polisen att beivra att personer begagnar allmän plats utan att ha tillstånd för detta.

     

    ________________________

    Hans-Olof Andersson

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Ted Ekeroth

    ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

     

    ________________________

    Dragan Brankovic

    ledamot Lunds kommunfullmäktige

     

    _________________________

    Christoffer Brinkåker

    ersättare Lunds kommunfullmäktige