Budgetar | Sverigedemokraterna i Lund

Budgetar

  • Budget-KF går mot slutet: SD påverkar alltmer.

    Av hansolof.andersson den 14 juni, 2019
    0

    Nu närmar sig budget-KF slutet. Just nu debatteras matinköp och liknande, under punkten ”Kommunstyrelse och kommungemensamt”. Det går inte att fatta några större beslut om detta, eftersom det redan finns antagna policys runt detta, och varje förvaltning (till exempel skolnämnd och äldrevård) betalar sina egna inköp inom den nämndens ram. Men Kvintetten har framfört en teori om att det går att spara 2 miljoner på att köpa mindre ekologiskt och mer närodlat. Det kan vara en braidé, 100 procent ekologiskt är ju inte möjligt. Men om det går att spara pengar på det är tveksamt. Så om de inte diskuterar detta med oss, och erbjuder oss att vara med och ta fram den nya kostpolicy som då behövs så, röstar vi inte på deras yrkande om denna inbesparing nu.

    Det samma gäller stödet till Fair trade city. Vi har erbjudit Kvintetten till förhandling men de verkar ointresserade av detta.

    Sedan är det ytterligare några nämnder kvar, det kanske är slut 22.30 ikväll. Kvintetten har som väntat vunnit det mesta detta budget-KF, men vi har varit vågmästare i flera ärenden, och fått upp anslaget till både Byggnadsnämnden och Miljönämnden.

    Mer info
  • Nu ska budgeten för kommunen bestämmas

    Av hansolof.andersson den 9 juni, 2019
    0

    Vår budgets framsida. Klicka på länken nedan för att läsa den.

     

    Torsdag-fredag (13-14 juni) bestäms budgeten för kommunen 2020. Det görs på två heldagars fullmäktige i Polhemsskolans aula. Det börjar 8.30 och håller på som längst till 22.30 båda dagarna.

    Det är sex budgetar som står mot varandra: SD, S, MP, V, Fi, och ”Kvintetten” (M, L, KD, C, FNL). Ingen har egen majoritet. Det är bara SD som har varit tydliga med att vi kan förhandla med alla för att säkra en trygg majoritet och tydlig styrning av kommunen, men det verkar som om de andra partierna hellre förlorar än förhandlar.

    Beslut kommer att tas nämnd för nämnd, och det är ”ramen” (maxbelopp för nämnden att spendera) som man beslutar. Kvintetten och MP har samma ram för tre av nämnderna, så då är det klart hur det går. När det gäller skatten så har SD och Kvintetten samma, oförändrad skatt, så där kommer SD och Kvintetten att vinna. De övriga fyra partierna vill höja skatten.

    Du kan läsa vår budget på följande länk:

    https://lund.sd.se/sverigedemokraterna-budget-for-lunds-kommun-2020/

    Mer info
  • Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2020

    Av hansolof.andersson den 20 maj, 2019
    0

    Nu är vår Budget med ekonomi- och verksamhetsplan för Lunds kommun  2020-2022 klar. Klicka på länken nedan så får du upp dokumentet som en PDF. Vilken budget som vinner avgörs på budgetfullmäktige, 13-14 juni. Det är två dagars debatt, från 08.30  till 22.30 båda dagarna. Den äger rum i Polhemsskolans aula och är öppet för alla att komma och lyssna.

    EVP 2020-2022 – Sverigedemokraterna

    Mer info
  • Vårt förslag till budget för Lunds kommun 2019

    Av hansolof.andersson den 6 november, 2018
    0

    Budgeten för Lunds kommun 2019 beslutades ju i juni, men eftersom det är valår beslutas ny budget i november. De tre filerna nedan är hela vår budget. Den är på det stora hela ganska lik vår budget från juni. Nu ska de olika budgetarna tas upp på kommunstyrelsen den 7 november, sedan kommer vi att skriva mer om detta inför budget-KF 29 november då det hela avgörs.

    SD Budget med EVP 2019-2021 (november) Textdelen

    SD Budget med EVP 2019-2021 (november) – Investeringar

    SD Budget med EVP 2019-2021 (november) – Drift

    Mer info
  • Nu är det dags för budget igen

    Av hansolof.andersson den 29 oktober, 2018
    0

    Vi illustrerar höstbudgeten med en vacker bild från Skrylle

    Budget för Lunds kommun beslutas ju i juni varje år. Fullmäktige tog i juni budget för 2019. Men eftersom det är valår tas nytt beslut i november. Det är på fullmäktige den 29 november som detta beslutas. Dessförinnan ska  kommunstyrelsen säga sitt om förslagen, det sker 7 november.

    Vi i SD Lund arbetar just nu med vår budget, det dröjer en vecka till innan den är klar. Idag måndag blev den så kallade Lundakvintetten klar med sin budget. Sedan får vi se hur många budgetar det bli från vänstersidan, någonstans mellan en och fyra är det troliga.

    Lundakvintetten (M, C, KD, FNL, och L) har lagt en budget som försöker signalera att den rör sig i en vettig riktning, bort från de värsta strömningar som vi har sett mycket av i Lund de senaste åren. Den skär till exempel ner anslagen till vad den kallar ”EU-medborgare”. De menar antagligen de man ett tag kallade ”utsatta EU-medborgare”. Men de förstår fortfarande inte att Lunds kommun inte kan bedriva social verksamhet för personer från andra EU-länder som besöker Sverige. Naturligtvis måste man åka hem om pengarna har tagit slut! Men Kvintetten vill fortsatt lägga pengar på denna märkliga verksamhet.

    Man skriver också att man vill minska tilläggsanslagen till flyktingmottagningen, en lite minskning med 7 miljoner. Men detta är bara signalpolitik, det finns inga tecken på att de vill dra ner på verksamheten eller hitta mindre kostsamma lösningar.

    Det finns inga tecken på att kvintetten har förstått att de måste bryta med mångkulturalismen. Bakom deras försök att bryta lite med vänstertänkandet och profilera sin nya politiska konstellation som ett liberalt alternativt till de fyra årens vänstervanstyre finns inget nytänkande, utan bara de vanliga, utslitna liberala tankefigurerna. Man vill effektivisera säger man, men vet inte hur.

    Mer info
  • Vårt budgetförslag för Lunds kommun 2019

    Av hansolof.andersson den 14 maj, 2018
    0

     

    SVERIGEDEMOKRATERNAS

    BUDGET MED EVP 2019-2021

    FÖR LUNDS KOMMUN

     

    Idag måndag 14 februari 2018 offentliggörs vår budget för Lunds kommun 2019. Du kan läsa den genom att ladda ner dessa två pdf-filer:

    SD EVP-förslag med budget 2019-2021

    Texterna budget SD Lund 2019

    Frågor om budgeten besvaras av Hans-Olof Andersson, tel 0733- 20 17 72

    Mer info
  • Vårt budgetförslag för Lunds kommun 2018

    Av hansolof.andersson den 16 maj, 2017
    0

     

     

    Budgetförslag 2018-2020 – SD

    (Klicka på länken ovan för att ladda ner hela budgeten. Det som ligger uppe är en lätt reviderad version jämfört med den första. På KS 23 maj framkom det att tjänstemännen hade glömt att reservera medel för genomförande av valen 2018 och 2019. Alla partier yrkade då direkt att deras budgetar skulle tillföras medlen som behövdes. Tillägget ligger i tabellen under rubriken ”politisk ledning”)

     

    SVERIGEDEMOKRATERNAS

    BUDGET MED EVP 2018-2020

    FÖR LUNDS KOMMUN

     

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys
    2. Invandring och mångkultur
    3. Behovet av en förvaltningsreform
    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:                                   

    1. Politisk ledning och kommunstyrelse
    2. Kommunkontor
    3. Kommungemensamt
    4. Byggnadsnämnd
    5. Teknisk nämnd
    6. Kultur och fritidsnämnd                 
    7. Socialnämnd
    8. Miljönämnd
    9. Vård- och omsorgsnämnd
    10. Utbildningsnämnd
    11. Barn och skolnämnder totalt
    12. Finansförvaltning
    13. Renhållningsstyrelsen
    14. Servicenämnden
    15. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2018 och EVP 2019- 2020 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Alla siffror är i jämförelse med förra årets budget, och med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens ekonomi har en rad problem, det som många med ett försök till förskönande omskrivning kallar utmaningar. Mottagningen av asylinvandrare har havererat, med ett prognosticerat ekonomiskt underskott för 2017 som är ännu större än det besparingsbelopp för denna verksamhet vi hade i vår budget förra året. Den mångkulturella omvandlingen av kommunen fortsätter dock i uppskruvad takt. På detta kommer ett fortsatt stort investeringsbehov, och till sist, andelen arbetande i befolkningen förutspås gå ner kraftigt de kommande åren, främst på grund av en ökande andel äldre.

    De flesta partier är överens om att kommunen de närmaste åren måste hitta sätt att effektivisera sin verksamhet. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi minskar även utgifterna kraftigt för flera nämnder, men har också valda satsningar, som ökade medel till äldreomsorgen, och medel reserverade för införande av kulturcheck. Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP:s resultat för 2018 och 2019, men något sämre för 2020. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är mycket större än för S och MP:s budget.

    I vår investeringsbudget skiljer sig från den från S och Mp genom att vi inte lägger några medel för inköp av bostadsrätter, 75 miljoner under de kommande åren, och att vi tar bort de 35 miljoner som Socialnämnden har reserverat för flyktingboenden. Vi minskar också anslaget till ridanläggning från 75 till 60 miljoner. Detta bedömer vi som möjligt om ridanläggningen inte läggs på Ladugårdsmarken, utan istället anläggs på billigare mark längre ut på landet.

    Dessa tre inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett de senaste åren har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi har i tidigare budgetar hänvisat till en rad sådana dokument. Men numera framgår det som vi länge hävdat istället av kommunens egna dokument.

    Mottagningsverksamheten av flyktingar går med ett enormt underskott. I skrivande stund är prognosen för socialnämndens underskott för denna verksamhet 2017 uppe i 80 miljoner. I vår budget för 2017 beräknande vi underskottet till 70 miljoner, men använde siffran 60 miljoner i vår budget för att vara säkra på att inte vara i överkant. Med allt större antal personer som ska tas om hand, och kostnader som finns spridda på diverse andra förvaltningar, är det ingen överdrift att hävda att den verkliga nettokostnaden är betydligt större. Vi har för socialnämnden satt en besparingspotential på 100 miljoner för 2018, och ökade belopp för EVP-åren, förutsatt att verksamheten omedelbart avvecklas.

    Även kostnaden för försörjningsstöd kommer att gå ner ett antal år efter en omläggning av politiken. Vi har för det angett ett försiktigt belopp på 10 miljoner för 2020.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2018 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2018 valt att spara in 24 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Men omläggning till en Sverigedemokratisk invandringspolitik kan kostnaderna för gode män till så kallade ensamkommande barn minskas kraftigt. Då behövs inte den av S och MP föreslagna ökningen, utan anslaget kan istället minskas. Även kommunstyrelsen måste vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder. Vi har lagt en generell effektiviseringspotential på 2 procent på lång sikt, och skrivit in den på EVP-året 2020.

     

    1. Kommunkontor

    Vi har här en lång rad förändringsförslag. Funktioner som vi tidigare har varit kritiska till, som visselblåsarfunktionen tar vi bort medlen till. Kommunens deltagande i Almedalsveckan får istället för föreslagna 700 tkr istället kosta 50 tkr. Deltagande i MIPIM slopas. Vi anser också att styrgruppen för de östra kommundelarna inte är bästa sättet att arbeta med medborgarinflytande, utan vi vill istället, som vi tidigare motionerat om, återinföra medborgarstämmorna, och anslår 700 tkr till det.

     

    1. Kommungemensamt.

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den. Vi anslår för detta 500 tkr för införande av ett nytt regelverk för byggnation, som ska säkerställa en sådan ändring.

    Vi anser att nämnden bör kunna genomföra besparingar på 700 tkr enligt det så kallade 3-procent-alternativet; alltså att man sparar 300 tkr per år genom reducering av IT-kostnader, och 400 tkr per år genom det nämnden anger som ”Reducering av övriga kostnader”.

    Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Det nya färdtjänstavtalet beräknas medföra 12,4 milj. i merkostnader, detta har vi lagt till. Vi föreslår också ett ökat anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Vi anser också att seniorkortet, som ger gratis bussresor för personer över 75 ska avskaffas. Vi är öppna för diskussion om en subvention för utsatta grupper, till exempel fattigpensionärer, men en generell subvention för alla över 75 finns det ju inga sakliga skäl till.

    Även tekniska nämnden behöver undersöka möjligheterna till långsiktiga effektiviseringar av sin verksamhet. Vi har lagt in en besparingspotential på 2 procent för år 2020.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

    Av de förslag till besparingsmöjligheter som nämnden presenterade i januari fram vill vi genomföra sådana för sammanlagt 10 794 tkr. Detta är de besparingar som nämnden betecknar med följande koder: 1A, 2A, 4A, 5A, 6A, 7A, 1B, 10C, 1-4D, 14D, 16D, 17D och 20D. Vi har i vår nettokostnadstabell gett dessa samlingsnamnet ”utvalda besparingsförslag”.

    Vi har två konkreta satsningar under denna nämnd: Vi anslår 7 miljoner för införande av kulturcheck, och vill även ge ett riktat bidrag på 1 miljon till Idalagården, för att säkra att den fortsatt ska kunna erbjuda Veberödsborna bra lokaler för uthyrning och olika verksamheter.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjorde del av underlaget för förra årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under varje kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer. Vi anslår även 750 tkr årligen till att bistå Jernhusen med en ordningsvaktstjänst, enligt den förfrågan som har inkommit från Jernhusen, och enligt den motion som SD har lagt om detta.

    Genom ett omedelbart avbrytande av mottagningen av flyktingar, blir det för 2018 och kommande år möjligt att spara in åtminstone ett belopp motsvarande det underskott som denna verksamhet förutspås ha för 2017. Eftersom verksamheten tiden expanderar, anser vi det vara möjligt att på detta sätt spara in 100 miljoner för 2018, 110 miljoner för 2019, och 120 miljoner för 2020.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en Sverigedemokratisk invandringspolitik minska under det sista EVP-året, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra, 10 miljoner, för detta.

    Men det går även att spara på försörjningsstödet redan på 2018, genom att det försörjningsstöd som betalas ut för flyktingar som väntar på att få etableringsersättning görs återbetalningspliktigt. Detta har genomförts i en del kommuner, enligt den så kallade Vansbro-modellen. Denna besparing rör sig om cirka 3 miljoner per år, beräknat på att kostnaden för år 2016 var 2,676 miljoner, och flyktingverksamheten kan antas vara större för kommande år än för 2016.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

    Vi har likt budgeten från S och MP, lagt ett effektiviseringskrav på nämnden, men vill ge nämnden mer tid för den omställningen, och har lagt in det först år 2020.

     

    1. Utbildningsnämnd

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 3 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas. För år 2020 har vi lagt in ett effektiviseringskrav på 1 procent.

     

    1. Barn- och skolnämnd totalt

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna för flyktingar, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 10 miljoner går till att möjliggöra en minskning av klassers storlek där det behövs mest.

    Vi satsar även 4 miljoner på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    En annan viktig satsning är att vi vill anslå 3 miljoner kronor till att utbilda lärare i att motverka etniska konflikter. I det mångkulturella samhället, med dess inbyggda motsättningar, kan vem som helst, svensk eller invandrare, drabbas av trakasserier på grund av etnicitet eller religiös tillhörighet. Detta tar sig ofta mycket otäcka uttryck inom skolans värld.

    Detta är också vad skolpersonalen har sagt är det som behövs. I BSN Lunds stads handlingar inför sammanträdet 2017-03-15 kan man i ärendet ”3 Information: HBTQ-insats” (Dnr BSL 2017/0033) läsa vad medarbetarna har svarat i den enkät som har skickats ut efter en ”HBTQ-insats” som omfattade 2500 anställda. Det tas i handlingarna upp att medarbetare har svarat att förvaltningen borde arbeta med andra diskrimineringsåtgärder än HBTQ. ”främst etnisk diskriminering tas upp som exempel”.

    Vi minskar anslaget till modersmålsverksamheten med 10 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 15 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Renhållningsstyrelsen

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Servicenämnden

    Vår budget för Servicenämnden skiljer sig från förslaget från S och MP genom att vi inte har deras årliga effektivisering på två procent, och inte har med driftskostnaderna för inomhusmiljöprojektet som en utgift på denna post.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona.

     

    Mer info
  • SD: budget för Lunds kommun, inför budget-KF 15-16 juni

    Av hansolof.andersson den 8 juni, 2016
    0

    Onsdag 15 juni och torsdag 16 juni är det tvådagars budgetfullmäktige. Debatten äger rum i Stadshallen och är öppen för allmänheten. Starttiden är 8.30 på morgonen, första dagen håller det på till 22.30. Andra dagen börjar det 8.30 och håller på tills det är klart, troligtvis 22.30 på kvällen. Välkomna och lyssna på debatten och tala med SD:s politiker i pauserna! 

    Nedan är textdelen av vår budget. Det finns även tre siffertabeller som ni kan ladda ner i budgetartikeln publicerad 23 maj. 

     

    BUDGET FÖR LUNDS KOMMUN 2017, MED EVP 2018-2019

    FÖRSLAG FRÅN SVERIGEDEMOKRATERNA

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1  Inledning med ekonomisk lägesanaly

    2.Invandring och mångkultur

    3. Behovet av en förvaltningsreform

    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

     

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:

    5. Politisk ledning och kommunstyrelse

    6. Kommunkontor

    7. Kommungemensamt

    8. Utbildningsnämnd

    9. Barn och skolnämnder gemensamt

    10. Byggnadsnämnd

    11. Teknisk nämnd

    12. Kultur och fritidsnämnd

    13. Vård- och omsorgsnämnd

    14. Socialnämnd

    15.Miljönämnd

    16.Finansförvaltning

    17. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2017 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader.

    Vi föreslår i vår budget en del större förändringar, och vill med det visa att en annan politik faktiskt är möjlig. Vår politik står i kontrast till S och Mp:s budgetförslag och även till de sju andra partiernas politik. Alla siffror är i jämförelse med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens låneskuld hotar att skena iväg: den riskerar att ligga på cirka 5 miljarder kr år 2019. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det ”mångkulturella samhället”, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen.

    Vi vill också att spårvägsprojektet ska stoppas. De planerade investeringarna är 225 miljoner för 2017 och 130,5 miljoner för 2018. Upplåningen kan minskas i motsvarande grad om denna utgift stoppas.

    Slutsiffran i budgeten ska vara stark, det kan nog de flesta enas om. Kommunen ska gå plus för att ha långsiktigt bra finanser. Hur ska då detta nås? I budgetförslaget från S och MP är det för åren 2018 och 2019 inskrivet en budgetpost med namnet ”Fortsatt arbete, kvalitet, effektivitet och prioriteringar”. Det rör sig om 180 miljoner för 2018 och 390 miljoner för 2019. Det förklaras inte på något sätt hur dessa effektiviseringar ska genomföras. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, och genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi har även i vår budget en motsvarande post som S och MP, den omfattar 159 465 000 för EVP-året 2019, vilket är 230 535 000 mindre än S och Mp för det året. För 2018 har vi helt lyckats släcka ut det ospecificerade effektiviseringsbehov som S och MP sätter till 180 miljoner. Hur mycket av dessa 159 465 000 som kan klaras med den omläggning av prioriteringar vi föreslår återstår att se, annars måste ytterligare besparingsåtgärder till när 2019 närmar sig.

    Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP: resultat för 2017, men sämre för 2018 och 2019. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är dock större än för S och MP.

    I vår investeringsbudget väljer vi att ta bort satsningen på spårväg, och också de investeringsmedel som S och MP vill lägga på det nya Kulturhusprojektet. Dessa två inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett det senaste året har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat och regeringen försöker nu desperat hantera läget och genomföra ändringar som vi i SD länge förespråkat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Lund har det senaste året kraftigt ökat arbetet med mottagande av både asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd. Kommunen har under 2015 även agerat som om den vore ankomstkommun, baserat på lagvidriga beslut som Förvaltningsrätten senare upphävde. De avtal som har ingåtts innebär enorma ökningar, men dessa avtal säger litet om hur många som kommer att tas emot de kommande åren. Kommunens egna prognoser pekar på 600-700 personer. Regeringen sänder ut motstridiga signaler, man vill både genom en mångkulturalistisk ideologi och generösa bidragssystem fortsätta locka människor att komma, men försöker också bromsa antalet genom till exempel införandet av gränskontroller.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi ska här endast hänvisa tre sådana källor, och vi utvecklar gärna detta vidare i debatt.

    Den första källan är att SKL flera gånger har varit tydligt med att pengarna inte räcker.  I ett skriftligt Sveriges Radio-reportage från Almedalen den 2 juni 2013 citerades SKL:s ordförande Anders Knape:

    – Vad vi kan se för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat.

    Den andra källan är Riksrevisionen, som ingående har undersökt hur mottagandet av ”ensamkommande barn” påverkar kommunernas ekonomi.

    De utkom 2012-02-13 med en rapport, Diarienummer 32-2011-0646, som handlar om kommunernas omhändertagande av ”ensamkommande barn”. På sidan åtta i den rapporten kan man läsa:”Normalt uppgår de faktiska kostnaderna till 3000-6000 kronor per dygn och barn”. Detta är långt över de statliga anslagen för denna verksamhet.

    Den tredje källan är kommunens egna siffror. Av de dokument som producerats i början av 2016, till exempel underlaget inför beslutet om mottagande av ensamkommande barn, och rapporten ”Utredning av mottagande av flyktingar i Lund”, framgår det att kommunen är mycket osäker på hur långt de statliga bidragen för denna verksamhet täcker kostnaderna, och det tas även upp konkreta kostnader som inte täckts.

    Den sammanlagda omsättningen på en invandringsverksamhet på 650 personer (genomsnitt av 600 och 700) om året, bör, med alla direkta kostnader, alla driftskonsekvenser av ökade investeringar, all byråkrati, och all annan belastning på kommunen, uppgå till motsvarande minst 700 000 kronor per person och år, förmodligen mer. Även om de statliga ersättningarna skulle täcka så mycket som 85 procent, vilket förmodligen är långt i överkant, återstår en kommunal kostnad på nästan 70 miljoner. Vi har satt 60 miljoner som vår generella besparingssiffra för invandringen, för att vara absolut säkra på att inte ta i i överkant. Vi har skrivit in detta belopp under ”kommungemensamt”. Utöver detta har vi förutsett en liten minskning av försörjningsstödet för 2018 och 2019, men denna kan förmodligen bli större med ett totalstopp för asylinvandringen.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2017 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2017 valt att spara in 15,5 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Vi Sverigedemokrater anser inte att deltagande i Almedalen, och i fastighetsmässan MIPIM är värt vad det kostar. För övrigt måste även kommunstyrelsen vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder.

     

    1. Kommunkontor

    När det gäller kommunkontorets verksamhet så ser vi inte att de ändringar som vänstersidan föreslagit är rätt sätt att prioritera medel. Medel är föreslagna till sådant som ”jämställda löner” (trots att ingen lönediskriminering har kunnat påvisas) och ännu mera medel till klimatarbetet. I den ekonomiska situation kommunen befinner sig i är det knappast möjligt att ge ökat stöd till en låg rad verksamheter som de uppräknade. En sådan utgiftspost som ”ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro” kommer knappast att resultera i det, utan bara i ännu mer byråkrati.

     

    1. Kommungemensamt

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform, och genom generella besparingar på invandring.

     

    1. Utbildningsnämnd

    De resonemang om vår skolpolitik som står i nästa stycke, under rubriken ”Barn och skolnämnder gemensamt” gäller generellt även för gymnasieskolorna.

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 5 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas.

     

    1. Barn- och skolnämnder gemensamt

    Här följer först lite om vår generella syn på hur skolverksamhet ska bedrivas, efter det står hur vi ställer oss konkret rent budgetmässigt.

    Privatisering av skolor skall tillåtas om det sker i enlighet med friskolereformens intentioner – att ”föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor” skulle få en chans under ett nytt huvudmannaskap. Man hade en vision om att det skulle växa fram fler skolor med särskild pedagogisk eller konfessionell inriktning. Det har dessvärre inte utvecklat sig i den riktningen, utan huvudsyftet är i många fall endast vinstintresset. Genom att återgå till ursprungstanken med friskolor värnar Sverigedemokraterna om byskolorna och verkar för att fler mindre skolor i landsbygden får möjlighet att finnas.

    Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vi anser att maten som serveras inte skall vara vakuumförpackad eller vara återuppvärmd – vår vision är att nytillagad mat på färska råvaror. Ritualslaktat kött ska ej serveras inom skolan.

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter och därigenom få begränsade polisiära befogenheter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Det har den senaste tiden utretts ett nytt system för beräknande av skolpengen, men i skrivande stund är inget sådant system beslutat, varför vårt resonemang bygger på innevarande system. Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna som är baserad på utländsk bakgrund, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 20 miljoner går till att storleken på klasser ska kunna minskas där det behövs mest. 4 miljoner satsar vi på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    Slutligen minskar vi anslaget till modersmålsverksamheten med 11,5 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 6,5 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den.

    När det gäller nettobudgetens storlek, så föreslår vi samma summa som S och MP har gjort. Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Vi vill avbryta satsningen på spårväg. Vi har tagit bort medlen för detta i investeringsbudgeten.

    All geografisk data som rör Lunds kommun ska göras till öppen data och offentligt tillgängligt i enlighet med vår under 2014 lagda motion. Vi anslår en miljon kronor till detta projekt. Vi föreslår också ett anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Visserligen har de senaste vintrarna varit milda, men en kallare vinter kan komma. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Med bättre belysning ökar intresset för att bosätta sig även utanför tätorterna, och på så vis bidra till en mer levande landsbygd inom kommunen.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om även mångfaldsrundan, förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Annat som det kan sparas in på är det nya Kulturhusprojektet, det vettiga at göra med Folkparksbyggnaden är att riva den och ge plats för nya bostadshus.

    Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB (hittills1250 000 kronor per år) kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Rätten till bra mat är också grundläggande för fortsatt bra hälsa på äldre dagar. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta återuppvärmd mat.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi inför utskrivningssköterskor för att brygga glappen mellan olika sorters vård. Vi vill introducera detta system och anslår därför 1,5 miljoner motsvarande två tjänster. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjort del av underlaget för årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer, i enlighet med kommunens ordningsstadga.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en sverigedemokratisk invandringspolitik minska under de senare EVP-åren, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra för detta.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår nettobudget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona

    Mer info
  • SD:s budget för Lunds kommun 2017-2019

    Av hansolof.andersson den 23 maj, 2016
    0

    Fredagen den 20 maj offentliggjordes Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun. Den är budget för 2017, och ”Ekonomi och verksamhetsplan” (EVP) för treårsperioden 2017-2019.

    Här kan ni läsa och ladda ner budgetdokumenten:

    Texterna budget SD Lund 2017 med omslag

    Resultat- och finansieringsbudget SD budget 2017

    Förändringslista (SD) inför slutlig EVP 2017-2019

    Investeringsram 2017-2019 (SD)

     

    Mer info
  • Pressmeddelande: Gör prioriteringar i vad som ska investeras i

    Av ted.ekeroth den 26 maj, 2015
    0

    Lunds kommun har på senare år massivt ökat sin skuldsättning. Från att ha varit skuldfri år 2007, till att ha en beräknad skuld på ca 5 miljarder kr år 2018, är en oacceptabel utveckling. Under budgetdiskussionerna år 2014 var Sverigedemokraterna de mest högljudda kritikerna till det eskalerande lånandet.

    I det budgetförslag som S+V+MP+FI nu lagt återfinns återigen massiv upplåning till investeringar och nybyggnationer. Även om vi inser att det finns mycket som behöver göras, speciell vad gäller skolorna, anser vi också att det finns en verklighet att ta hänsyn till – även om det verkar som om Lunds kommun anser att det finns oändligt med pengar (som kan lånas) är det en ohållbar situation.

    I investeringsbudgeten för kommunstyrelsen ryms hela 720 MKr, i princip allt går till skolor. Men, med tanke på det dåliga ekonomiska läget och de dystra utsikterna, anser vi att man måste vidta drastiska åtgärder. Kommunfullmäktigeledamöterna har inte fått någon förklaring till de många projekt som ryms i investeringsbudgeten för KS, och det verkar som om man ej gjort någon prioritering på projekten, utan mest accepterat allt. Sverigedemokraterna vill förstås ha en bra skola, med bra lokaler, men verkligheten måste tas hänsyn till, istället för att ”ge allt till alla”.

    Sverigedemokraterna kommer därför att yrka på en återremis vad gäller hela frågan om investeringsbudgeten, där tjänstemännen uppmanas att göra en grundlig genomgång och prioritering av projekten, och återkomma med denna till kommunfullmäktige, med en rapport som på “ren svenska” förklarar varför man prioriterat som man gjort.

    Skulle vårt återremissyrkande falla, kommer vi endast budgetera 100 MKr för kommunstyrelsen istället för de 720 Mkr som de rödgröna meddelat. Detta kan då användas för akuta fall, t.ex. mögelsanering eller dylikt som måste göras omgående.

    Lånefesten måste upphöra, och vi är beredda att ta i med hårdhandskarna för att så ska ske.

    För Sverigedemokraterna i Lund,

    Ted Ekeroth

    Mer info