Fortfarande väntar vi på domarna från Förvaltningsrätten! | Sverigedemokraterna i Lund

Fortfarande väntar vi på domarna från Förvaltningsrätten!

Kommunfullmäktige 19 december 2019 gick ju till historien som ett av de märkligaste i mannaminne. Till varje pris ville några partier driva igenom bildandet av två nya bolag, ”Lunds Rådhus AB” och ”Visit Lund AB”. Att valen inte var valberedda, att larmet gick i lokalen, och klockan var efter midnatt betydde tydligen inte så mycket. Det hela gick så fel till att vi överklagade båda dessa ärenden till Förvaltningsrätten, som är den instans som prövar om kommunala beslut är lagliga.

Sedan dess väntar vi på att domarna i dessa ärenden ska komma. Rätten försäkrar oss via mail att de flitigt jobbar med detta, men de vet inte när beslut kommer. I väntan på detta bjuder vi här på det anförande som Hans-Olof Andersson höll i ett av ärendena, det om bildandet av ”Lunds Rådhus AB” 

Hans-Olof Andersson i fullmäktige 19 december 2019.

Ja, då har vi kommit till kanske den längsta debatten ikväll. Jag tänkte ta upp lite om de många dokument vi fått i detta ärende, och det syfte som har talats om. Det ska  ju inte bara dras igång ett nytt holdingbolag, som ska heta ”Lunds Rådhus AB”; vi ska förstås ha bolagsordning, ägardirektiv.  Någon har talat om att vi ska ha en styrelse, hur det ska gå till vet jag inte, det är ju inte valberett, men kreativiteten verkar vara oändlig här när det gäller det formella.

Sedan har vi det sista dokumentet, Förslag till bolagspolicy för Lunds kommun. Om ni har läst den revisionsrapport som kom för några månader sen, så är en av de viktigaste slutsatserna de tar fram när det gäller styrningen av bolagen, att vi behöver  någon form av bolagspolicy. En bolagspolicy kanske vore mycket intressant att införa i den här kommunen. Problemet när man skriver policydokument och liknande, som ni säkert vet, är att om de bara fylls med meningslösa tomma ambitioner om hur allting ska vara, så är de ofta ganska meningslösa att skriva, Det måste verkligen stå något klokt i dem. Problemet med det som ni vill göra här, att bygga upp den här strukturen, det är att bolagsbildningar kan aldrig ersätta mänskliga brister i ledarskapet. Jag tror att det är slutsatsen man måste dra om man tittar på revisionsrapporten. Man kan bygga fler strukturer, men om mängden mänsklig kompetens inom strukturen är densamma, så får man mindre kompetens per enhet i strukturen, och man får troligtvis en sämre styrning. Jag ska utveckla detta.

Det kanske intressantaste dokumentet i detta ärende är den långa tjänsteskrivelsen från 2019-11-15, som skrevs innan KSAU, där man på ett mycket tydligare sätt än i bolagsordningen och i ägardirektiven, resonerar runt vad som är syftet med det här. Jag ska citera lite av det:

”Genom bildandet av en koncern med ett moderbolag, som ges en tydligare definierad ägarroll och en kompetent styrelse, uppnår man en bättre styrning, och uppföljning av bolagens verksamheter via moderbolaget. En sammanhållen bolagsstruktur, som koncernbildningen innebär, ökar också möjligheten till samordning och samarbete kring finansiella frågor och strategiska frågor inom olika verksamhetsområden”

Och sedan tar man upp möjligheten till resultatutjämning genom koncernbidrag som ni säkert känner till hur det går till. Man kan föra över pengar mellan olika bolag, men det ska faktiskt betalas skatt på de överföringarna, så ni är medvetna om det?

Detta tyder ju på att ”Lunds Rådhus AB”, det nya bolaget, verkligen ska utöva ett aktivt kompetens styrarbete; ja de kan ju inte formellt styra de andra bolagen, men i alla fall sitt eget bolag. Och det säger ju en del om hur man ser på hur bolagen styrs nu, tydligen är det inte så bra? Så då kan väl ni som sitter i dessa bolagsstyrelsen, och får det här underbetyget, gå upp nu och berätta om hur ni ser på ert eventuella beslut att införa det här ”Lunds Rådhus AB”, och hur det ska förbättra för era bolag.

Det är tydligt att denna organisationsförändring riskerar att skapa fler konfliktytor, och otydligare ledning. Hur mycket ska Lunds ”Rådhus AB” lägga sig i de enskilda bolagen? Hur mycket koncernbidrag, det vill säga skattepliktiga överföringar mellan bolagen ska det bli? Om det som står i tjänsteskrivelsen om de höga styrambitionerna för ”Lunds Rådhus AB” verkligen är sant, hur ska styrelsen ha tid att verkligen bli kompetent på sånt som att besluta om koncernbidragen, med mera?  Och om man tittar på arvoden, som jag inte vill höja, eftersom jag inte vill ha dem alls, eftersom jag inte vill ha bolaget; så verkar det inte som att styrelsen i ”Lunds Rådhus AB” är beredda att ta något verkligt ansvar, om man ska bedöma utifrån de bolagsarvodena i alla fall.

Jag ska läsa lite fler intressanta här ur den här tjänsteskrivelsen, som är kanske det mest avslöjande dokumentet. Det står att:

”Den nu föreslagna strukturen innebär att den operativa ägarstyrningen i praktiken utövas av moderbolaget och att behovet av åtgärder lämnas som förslag via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige”

Hur kan man vara söker på att kommunfullmäktige då beslutar i enlighet med vad koncernbolaget beslutat? Det är olika proportionalitet i de här två organen. Så det är mycket märkligt och jag kommer att återkomma här i talarstolen om en stund, men jag yrkar nu, och det är avslag. Nu ska vi gå lite djupare i detta, lite mer om syftet och meningen med detta. Det står i tjänsteskrivelsen från den 15 november att:

”Koncernbidragsreglerna blir tillämpbara mellan bolagen inom bolagskoncernen. Det blir således möjligt att framöver att utjämna vinster och förluster mellan bolagen inom koncernen, med vissa undantag på grund av legala eller skattemässiga begränsningar”

Detta kanske låter bra, men detta har skattemyndigheten börjat tycka allt mindre bra om kan jag berätta för er, och det kan bli problem med det. Sen är det ju också så här att det är bättre att man inte håller på och flyttar pengar mellan bolag. Varje bolag ska ju ha tydliga incitament att sköta sin egen ekonomi och bygga sitt kapital. De är ju olika verksamheter, det enda de har gemensamt är ju att det är verksamheter organiserade som bolag. Men annars är det så att de ska ta ett eget, tydligt ansvar, och jobba för att ha en välskött ekonomi och en vinst, och inte behöva få någon slags otydligt incitament att kanske gå med förlust, att pengarna ska ta vägen någon annanstans.

När det gäller Arenabolaget är det bättre att avveckla än att underställa det under en koncern. Arenan är bara i bolagsform för att det gjordes en affärsuppgörelse med en extern part när den skulle byggas. Man kan ha det under Kultur- och fritid. Så vi har lite onödiga bolag också! På sid åtta i tjänsteskrivelsen, står det att alla de övriga bolagen, Kraftringen, Science village med flera:

”inte juridiskt kommer att ingå i koncernen och ägas av moderbolaget, däremot delegerar fullmäktige/KS ägarstyrningen av dessa bolag till moderbolaget”.

Detta är fascinerande saker som ingen har räknat ut hur det ska fungera! Jag ska läsa lite mer om dess ambitioner, för det handlar ju om det finns verklig bärighet i att det här bolaget ska kunna göra allt, om det har kompetensen som har tagits upp som argument att den här styrningen kommer att ha:

”Detta innebär att moderbolaget ansvarar för att planera och genomföra ägardialog med bolagen med fokus på ägardirektiv, budget, affärsplan, större investeringar, väsentliga risker, viktiga policyfrågor samt frågor av större vikt som ska underställas kommunfullmäktige. Moderbolaget ska även utöva ekonomisk kontroll, följa upp bolagens verksamheter och rapportera till kommunstyrelsen. Moderbolaget ska utveckla effektiva styrformer och samspel mellan ägare, koncernledning och de helägda dotterbolagen, för att utnyttja möjligheter till samordningsvinster. Moderbolaget ska utse samt lämna instruktion till ägarombud vid bolagsstämma i bolagen. Moderbolaget ansvarar också för att bereda ärenden av större vikt som ska till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för ställningstagande”

 Det verkar ju vara ganska mycket ansvar för ”Lunds Rådhus AB”! Man kan undra hur de ska hinna, hur många tjänstemän det ska ha, vad detta bolag kommer att kosta, trots de minimala mötesarvodena, och hur vi ska säkra att det inte görs dubbelarbete i de många våningarna i vår bolagspyramid, vårt eget byråkratins Babels torn.