Motion om införande av mångkulturellt bokslut | Sverigedemokraterna i Lund

Motion om införande av mångkulturellt bokslut

 

Lund 2016-12-19

Ställd till Lunds kommunfullmäktige

Sedan Sverige genom ett riksdagbeslut 1975 officiellt blev ett mångkulturellt land, har mottagningen av invandrare varierat både i omfattning och karaktär. Efter att tidigare har varit baserad på konceptet assimilation, gick man nu över till integration. Det mångkulturella samhällets idé är att en stat ska kunna ha många olika kulturer, och att dessa ska kunna samexistera. Vi ska här inte gå in på den omfattande kritik av detta koncept som har framförts, utan kort konstatera att det mångkulturella projektet nu har kommit mycket långt. Hur har det då gått? Har den förda invandrings- och integrationspolitiken varit lyckad?

Det finns förvånansvärt lite forskning om detta. För landet som helhet finns en del att läsa, Migrationsverket (tidigare Invandrarverket, Integrationsverket) har publicerat en del rapporter, men dessa ifrågasätter sällan grundkonceptet, utan tar upp sådant som sysselsättningsgrad och allmänhetens attityder till invandring. När det gäller den kommunala nivån vet vi väldigt lite om ekonomiska, sociala, och andra konsekvenser, och om en annan politik på området kanske hade kunnat fungera bättre.

Det är välkänt att kommuner som under lång tid har haft stor asylinvandring har drabbats av ekonomiska och sociala problem. Det kommunala skatteutjämningssystemet utjämnar en hel del av de ekonomiska konsekvenserna, men situationen är ändå svår i många av de kommuner som har satsat allra mest på mångkultur och massinvandring. Kommuner som kan nämnas är Malmö, Landskrona, Södertälje, Eskilstuna, med flera. Arbetslösheten bland invandrargrupper är mycket högre än bland inrikes födda, och antalet utanförskapsområden stort.

Lunds kommun är ett perfekt exempel på att man på kommunal nivå inte har något sätt att följa upp och förstå vad införandet av det mångkulturella samhället innebär. Det är uppenbart att sedan nu Lund sedan ungefär ett år tillbaka har utökat sin mottagning av nyanlända från tidigare cirka 150 om året, till (enligt kommunens egna prognoser) nu cirka 600 till 700 om året, så är anledningarna att noga följa upp och utvärdera denna politik ännu större än innan. Det är inte bara en fråga om ekonomin under introduktionsåren (då statligt stöd erhålls), utan minst lika viktigt att följa upp invandringen med ett mycket mer långsiktigt perspektiv än så.

Kommunen behöver införa en tydlig redovisning av ekonomiska, sociala, och kulturella konsekvenser som den förda mångkulturalistiska politiken medför. Det handlar om ekonomin för den kommunala administrationen, för bostäder, utbildning, integrationsåtgärder, och så kallat mångfaldsarbete. Det handlar om sociala konsekvenser som blir ett resultat när integrationen misslyckas och utanförskapsområden uppstår, vilket vi anser måste betraktas som ett huvudscenario för Lund med kraftigt ökade invandringsmottagning.

Under många år har politiker i Lund förnekat att asylinvandringen medför nettokostnader för kommunen, men i och med den kraftiga ökningen av invandringen under det senaste året, har det blivit omöjligt att dölja att det faktiskt finns nettokostnader. Ett exempel är den helårsprognos som socialnämnden nyligen presenterade för sin verksamhet, som visar på ett prognosticerat underskott på 59 miljoner, där försämringen sedan mars, 31 miljoner, helt hänförs till kostnader för flyktingmottagningen.

När det gäller utetalningen av det statliga stödet, så ligger staten långt efter med utbetalningarna till kommunerna, inte minst Lund. Även om dessa är fordringar med låg risk, innebär de i praktiken en ekonomisk förlust genom att kommunen har en kapitalkostnad av okänd storlek för dessa fordringar.

Vi Sverigedemokrater anser att kommunen årligen bör presentera vad vi kallar ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att samtliga kostnader och intäkter för asylinvandringen ska redovisas, liksom sociala konsekvenser, och annat som är relevant för att ge en helhetsbild av hur den förda mångkulturalistiska politiken faller ut. Ekonomin runt alla kommunala integrations- och mångfaldsprojekt, liksom externa sådana som erhåller kommunalt stöd, ska redovisas.

Det är mycket möjligt att ett sådant mångkulturellt bokslut inte är nog för att tydliggöra ansvar och konsekvenser av den förda politiken. Visar det sig nödvändigt, bör kommunen i stället överväga att införa en särskild invandringsnämnd. Det är visserligen sant att kommunen redan nu har många nämnder, men det är ju redan på gång en sammanslagning av de båda skolnämnderna, och det bör övervägas om inte det finns fler som kan slås ihop. Men vi vill alltså först prova om det går att vinna gehör för upprättande av ett mångkulturellt bokslut.

 

Sverigedemokraterna yrkar

att Lunds kommun årligen ska upprätta ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att ett dokument ska upprättas och läggas fram för kommunfullmäktige, där intäkter, utgifter, och ekonomiska och sociala konsekvenser av den förda mottagningen av asylinvandrare ska redovisas. Även kostnader för kommunens integrations- och mångfaldsarbete ska ingå, inklusive stöd för sådant till externa parter.

 

_______________________

Hans-Olof Andersson

ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

 

________________________

Ted Ekeroth

ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

 

_______________________

Dragan Brankovic

ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

 

____________________

Bo Kjellberg

ledamot SD Lunds kommunfullmäktige

 

_________________________

Christoffer Brinkåker

ledamot SD Lunds kommunfullmäktige