Budgetar

  • Vårt budgetförslag för Lunds kommun 2018

    Av hansolof.andersson den 16 maj, 2017
    0

     

     

    Budgetförslag 2018-2020 – SD

    (Klicka på länken ovan för att ladda ner hela budgeten. Det som ligger uppe är en lätt reviderad version jämfört med den första. På KS 23 maj framkom det att tjänstemännen hade glömt att reservera medel för genomförande av valen 2018 och 2019. Alla partier yrkade då direkt att deras budgetar skulle tillföras medlen som behövdes. Tillägget ligger i tabellen under rubriken ”politisk ledning”)

     

    SVERIGEDEMOKRATERNAS

    BUDGET MED EVP 2018-2020

    FÖR LUNDS KOMMUN

     

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys
    2. Invandring och mångkultur
    3. Behovet av en förvaltningsreform
    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:                                   

    1. Politisk ledning och kommunstyrelse
    2. Kommunkontor
    3. Kommungemensamt
    4. Byggnadsnämnd
    5. Teknisk nämnd
    6. Kultur och fritidsnämnd                 
    7. Socialnämnd
    8. Miljönämnd
    9. Vård- och omsorgsnämnd
    10. Utbildningsnämnd
    11. Barn och skolnämnder totalt
    12. Finansförvaltning
    13. Renhållningsstyrelsen
    14. Servicenämnden
    15. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2018 och EVP 2019- 2020 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Alla siffror är i jämförelse med förra årets budget, och med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens ekonomi har en rad problem, det som många med ett försök till förskönande omskrivning kallar utmaningar. Mottagningen av asylinvandrare har havererat, med ett prognosticerat ekonomiskt underskott för 2017 som är ännu större än det besparingsbelopp för denna verksamhet vi hade i vår budget förra året. Den mångkulturella omvandlingen av kommunen fortsätter dock i uppskruvad takt. På detta kommer ett fortsatt stort investeringsbehov, och till sist, andelen arbetande i befolkningen förutspås gå ner kraftigt de kommande åren, främst på grund av en ökande andel äldre.

    De flesta partier är överens om att kommunen de närmaste åren måste hitta sätt att effektivisera sin verksamhet. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi minskar även utgifterna kraftigt för flera nämnder, men har också valda satsningar, som ökade medel till äldreomsorgen, och medel reserverade för införande av kulturcheck. Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP:s resultat för 2018 och 2019, men något sämre för 2020. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är mycket större än för S och MP:s budget.

    I vår investeringsbudget skiljer sig från den från S och Mp genom att vi inte lägger några medel för inköp av bostadsrätter, 75 miljoner under de kommande åren, och att vi tar bort de 35 miljoner som Socialnämnden har reserverat för flyktingboenden. Vi minskar också anslaget till ridanläggning från 75 till 60 miljoner. Detta bedömer vi som möjligt om ridanläggningen inte läggs på Ladugårdsmarken, utan istället anläggs på billigare mark längre ut på landet.

    Dessa tre inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett de senaste åren har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi har i tidigare budgetar hänvisat till en rad sådana dokument. Men numera framgår det som vi länge hävdat istället av kommunens egna dokument.

    Mottagningsverksamheten av flyktingar går med ett enormt underskott. I skrivande stund är prognosen för socialnämndens underskott för denna verksamhet 2017 uppe i 80 miljoner. I vår budget för 2017 beräknande vi underskottet till 70 miljoner, men använde siffran 60 miljoner i vår budget för att vara säkra på att inte vara i överkant. Med allt större antal personer som ska tas om hand, och kostnader som finns spridda på diverse andra förvaltningar, är det ingen överdrift att hävda att den verkliga nettokostnaden är betydligt större. Vi har för socialnämnden satt en besparingspotential på 100 miljoner för 2018, och ökade belopp för EVP-åren, förutsatt att verksamheten omedelbart avvecklas.

    Även kostnaden för försörjningsstöd kommer att gå ner ett antal år efter en omläggning av politiken. Vi har för det angett ett försiktigt belopp på 10 miljoner för 2020.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2018 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2018 valt att spara in 24 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Men omläggning till en Sverigedemokratisk invandringspolitik kan kostnaderna för gode män till så kallade ensamkommande barn minskas kraftigt. Då behövs inte den av S och MP föreslagna ökningen, utan anslaget kan istället minskas. Även kommunstyrelsen måste vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder. Vi har lagt en generell effektiviseringspotential på 2 procent på lång sikt, och skrivit in den på EVP-året 2020.

     

    1. Kommunkontor

    Vi har här en lång rad förändringsförslag. Funktioner som vi tidigare har varit kritiska till, som visselblåsarfunktionen tar vi bort medlen till. Kommunens deltagande i Almedalsveckan får istället för föreslagna 700 tkr istället kosta 50 tkr. Deltagande i MIPIM slopas. Vi anser också att styrgruppen för de östra kommundelarna inte är bästa sättet att arbeta med medborgarinflytande, utan vi vill istället, som vi tidigare motionerat om, återinföra medborgarstämmorna, och anslår 700 tkr till det.

     

    1. Kommungemensamt.

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den. Vi anslår för detta 500 tkr för införande av ett nytt regelverk för byggnation, som ska säkerställa en sådan ändring.

    Vi anser att nämnden bör kunna genomföra besparingar på 700 tkr enligt det så kallade 3-procent-alternativet; alltså att man sparar 300 tkr per år genom reducering av IT-kostnader, och 400 tkr per år genom det nämnden anger som ”Reducering av övriga kostnader”.

    Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Det nya färdtjänstavtalet beräknas medföra 12,4 milj. i merkostnader, detta har vi lagt till. Vi föreslår också ett ökat anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Vi anser också att seniorkortet, som ger gratis bussresor för personer över 75 ska avskaffas. Vi är öppna för diskussion om en subvention för utsatta grupper, till exempel fattigpensionärer, men en generell subvention för alla över 75 finns det ju inga sakliga skäl till.

    Även tekniska nämnden behöver undersöka möjligheterna till långsiktiga effektiviseringar av sin verksamhet. Vi har lagt in en besparingspotential på 2 procent för år 2020.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

    Av de förslag till besparingsmöjligheter som nämnden presenterade i januari fram vill vi genomföra sådana för sammanlagt 10 794 tkr. Detta är de besparingar som nämnden betecknar med följande koder: 1A, 2A, 4A, 5A, 6A, 7A, 1B, 10C, 1-4D, 14D, 16D, 17D och 20D. Vi har i vår nettokostnadstabell gett dessa samlingsnamnet ”utvalda besparingsförslag”.

    Vi har två konkreta satsningar under denna nämnd: Vi anslår 7 miljoner för införande av kulturcheck, och vill även ge ett riktat bidrag på 1 miljon till Idalagården, för att säkra att den fortsatt ska kunna erbjuda Veberödsborna bra lokaler för uthyrning och olika verksamheter.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjorde del av underlaget för förra årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under varje kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer. Vi anslår även 750 tkr årligen till att bistå Jernhusen med en ordningsvaktstjänst, enligt den förfrågan som har inkommit från Jernhusen, och enligt den motion som SD har lagt om detta.

    Genom ett omedelbart avbrytande av mottagningen av flyktingar, blir det för 2018 och kommande år möjligt att spara in åtminstone ett belopp motsvarande det underskott som denna verksamhet förutspås ha för 2017. Eftersom verksamheten tiden expanderar, anser vi det vara möjligt att på detta sätt spara in 100 miljoner för 2018, 110 miljoner för 2019, och 120 miljoner för 2020.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en Sverigedemokratisk invandringspolitik minska under det sista EVP-året, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra, 10 miljoner, för detta.

    Men det går även att spara på försörjningsstödet redan på 2018, genom att det försörjningsstöd som betalas ut för flyktingar som väntar på att få etableringsersättning görs återbetalningspliktigt. Detta har genomförts i en del kommuner, enligt den så kallade Vansbro-modellen. Denna besparing rör sig om cirka 3 miljoner per år, beräknat på att kostnaden för år 2016 var 2,676 miljoner, och flyktingverksamheten kan antas vara större för kommande år än för 2016.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

    Vi har likt budgeten från S och MP, lagt ett effektiviseringskrav på nämnden, men vill ge nämnden mer tid för den omställningen, och har lagt in det först år 2020.

     

    1. Utbildningsnämnd

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 3 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas. För år 2020 har vi lagt in ett effektiviseringskrav på 1 procent.

     

    1. Barn- och skolnämnd totalt

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna för flyktingar, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 10 miljoner går till att möjliggöra en minskning av klassers storlek där det behövs mest.

    Vi satsar även 4 miljoner på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    En annan viktig satsning är att vi vill anslå 3 miljoner kronor till att utbilda lärare i att motverka etniska konflikter. I det mångkulturella samhället, med dess inbyggda motsättningar, kan vem som helst, svensk eller invandrare, drabbas av trakasserier på grund av etnicitet eller religiös tillhörighet. Detta tar sig ofta mycket otäcka uttryck inom skolans värld.

    Detta är också vad skolpersonalen har sagt är det som behövs. I BSN Lunds stads handlingar inför sammanträdet 2017-03-15 kan man i ärendet ”3 Information: HBTQ-insats” (Dnr BSL 2017/0033) läsa vad medarbetarna har svarat i den enkät som har skickats ut efter en ”HBTQ-insats” som omfattade 2500 anställda. Det tas i handlingarna upp att medarbetare har svarat att förvaltningen borde arbeta med andra diskrimineringsåtgärder än HBTQ. ”främst etnisk diskriminering tas upp som exempel”.

    Vi minskar anslaget till modersmålsverksamheten med 10 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 15 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Renhållningsstyrelsen

    Vår budget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Servicenämnden

    Vår budget för Servicenämnden skiljer sig från förslaget från S och MP genom att vi inte har deras årliga effektivisering på två procent, och inte har med driftskostnaderna för inomhusmiljöprojektet som en utgift på denna post.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona.

     

    Mer info
  • SD: budget för Lunds kommun, inför budget-KF 15-16 juni

    Av hansolof.andersson den 8 juni, 2016
    0

    Onsdag 15 juni och torsdag 16 juni är det tvådagars budgetfullmäktige. Debatten äger rum i Stadshallen och är öppen för allmänheten. Starttiden är 8.30 på morgonen, första dagen håller det på till 22.30. Andra dagen börjar det 8.30 och håller på tills det är klart, troligtvis 22.30 på kvällen. Välkomna och lyssna på debatten och tala med SD:s politiker i pauserna! 

    Nedan är textdelen av vår budget. Det finns även tre siffertabeller som ni kan ladda ner i budgetartikeln publicerad 23 maj. 

     

    BUDGET FÖR LUNDS KOMMUN 2017, MED EVP 2018-2019

    FÖRSLAG FRÅN SVERIGEDEMOKRATERNA

    Innehållsförteckning:

    Allmänna texter:

    1  Inledning med ekonomisk lägesanaly

    2.Invandring och mångkultur

    3. Behovet av en förvaltningsreform

    4. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

     

    Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter:

    5. Politisk ledning och kommunstyrelse

    6. Kommunkontor

    7. Kommungemensamt

    8. Utbildningsnämnd

    9. Barn och skolnämnder gemensamt

    10. Byggnadsnämnd

    11. Teknisk nämnd

    12. Kultur och fritidsnämnd

    13. Vård- och omsorgsnämnd

    14. Socialnämnd

    15.Miljönämnd

    16.Finansförvaltning

    17. Skattesats

     

    1. Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2017 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader.

    Vi föreslår i vår budget en del större förändringar, och vill med det visa att en annan politik faktiskt är möjlig. Vår politik står i kontrast till S och Mp:s budgetförslag och även till de sju andra partiernas politik. Alla siffror är i jämförelse med S och MP:s förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Kommunens låneskuld hotar att skena iväg: den riskerar att ligga på cirka 5 miljarder kr år 2019. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det ”mångkulturella samhället”, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen.

    Vi vill också att spårvägsprojektet ska stoppas. De planerade investeringarna är 225 miljoner för 2017 och 130,5 miljoner för 2018. Upplåningen kan minskas i motsvarande grad om denna utgift stoppas.

    Slutsiffran i budgeten ska vara stark, det kan nog de flesta enas om. Kommunen ska gå plus för att ha långsiktigt bra finanser. Hur ska då detta nås? I budgetförslaget från S och MP är det för åren 2018 och 2019 inskrivet en budgetpost med namnet ”Fortsatt arbete, kvalitet, effektivitet och prioriteringar”. Det rör sig om 180 miljoner för 2018 och 390 miljoner för 2019. Det förklaras inte på något sätt hur dessa effektiviseringar ska genomföras. Vi ger i vår budget konkreta förslag till effektivisering, till exempel genom vårt förslag till förvaltningsreform, och genom minskade invandringskostnader, och en rad andra prioriteringar. Vi har även i vår budget en motsvarande post som S och MP, den omfattar 159 465 000 för EVP-året 2019, vilket är 230 535 000 mindre än S och Mp för det året. För 2018 har vi helt lyckats släcka ut det ospecificerade effektiviseringsbehov som S och MP sätter till 180 miljoner. Hur mycket av dessa 159 465 000 som kan klaras med den omläggning av prioriteringar vi föreslår återstår att se, annars måste ytterligare besparingsåtgärder till när 2019 närmar sig.

    Vår budgets slutresultat är bättre än S och MP: resultat för 2017, men sämre för 2018 och 2019. Vårt sammanlagda överskott för hela treårsperioden är dock större än för S och MP.

    I vår investeringsbudget väljer vi att ta bort satsningen på spårväg, och också de investeringsmedel som S och MP vill lägga på det nya Kulturhusprojektet. Dessa två inbesparingar sänker i vår Resultat och finansieringsbudget lånebehovet, och därmed också de finansiella kostnaderna.

     

    1. Invandring och mångkultur

    Som alla har sett det senaste året har den hittillsvarande invandringspolitiken havererat och regeringen försöker nu desperat hantera läget och genomföra ändringar som vi i SD länge förespråkat. Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Lund har det senaste året kraftigt ökat arbetet med mottagande av både asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd. Kommunen har under 2015 även agerat som om den vore ankomstkommun, baserat på lagvidriga beslut som Förvaltningsrätten senare upphävde. De avtal som har ingåtts innebär enorma ökningar, men dessa avtal säger litet om hur många som kommer att tas emot de kommande åren. Kommunens egna prognoser pekar på 600-700 personer. Regeringen sänder ut motstridiga signaler, man vill både genom en mångkulturalistisk ideologi och generösa bidragssystem fortsätta locka människor att komma, men försöker också bromsa antalet genom till exempel införandet av gränskontroller.

    Hur mycket skulle då Lunds kommuns ekonomi förbättras med en Sverigedemokratisk politik, det vill säga stopp för denna verksamhet? Det finns stora mängder offentlig information som visar att det statliga stödet inte räcker. Vi ska här endast hänvisa tre sådana källor, och vi utvecklar gärna detta vidare i debatt.

    Den första källan är att SKL flera gånger har varit tydligt med att pengarna inte räcker.  I ett skriftligt Sveriges Radio-reportage från Almedalen den 2 juni 2013 citerades SKL:s ordförande Anders Knape:

    – Vad vi kan se för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat.

    Den andra källan är Riksrevisionen, som ingående har undersökt hur mottagandet av ”ensamkommande barn” påverkar kommunernas ekonomi.

    De utkom 2012-02-13 med en rapport, Diarienummer 32-2011-0646, som handlar om kommunernas omhändertagande av ”ensamkommande barn”. På sidan åtta i den rapporten kan man läsa:”Normalt uppgår de faktiska kostnaderna till 3000-6000 kronor per dygn och barn”. Detta är långt över de statliga anslagen för denna verksamhet.

    Den tredje källan är kommunens egna siffror. Av de dokument som producerats i början av 2016, till exempel underlaget inför beslutet om mottagande av ensamkommande barn, och rapporten ”Utredning av mottagande av flyktingar i Lund”, framgår det att kommunen är mycket osäker på hur långt de statliga bidragen för denna verksamhet täcker kostnaderna, och det tas även upp konkreta kostnader som inte täckts.

    Den sammanlagda omsättningen på en invandringsverksamhet på 650 personer (genomsnitt av 600 och 700) om året, bör, med alla direkta kostnader, alla driftskonsekvenser av ökade investeringar, all byråkrati, och all annan belastning på kommunen, uppgå till motsvarande minst 700 000 kronor per person och år, förmodligen mer. Även om de statliga ersättningarna skulle täcka så mycket som 85 procent, vilket förmodligen är långt i överkant, återstår en kommunal kostnad på nästan 70 miljoner. Vi har satt 60 miljoner som vår generella besparingssiffra för invandringen, för att vara absolut säkra på att inte ta i i överkant. Vi har skrivit in detta belopp under ”kommungemensamt”. Utöver detta har vi förutsett en liten minskning av försörjningsstödet för 2018 och 2019, men denna kan förmodligen bli större med ett totalstopp för asylinvandringen.

     

    1. Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn för att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 30 miljoner kronor redan 2017 på effektivisering av tjänstemannaorganisationen, utan att verksamheterna blir lidande. Vi har lagt denna besparing under kommungemensamt, eftersom den berör många verksamheter och det ännu så länge är oklart hur reformen fördelas på verksamheterna.

     

    1. Avveckla mångfalds- HBTQ- och genusarbetet

    Kommunens förvaltingar och verksamheter lägger en hel del pengar, men framförallt mycket arbetstid, på så kallat ”mångfaldsarbete”. När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR-konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta uppgår till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet?

    Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.

    Vi Sverigedemokrater har från förvaltningarna begärt att få ut kostnaderna för dessa områden, men med något undantag svarar förvaltningarna att arbetet inom dessa områden är ”helt integrerat i verksamheten”, istället för att presentera kostnaderna. Det råder dock ingen tvekan om att det inom hela kommunens organisation sammanlagt rör sig om många miljoner kronor. Vi har i vår budget för 2017 valt att spara in 15,5 miljoner kronor, fördelat på olika förvaltningar, vilket är en mycket modest uppskattning av hur mycket utgifterna skulle minska om dessa projekt och verksamheter avskaffades.

     

    1. Kommunstyrelse och politisk ledning

    Vi Sverigedemokrater anser inte att deltagande i Almedalen, och i fastighetsmässan MIPIM är värt vad det kostar. För övrigt måste även kommunstyrelsen vara försiktig med spenderandet, och beakta det stora behov av effektivisering och prioritering som finns hos alla nämnder.

     

    1. Kommunkontor

    När det gäller kommunkontorets verksamhet så ser vi inte att de ändringar som vänstersidan föreslagit är rätt sätt att prioritera medel. Medel är föreslagna till sådant som ”jämställda löner” (trots att ingen lönediskriminering har kunnat påvisas) och ännu mera medel till klimatarbetet. I den ekonomiska situation kommunen befinner sig i är det knappast möjligt att ge ökat stöd till en låg rad verksamheter som de uppräknade. En sådan utgiftspost som ”ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro” kommer knappast att resultera i det, utan bara i ännu mer byråkrati.

     

    1. Kommungemensamt

    Här har vi lagt in de försiktigt uppskattade generella besparingar som vi vill genomföra genom vår förvaltningsreform, och genom generella besparingar på invandring.

     

    1. Utbildningsnämnd

    De resonemang om vår skolpolitik som står i nästa stycke, under rubriken ”Barn och skolnämnder gemensamt” gäller generellt även för gymnasieskolorna.

    Vi anser att det går att göra en allmän besparing på modersmålsverksamheten på 5 miljoner kronor. Det förekommer också mycket ”mångfalds och HBTQ-arbete” inom nämndens verksamheter, och lågt räknat bör det gå att spara in 3 miljoner kronor genom att dessa projekt avslutas.

     

    1. Barn- och skolnämnder gemensamt

    Här följer först lite om vår generella syn på hur skolverksamhet ska bedrivas, efter det står hur vi ställer oss konkret rent budgetmässigt.

    Privatisering av skolor skall tillåtas om det sker i enlighet med friskolereformens intentioner – att ”föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor” skulle få en chans under ett nytt huvudmannaskap. Man hade en vision om att det skulle växa fram fler skolor med särskild pedagogisk eller konfessionell inriktning. Det har dessvärre inte utvecklat sig i den riktningen, utan huvudsyftet är i många fall endast vinstintresset. Genom att återgå till ursprungstanken med friskolor värnar Sverigedemokraterna om byskolorna och verkar för att fler mindre skolor i landsbygden får möjlighet att finnas.

    Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vi anser att maten som serveras inte skall vara vakuumförpackad eller vara återuppvärmd – vår vision är att nytillagad mat på färska råvaror. Ritualslaktat kött ska ej serveras inom skolan.

    ”Flumskolan” måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet – inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar.

    Sverigedemokraterna anser att Lund ska gå i täten mot ”flumskolan” och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status – som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp – inför vi möjligheten för lärare att utbildas till ordningsvakter och därigenom få begränsade polisiära befogenheter.

    Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är ”svagast” vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt.

    Det har den senaste tiden utretts ett nytt system för beräknande av skolpengen, men i skrivande stund är inget sådant system beslutat, varför vårt resonemang bygger på innevarande system. Vi gör en rad omprioriteringar när det gäller resurserna till skolan, enligt följande: Vi avskaffar tilläggsresurserna som är baserad på utländsk bakgrund, den senast tillgängliga siffran är 54 miljoner. Vi ökar istället anslagen så att 25 miljoner går till ökade anslag för barn med behov av extra stöd; 12 miljoner går till 20 nya ”tillsynslärare” med ordningsvaktsbefogenhet, och 20 miljoner går till att storleken på klasser ska kunna minskas där det behövs mest. 4 miljoner satsar vi på att stärka barns kunskap om det svenska kulturarvet.

    Slutligen minskar vi anslaget till modersmålsverksamheten med 11,5 miljoner, en reform som går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen.

    När mångfalds- och HBTQ-arbetet avskaffas inom skolverksamheterna och på förvaltningarna, kommer stora medel att kunna sparas in. Vi bedömer att det går att minska anslagen med minst 6,5 miljoner kronor när dessa verksamheter avskaffas.

     

    1. Byggnadsnämnd

    Nyproduktionen i Lunds centrala delar tar idag liten hänsyn till estetiska värden, och förfular stadsbilden med modernistiska plåt- och glasfasader utan anknytning till Lunds historiska arv. Detta måste ändras. Vi vill ha mer arkitektur med klassiska ideal i formerna, varmare och vänligare material, en mänskligare estetik som anknyter till historien istället för att bara förneka den.

    När det gäller nettobudgetens storlek, så föreslår vi samma summa som S och MP har gjort. Byggnadsnämnden har visserligen varit överbelastad senaste åren, men om kommunen från och med nu följer lagen, och inte fattar olagliga beslut som ger byggnadsnämnden extra arbete, bör belastningen lättas något.

     

    1. Teknisk nämnd

    Vi vill avbryta satsningen på spårväg. Vi har tagit bort medlen för detta i investeringsbudgeten.

    All geografisk data som rör Lunds kommun ska göras till öppen data och offentligt tillgängligt i enlighet med vår under 2014 lagda motion. Vi anslår en miljon kronor till detta projekt. Vi föreslår också ett anslag om 2,5 miljoner kronor för att förbättra snöröjningen och vinterväglaghållningen. Visserligen har de senaste vintrarna varit milda, men en kallare vinter kan komma. Dessa ökade medel bör finnas reserverade, sedan får man se hur vintrarna blir och om de behövs.

    På många ställen på landsbygden är belysningen dålig. Detta är ett långsiktigt projekt, och vi har därför anslagit 2, 5 miljoner per år under hela EVP-perioden.  Med bättre belysning ökar intresset för att bosätta sig även utanför tätorterna, och på så vis bidra till en mer levande landsbygd inom kommunen.

     

    1. Kultur- och fritidsnämnd

    Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, och på mångkulturella projekt. Totalt kan vi lösgöra 6 miljoner kronor som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans. Om även mångfaldsrundan, förvaltningens mångfaldsarbete och HBTQ-arbete slopas, bör det vara möjligt att spara in ytterligare 1 miljon kronor. Fristadsprojektet har ingen trovärdighet, vi tar gärna en debatt om varför om någon vill det. Annat som det kan sparas in på är det nya Kulturhusprojektet, det vettiga at göra med Folkparksbyggnaden är att riva den och ge plats för nya bostadshus.

    Vi anser också att kommunens stöd till företaget Anagram AB (hittills1250 000 kronor per år) kan slopas, eftersom kulturstöd inte bör gå till företag.

     

    1. Vård- och omsorgsnämnden

    Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Rätten till bra mat är också grundläggande för fortsatt bra hälsa på äldre dagar. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta återuppvärmd mat.

    Vi gör följande satsningar: Vi tillför 15 miljoner för att öka personaltätheten, och förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi inför utskrivningssköterskor för att brygga glappen mellan olika sorters vård. Vi vill introducera detta system och anslår därför 1,5 miljoner motsvarande två tjänster. Vi satsar en miljon kronor på att trygghetslarmen ska kunna bli avgiftsfria.

    Vi vill avskaffa allt mångfalds- och HBTQ-arbete, och eftersom speciellt det så kallade mångfaldsarbetet är omfattande inom verksamheten, och integrerat i allt arbete, går det säkert att spara 2 miljoner på att avveckla detta.

     

    1. Socialnämnd

    I de så kallade dialogdokumenten som utgjort del av underlaget för årets budgetarbete, kan man läsa om de mycket stora kostnader som finns för introduktionen av nya socialsekreterare. Det hänvisas till en så hög siffra som 340 000 kronor per nyanställd, utspritt under 1,5 år. Beräkningen avser alltså kostnad för den arbetstid som går åt för att komma in i arbetsrutinerna. Vi ser detta som helt orimligt, och hävdar att tidsåtgången för detta i alla fall måste halveras. På detta sätt minskar vi socialnämndens behov av medel med 7 miljoner kronor.

    Vi vill avskaffa alla utgifter som nu går till stöd till så kallade EU-migranter, och med tanke på de belopp som redan betalats ut och allt arbete som tjänstemän har gjort, är det att förvänta att det går att spara i 1,5 miljoner på detta under kommande år. Vi vill istället satsa 1,5 miljoner kronor på att kommunen hyr in bevakningspersonal, som avhyser tiggare i offentliga miljöer, i enlighet med kommunens ordningsstadga.

    När det gäller försörjningsstödet, så bör detta med en sverigedemokratisk invandringspolitik minska under de senare EVP-åren, och vi har skrivit in en försiktigt bedömd siffra för detta.

     

    1. Miljönämnd

    De anslag vi föreslår skiljer sig inte från de som S och Mp föreslår.

     

    1. Finansförvaltning

    Vår nettobudget här skiljer sin inte från den som föreslagits av S och Mp.

     

    1. Skattesats

    Vi yrkar att skattesatsen ska förbli oförändrad, 21, 24 per skattekrona

    Mer info
  • SD:s budget för Lunds kommun 2017-2019

    Av hansolof.andersson den 23 maj, 2016
    0

    Fredagen den 20 maj offentliggjordes Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun. Den är budget för 2017, och ”Ekonomi och verksamhetsplan” (EVP) för treårsperioden 2017-2019.

    Här kan ni läsa och ladda ner budgetdokumenten:

    Texterna budget SD Lund 2017 med omslag

    Resultat- och finansieringsbudget SD budget 2017

    Förändringslista (SD) inför slutlig EVP 2017-2019

    Investeringsram 2017-2019 (SD)

     

    Mer info
  • Pressmeddelande: Gör prioriteringar i vad som ska investeras i

    Av ted.ekeroth den 26 maj, 2015
    0

    Lunds kommun har på senare år massivt ökat sin skuldsättning. Från att ha varit skuldfri år 2007, till att ha en beräknad skuld på ca 5 miljarder kr år 2018, är en oacceptabel utveckling. Under budgetdiskussionerna år 2014 var Sverigedemokraterna de mest högljudda kritikerna till det eskalerande lånandet.

    I det budgetförslag som S+V+MP+FI nu lagt återfinns återigen massiv upplåning till investeringar och nybyggnationer. Även om vi inser att det finns mycket som behöver göras, speciell vad gäller skolorna, anser vi också att det finns en verklighet att ta hänsyn till – även om det verkar som om Lunds kommun anser att det finns oändligt med pengar (som kan lånas) är det en ohållbar situation.

    I investeringsbudgeten för kommunstyrelsen ryms hela 720 MKr, i princip allt går till skolor. Men, med tanke på det dåliga ekonomiska läget och de dystra utsikterna, anser vi att man måste vidta drastiska åtgärder. Kommunfullmäktigeledamöterna har inte fått någon förklaring till de många projekt som ryms i investeringsbudgeten för KS, och det verkar som om man ej gjort någon prioritering på projekten, utan mest accepterat allt. Sverigedemokraterna vill förstås ha en bra skola, med bra lokaler, men verkligheten måste tas hänsyn till, istället för att ”ge allt till alla”.

    Sverigedemokraterna kommer därför att yrka på en återremis vad gäller hela frågan om investeringsbudgeten, där tjänstemännen uppmanas att göra en grundlig genomgång och prioritering av projekten, och återkomma med denna till kommunfullmäktige, med en rapport som på “ren svenska” förklarar varför man prioriterat som man gjort.

    Skulle vårt återremissyrkande falla, kommer vi endast budgetera 100 MKr för kommunstyrelsen istället för de 720 Mkr som de rödgröna meddelat. Detta kan då användas för akuta fall, t.ex. mögelsanering eller dylikt som måste göras omgående.

    Lånefesten måste upphöra, och vi är beredda att ta i med hårdhandskarna för att så ska ske.

    För Sverigedemokraterna i Lund,

    Ted Ekeroth

    Mer info
  • Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2014

    Av hansolof.andersson den 2 augusti, 2013
    0
    Domkyrkans port

    Domkyrkans port

    Sverigedemokraternas

    budgetreservation för Lunds

    kommun 2014

    ”Hopp för framtiden”

     

     

    Inledning med ekonomisk lägesanalys

    Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2014 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Den saknar (av skäl relaterade till utredningsresurser) budgetering för hela EVP-perioden (2014- 2016), och fokuserar på själva budgetåret 2014.

    Vi föreslår i vår budget en del större förändringar, och vill med det visa att en annan politik faktiskt är möjlig. Vår politik står i kontrast till både det borgerliga budgetförslaget (”majoriteten”) och till de fyra andra partiernas politik. Alla siffror är i jämförelse med majoritetsförslagets siffror, för att möjliggöra tydliga jämförelser.

    Lunds kommuns ekonomi uppvisar för närvarande en rad märkliga fenomen. Skatteunderlaget fortsätter att öka i ganska god takt, och förutspås (enligt kommunens egna siffror) att öka med 3,2 procent 2014, 4 procent 2015, och 4,7 procent 2016. Men ändå får många kommunala verksamheter inte kompensation för kostnadsökningar som motsvarar behoven. Investeringarna är höga, majoritetsförslaget sätter dem till 770 miljoner för 2014, och behoven av investeringar är onekligen stora, med en befolkning som växer starkt. Men investeringarna finansieras till mycket hög del med lån, vilket medför att låneskulden hotar att skena iväg: enligt kommunens prognos kommer låneskulden att ligga på cirka 2,6 miljarder kr år 2016. Kommunen måste på något sätt minska de löpande utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det ”mångkulturella samhället”, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen.

    Vi sverigedemokrater efterfrågar ett större ekonomiskt ansvarstagande. Men framförallt budgeterar vi för att bättre resultat än något av de andra partierna, med ett resultat som för 2014 ligger 53 miljoner över det kommunala balanskravet. Detta gör vi utan att höja skatten. Genom att prestera ett positivt resultat kan lånebehovet minskas, vilket framstår som helt nödvändigt i den pågående lånespiralen som kommunen befinner sig i.

     

    Alternativ till den mångkulturella samhällsutvecklingen

    Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, tilliten, och därmed också tryggheten, till stora delar beror av identifikationen och känslan av samhörighet inom ett samhälle. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna. Sverigedemokraterna vill verka för att stärka den svenska, skånska och lundensiska identiteten och kulturen och för att de invandrare som har kommit till Lund och Sverige skall anpassa sig till det svenska samhället istället för tvärtom. Därför vill vi omfördela medel och låta en del av dessa medel gå till kunskaper och förståelse för vårt lokala, regionala och nationella kulturarv och historia.

    Det är också därför vi vill avveckla modersmålsstödet i förskolan, då vi befarar att verksamheten försvårar anpassning och då vetenskapliga rön från bland annat Danmark visat att den är så gott som verkningslös. Vi vill också att kommunstyrelsen tillskriver regeringen med en begäran om att Lund skall få bli försökskommun för slopad modersmålsundervisning. Sverigedemokraterna vill även införa regler om att svenska skall vara det enda tillåtna samtalsspråket i kommunens skolor under lektionstid.

    Så länge statens fokus med flyktingmottagning inte är att hjälpa flyktingar, och så länge så kallade ”flyktingar” får permanenta uppehållstillstånd som praxis, så anser vi att Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade Ensamkommande barn. Barn ska ju naturligtvis återbördas till sin familj, allt annat är ju absurt.

    Sverigedemokraterna vill förbjuda alla former av positiv särbehandling, kvotering och annan diskriminering på grund av etniskt ursprung, kön eller sexuell läggning vid anställningar inom kommunen. Istället menar vi att kompetens bör vara den avgörande faktorn och att detta är en jämställdhetsfråga.

     

    Barnen och ungdomarna är vår framtid

    Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna ska vara så små som möjligt och att föräldrarna ska erbjudas ett betydande inflytande över verksamheten. Vidare måste barnens fantasi och leklust tillvaratas på bästa sätt, samt stress- och bullernivåer reduceras till ett minimum. Sverigedemokraterna menar att tryggheten och gemenskapen bäst garanteras på mindre skolor, varför vi anser att kommunens småskolor ska bevaras så långt det är möjligt.

    Riksdagspartiernas skolpolitik har misslyckats i grunden. Alldeles för många elever går ut grundskolan utan att nå kunskapsmålen. Arbetsmiljön är i många fall ohållbar. Våld, mobbning, sexuella trakasserier, etniska motsättningar och förstörelse har fått en oacceptabelt stor utbredning. Våra ungdomar måste kunna gå till skolan utan rädsla och oro och lärarna måste ges fler verktyg för att kunna upprätthålla ordningen. De svenskfientliga attityder som vuxit sig starka bland vissa invandrarungdomar och som bland annat resulterat i att svenskfödda ungdomar är kraftigt överrepresenterade som offer för bland annat personrån, misshandel, sexuella övergrepp och annan kränkande brottslighet, måste lyftas fram och motarbetas inom skolan på ett mer effektivt sätt än idag.

    Sverigedemokraterna vill satsa pengar till undervisning i det lokala, regionala och nationella kulturarvet samt till att motverka svenskfientligheten inom skolan. Vi satsar dessutom 10 000 000 kr på att öka tilläggsresurserna för socialt utsatta barn. Detta finansierar vi genom att föra över pengar från det etniska tillägget för barn med utländsk bakgrund till skolans kärnverksamhet.

    Vi föreslår en kraftig minskning av medlen till modersmålsundervisningen, både i grundskolan och på gymnasiet. Visserligen har staten ett krav på att kommunen ska tillhandahålla modersmålsundervisning om det finns behov av det, men bedömningen av ett sådant behov kan ju bara ske som en avvägning mot elevens övriga undervisningsbehov. Därför är storleken på anslagen för modersmålsundervisning inte något absolut ut måste vara ett resultat av prioriteringar gentemot andra kommunala behov.

    När det gäller SFI, och annan svenskundervisning, så behöver ett större ansvar läggas på den enskilde eleven. Lärarledd undervisning ska minskas och effektiviseras eftersom detta rör sig om vuxna människor som kan förväntas ta ansvar på ett helt annat sätt än barn.

     

    En värdig ålderdom

    För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att de äldre generationer svenskar som byggt upp landet också ska ha en värdig ålderdom. Överlag uppfyller Lund de mest grundläggande kraven inom äldrevården, men det är vår ambition att kunna anställa fler inom äldrevården för att öka tidsutrymmet för en mänsklig relation mellan vårdarna och de äldre.

    En trygg ålderdom måste vara en självklarhet för de kommuninvånare som under ett helt liv har bidragit till samhället. Att många äldre tvingas leva på en månadsinkomst som är lägre än normen för försörjningsstöd, samtidigt som vi erbjuder äldreförsörjningsstöd till invandrade åldringar som inte har betalat en krona i svensk skatt, är en regelrätt skandal.

    Sverigedemokraterna menar att äldreomsorgen ska kännetecknas av valfrihet och inflytande. För vårdtagare handlar det inte minst om rätten att själv välja boendeform, och det är viktigt att inte äldre mot sin vilja tvingas att bo i eget boende, trots att de inte klarar sig på egen hand. Kvarboendeprincipen får inte bli ett kvarboendetvång som isolerar äldre i deras hem.

    Hur är det egentligen med matförsörjningen till våra äldre? Vi inom Sverigedemokraterna får från de äldre höra att maten, i alla fall på en del äldreboenden, är så hårt ransonerad att alla inte blir mätta. Frågar de äldre efter mer mat, får de höra att ”de redan fått sin ranson”(autentiskt citat). Detta är inte acceptabelt, alla ska få äta sig mätta.

    Likaså måste det finnas gott om tid för till speciellt hemvårdspersonalen att hjälpa de äldre vid uppstigandet, och vid sänggåendet.

    För att öka kvaliteten inom äldrevården vill Sverigedemokraterna skjuta till ytterligare 20 000 000 kr till verksamheten jämfört med majoritetens budgetförslag.

     

    Hälsosam, god, och etiskt ansvarstagande kost

    Hälsan påverkas även av den mat man äter. Sverigedemokraterna menar att de livsmedel som Lunds kommun köper in och serverar på bland annat skolor och äldreboenden ska innehålla ett minimum av industriellt framställda transfetter.

    Ett annat absolut krav är att kommunen inte ska köpa in kött från djur som ritualslaktats.

    Helt konsekvent ritualslakt, med skäktning och helt utan bedövning för djuret är förbjudet i Sverige, (undantag kan beviljas för fjäderfä) men tillåten i många andra länder, även i EU.

     

    Ta hand om infrastrukturen

    Under många år har skötseln av gatorna eftersatts. Tjänstemännen berättar rakt ut att det inte finns medel att reparera de många hålen i gatorna. Byggandet av offentliga toaletter ligger efter, speciellt i ”byarna” som växer kraftigt. Trots många års diskussioner ligger skötseln av parker och kommunala byggnader efter. Detta vill vi åtgärda genom mer pengar till speciellt skötseln av gatorna, och till offentliga toaletter.

     

    Bygg med omsorg och hushåll med marken

    Lund har många fina gamla kulturbyggnader och områden. Vi vill förvalta och lämna efter oss vår unika stadskärna. Det är därför viktigt att ta en rad olika hänsyn när nybyggnation sker. Misstagen som begicks i Lund på 1960- och 70-talen, där man utplånade stora delar av de centrala miljöerna i Lund får inte upprepas. Bevarandet av gamla byggnader är av största vikt, också en del av vårt kulturarv.

    När nybyggnation sker är det viktigt att använda marken effektivt. Detta gäller speciellt den bästa åkermarken. Vid utbyggnaden av till exempel Stångbystaden är det viktigt att bygga på höjden nära hållplatsen vid stambanan, tio till tolv våningar kan vara fullt möjligt i dessa lägen. Att anlägga golfbanor på den bästa åkermarken som nu sker är också dåligt markutnyttjande, dessa kan lämpligtvis anläggas på den sämsta jorden.

     

    Levande kulturarv

    Att Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter är viktigt för Sverigedemokraterna. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter, till exempel Mångfaldsrundan. Den svenska kulturen och kulturarvet har länge fått stå tillbaka för en liten kulturelits radikala och modernistiska uppfattningar om kultur. De verkligt kulturintresserade menar att kulturen har ett egenvärde och vill inte att kulturbegreppet används som ett slagord i politisk marknadsföring.

    Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, mångkulturella projekt, mångfaldsrundan samt studieförbunden. Totalt kan vi lösgöra 5 000 000 kr som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans.

     

    Inga avtal om mottagande av flyktingar och ensamkommande barn

    Avtalet med Länsstyrelsen säger att Lund ska ta emot 125 invandrare per år. Staten ersätter kommuner för mottagandet av invandrare men enligt SKL täcker den ersättningen endast 22% av den verkliga kostnaden. Stödet från staten för mottagningen ligger på ca 20 miljoner kronor. Om detta stöd endast täcker ca 22% av kostnaden innebär det att den verkliga kostnaden är ca 90 miljoner kronor – vilket medför en minuspost på cirka 70 miljoner för Lunds kommun. Om man antar att den utgiften fördelas på 2 år blir det en kostnad på 35 miljoner varje år kommunen tar emot de avtalade invandrarna. För varje år ackumuleras kostnaden (då två ”kullar” av invandrare orsakar kostnader samtidigt) vilket ger en faktiskt kostnad på 70 miljoner per år så länge mottagandet fortsätter.

    Skulle avtalet brytas, vilket är den politik vi driver, innebär det en besparing på ca 35 miljoner kronor för 2014 och troligen det dubbla 2015 och framåt. En del av dessa kostnader ligger med all säkerhet på Socialnämnden, och vi gör därför en minskning av socialnämnden budget för 2014 med 12 000 000 kronor. Men eftersom många av dessa kostnader döljs och undanhålls finns det ingen enskild nämnd där man kan hitta alla dessa kostnader. Därför väljer vi att lägga resterande kostnadsminskning, på 23 miljoner kronor, på en fiktiv nämnd som vi kallar Invandringsnämnden. Vi anser att kostnaderna för denna verksamhet bör läggas på en separat nämnd, och kommer att motionera om att en sådan införs.

    Men utöver de 35 miljoner som uppenbart går att spara enligt ovan, döljer sig i den kommunala ekonomin ytterligare kostnader som är ett resultat av den mångkulturella ideologin. Vi har ovan tagit upp de till detta område relaterade kostnader som finns i Kultur- och fritidsnämndens budget. Men även i övriga verksamheter tas till exempel tjänstemäns arbetstid upp med sådant som kommunal information på ett stort antal språk. Även betalda politiker ägnar tid åt fullständigt meningslösa jippon och möten där de säger sig arbeta för ”tolerans” och ”mångfald”, men i själva verket endast ägnar sig åt propaganda.

    Det är därför en fullt rimlig bedömning att det går att spara ytterligare fem miljoner kronor genom att den mångkulturella ideologin och propagandan omedelbart avskaffas. Troligtvis är siffran mycket högre, men kostnaden är som sagt i praktiken omöjlig att beräkna. Vi sätter därför den totala besparingen för vår fiktiga ”invandringsnämnd till 28 miljoner kronor

     

    Behovet av en förvaltningsreform

    Svensk förvaltning är i allmänhet ”bred” med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Lunds kommun bör göra en översyn om det verkligen inte är möjligt att minska antalet personer i chefsfunktioner. Skulle det till exempel inte vara möjligt att slå ihop två nämnder/förvaltningar och spara flera tjänster? Vi bedömer att det bör vara möjligt att spara 10 miljoner kronor redan 2014 på effektivisering av både politisk styrning och tjänstemannaorganisation, utan att verksamheterna blir lidande. Eftersom reformen kan beröra flera nämnders verksamhet har vi valt att inte specificera denna besparing på någon enskild nämnd, utan listar den nedan tillsammans med den fiktiga ”invandringsnämnden”.

     

    Sverigedemokraternas nettobudget i förhållande till majoritetens

    Minskad utgift

    Oförändrad utgift

    Ökad utgift

    Politisk ledning, Kommunstyrelse

    2 000 000

    Servicenämnd

    X

    Byggnadsnämnd

    X

    Teknisk nämnd    7 000 000
    Miljönämnd

    X

    Kultur- och fritidsnämnd

    5000 000

    Socialnämnd

    12 000 000

    Vård- och omsorgsnämnd

    20 000 000

    Utbildningsnämnd

    5 000 000

    Barn- och skolnämnder gemensamt

    22 000 000

    ”Invandringsnämnd” (generella invandringskostnader)

    28 000 000

    Förvaltningsreform

    10 000 000

    Summa:                                                                        84 000 000                                                27 000 000

     

    Resultatförbättring jämfört med majoriteten: 57 000 000

    Resultat jämfört med balanskravet: 53 000 000 i överskott

     

    Verksamhetsövergripande prioriteringar

    Minskad prioritering

    Ökad prioritering

    Demokratiperspektiv

    X

    Genusfrågor och könskvotering/könsdiskriminering

    X

    Jämställdhet

    X

    Kompetensfokus

    X

    Miljöhänsyn

    X

    Mångfaldsfrågor och etnisk kvotering/diskriminering

    X

    Djurskydd och god kost

    X

    Effektiv markanvändning

    X

     

     

    Sverigedemokraternas yrkanden:

    Kommunstyrelse, politisk ledning:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för kommunstyrelse och politisk ledning bifalles, med ändringen att budgeten för år 2014 minskas med 2 000 000 kr. Besparingen skall uppnås genom att de politiska sekreterartjänsterna avskaffas och partistödet minskas.

     

    Tekniska nämnden:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Tekniska nämnden för 2014 bifalles, med den ändringen att ytterligare 7 000 000 kronor tillskjuts. De tillskjutna medlen ska användas till förbättrat underhåll av gatorna, till bättre snö- och halkbekämpning, och till byggande av fler offentliga toaletter.

     

    Kultur- och fritidsnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Kultur- och fritidsnämnden bifalles, med  ändringen att budgeten för 2014 minskas med 5 000 000 kronor.  Besparingen skall uppnås genom att nämndens verksamhet renodlas genom ökat fokus på verksamhet av allmänintresse och slopat stöd till mångkulturell och kulturradikal verksamhet, att stödet till mångfaldsrundan tas bort, samt minskat stöd till studieförbunden.

     

    Socialnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Socialnämnden bifalles, med den ändringen att budgeten för 2014 minskas med 12 000 000 kronor. Denna besparing kommer att kunna genomföras om Lunds kommun minskar mottagningen av flyktingar, invandrare, och ensamkommande barn.

     

    Vård- och omsorgsnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Vård- och omsorgsnämnden bifalles, med den ändringen att nämndens budget för år 2014 utökas med 20 000 000 kronor som ska användas för en allmän kvalitetsförbättring av äldrevården. Särskilt viktigt i den kvalitetsförbättringen är att alla äldre ska få äta sig mätta, slippa äta ritualslaktat kött, och att personalen ska ha gott om tid att hjälpa de äldre vid sådant som uppstigande på morgonen, och sänggåendet på kvällen.

     

    Utbildningsnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för utbildningsnämnden 2014 bifalles, med ändringen att nämndens budget minskas med 5 000 000 kronor som finansieras genom besparingar på modersmålsverksamheten.

     

    Barn- och skolnämnder gemensamt:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Barn- och skolnämnderna för 2014 bifalles, med ändringarna att den totala budgeten minskas med 22 000 000 kr

    att 1 000 000 tillskjuts fritidsverksamheten

    att 1 000 000 tillskjuts grundskolan för att stärka barnens kunskaper om vårt lokala, regionala och nationella kulturarv,

    att de särskilda satsningarna på barn med icke-svensk bakgrund minskas med 23 000 000 kr

    att 10 000 000 kr tillskjuts som tilläggsresurs för socialt utsatta barn,

    att anslagen för modersmålsundervisning minskas med 11 000 000 kr

    samt

    att Barn- och skolnämnderna tar fram en handlingsplan för att problematiken med svenskfientlighet inom skolan ska belysas i samband med att rasism behandlas inom undervisningen

     

    Mer info
  • SD:s budget för Lunds kommun 2013

    Av hansolof.andersson den 13 juni, 2012
    0

    Budgetreservation SD 2013

    Här är hela vårt budgetdokument för nedladdning, eller läsning här.

     

    Mer info
  • SD:s budget för Lunds kommun tas nu fram

    Av hansolof.andersson den 25 maj, 2012
    0
    Bengt Malmberg och Hans-Olof Andersson

    Bengt Malmberg och Hans-Olof Andersson

    Lördagen den 19 maj samlades nästan hela vår kommunfullmäktigegrupp för att arbeta med Sverigedemokraternas budget för Lunds kommun 2013. Det är ju den 13 och 14 juni som kommunfullmäktige ska debattera och besluta om nästa års budget. På bilderna ser ni oss diskutera, och vår plan är att kunna presentera en färdig alternativbudget den 7 juni.

    Vårt arbete utgår från det underlag kommunens tjänstemän tar fram. Vi har ju presenterat egna budgetar sedan vi kom in i fullmäktige 2006, och huvudlinjen för oss har varit att Lunds kommun inte ska behöva höja skatten, och också klara det kommunala balanskravet. De fyra vänsterpartierna brukar oftast vilja höja skatten, och borgarna, som har haft egen majoritet sedan 2006, har varit emot det. Ibland har de fyra vänsterpartierna bildat ett ”block” med gemensam budget, men oftast har i alla fall tre av dem egna budgetar. Det innebär att det är fullt möjligt att det är fem budgetförslag som står emot varandra på KF 13-14 juni. Ibland har dessutom centern drivit en egen linje i en del frågor, men det är oftast bara bluff, de lägger sig för de andra borgerliga partierna i sista stund.

    Vi Sverigedemokrater anser att man måste kunna prioritera bland utgifterna, annars skulle man kunna höja skatterna i alla oändlighet. För oss är det självklart att mångkulturalismen, som är en sorts ”överideologi” för alla de andra partierna, inte är rätt väg att gå. Vår grannstad Malmö har gått väldigt hårt in för en sådan radikal omvandling, och har på grund av detta så dålig ekonomi att man behöver fyra miljarder (4000 000 000) varje år från det kommunala utjämningssystemet. Utan de pengarna skulle inte Malmö vara möjligt att driva överhuvudtaget.

    Det mesta av den kommunala debatten är som politisk debatt i Sverige överhuvudtaget. Politikerna talar affekterat om problem, till exempel skolans situation, utan att förstå att problem är meningslösa att oja sig över om man inte har förstått orsakerna, om man inte vill eller förmår göra någon analys av någonting överhuvudtaget. Sådana ord som orsaksamband och prioriteringar är helt enkelt för lugna och eftertänksamma ord för de många politiker som har sökt sig till politiken för att få utlopp för frustrationer och allmän livsindignation.

    Vi återkommer här på hemsidan med resultatet av vårt budgetarbete.

    Bo Kjellberg, Bengt Lundström, Bengt Malmberg

    Bo Kjellberg, Bengt Lundström, Bengt Malmberg

    Mer info
  • Inledningsanförande av Ted Ekeroth för budget-KF den 16 juni 2011

    Av hansolof.andersson den 25 juli, 2011
    0

    Lite sent kommer här inledningsanförandet av Ted Ekeroth i kommunfullmäktiges första dag för budgeten, den 16 juni 2011.

    I vår budget sparar vi in ca 50 miljoner kr på invandringsrelaterade kostnader. Besparingen är högre än så, men vi räknar med en ackumuleringseffekt där den fulla besparingen först kan skönjas. Dessutom räknar vi inte alls på kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag) som kommunen står för efter det att deras inledande etableringsstöd från Försäkringskassan tar slut efter 24 månader.

    De frigjorda medlen satsas i stort sett uteslutande på äldrevården och skolan.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=JEPUaRqE9uQ]
    Mer info
  • Budgetreservation för SD Lund 2011

    Av hansolof.andersson den 17 juni, 2010
    0

     

    Sverigedemokraternas budgetresevation 2011

     

     

    ”Trygghet & framtid”

    Inledning

    Ofta är det just i svåra tider som politiken får störst inverkan på medborgarnas liv. Att agera

    goda gåvors givare i en ekonomi med stora överskott ställer sällan några riktigt allvarliga krav på politiskt ledarskap. Det är när resurserna är knappa som de svåra besluten måste fattas.

    De budgetförslag som högermajoriteten och vänsteroppositionen presenterat visar dock bristande prov på ansvarstagande. Trots den finansiella och ekonomiska osäkerhet som råder fortsätter kommunens upplåning att skena iväg och balanskravet missas med råge. Vi sverigedemokrater efterfrågar ett större ekonomiskt ansvarstagande och föreslår därför besparingar utanför kommunens kärnverksamhet och ökade satsningar på skola, vård och omsorg. Men framförallt budgeterar vi får att uppnå det lagstadgade balanskravet.

    Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, tilliten, och därmed också tryggheten, till stora delar beror av identifikationen och känslan av samhörighet inom ett samhälle. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna. Sverigedemokraterna vill verka för att stärka den svenska, skånska och lundensiska identiteten och kulturen och för att de invandrare som har kommit till Lund och Sverige skall anpassa sig till det svenska samhället istället för tvärtom. Därför vill vi satsa mer på skolan och låta en del av skolans utökade medel gå till kunskaper och förståelse för vårt lokala, regionala och nationella kulturarv och historia.

    Det är också därför vi vill avveckla modersmålsstödet i förskolan, då vi befarar att verksamheten försvårar anpassning och då vetenskapliga rön från bland annat Danmark visat att den är så gott som verkningslös. Vi vill också att kommunstyrelsen tillskriver regeringen med en begäran om att Lund skall få bli försökskommun för slopad modersmålsundervisning. Sverigedemokraterna vill även införa regler om att svenska skall vara det enda tillåtna samtalsspråket i kommunens skolor under lektionstid.

    Så länge statens fokus med flyktingmottagning inte är att hjälpa flyktingar, och så länge så kallade ”flyktingar” får permanenta uppehållstillstånd som praxis, så anser vi att Lund bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning.

    Sverigedemokraterna vill förbjuda alla former av positiv särbehandling, kvotering och annan diskriminering på grund av etniskt ursprung, kön eller sexuell läggning vid anställningar inom kommunen. Istället menar vi att kompetens bör vara den avgörande faktorn och att detta är en jämställdhetsfråga.

    Barnen och ungdomarna är vår framtid

    Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna ska vara så små som möjligt och att föräldrarna ska erbjudas ett betydande inflytande över verksamheten. Vidare måste barnens fantasi och leklust tillvaratas på bästa sätt, samt stress- och bullernivåer reduceras till ett minimum.

    Sverigedemokraterna menar att tryggheten och gemenskapen bäst garanteras på mindre skolor, varför vi anser att kommunens småskolor ska bevaras så långt det är möjligt.

    Riksdagspartiernas skolpolitik har misslyckats i grunden. Alldeles för många elever går ut grundskolan utan att nå kunskapsmålen. Arbetsmiljön är i många fall ohållbar. Våld, mobbning, sexuella trakasserier, etniska motsättningar och förstörelse har fått en oacceptabelt stor utbredning.

    Våra ungdomar måste kunna gå till skolan utan rädsla och oro och lärarna måste ges fler verktyg för att kunna upprätthålla ordningen. De svenskfientliga attityder som vuxit sig starka bland vissa invandrarungdomar och som bland annat resulterat i att svenskfödda ungdomar är kraftigt överrepresenterade som offer för bland annat personrån, misshandel, sexuella övergrepp och annan kränkande brottslighet, måste lyftas fram och motarbetas inom skolan på ett mer effektivt sätt än idag.

    Sverigedemokraterna vill satsa mer pengar för att höja den generella kvaliteten inom skolan, till undervisning i det lokala, regionala och nationella kulturarvet samt till att motverka svenskfientligheten inom skolan. Vi satsar dessutom 15 000 000 kr på att öka tilläggsresurserna för socialt utsatta barn. Detta finansierar vi genom att tillskjuta mer pengar till skolan än majoriteten samt genom att föra över pengar från det etniska tillägget för barn med utländsk bakgrund, till skolans kärnverksamhet.

    En värdig ålderdom

    För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att de äldre generationer svenskar som byggt upp landet också ska ha en värdig ålderdom. Överlag uppfyller Lund de mest grundläggande kraven inom äldrevården, men det är vår ambition att på sikt kunna anställa fler inom äldrevården för att öka tidsutrymmet för en mänsklig relation mellan vårdarna och de äldre.

    En trygg ålderdom måste vara en självklarhet för de kommuninvånare som under ett helt liv har bidragit till samhället. Att många äldre tvingas leva på en månadsinkomst som är lägre än socialbidragsnormen, samtidigt som vi erbjuder äldreförsörjningsstöd till invandrade åldringar som inte har betalat en krona i svensk skatt, är en regelrätt skandal.

    Sverigedemokraterna menar att äldreomsorgen ska kännetecknas av valfrihet och inflytande. För vårdtagare handlar det inte minst om rätten att själv välja boendeform, och det är viktigt att inte äldre mot sin vilja tvingas att bo i eget boende, trots att de inte klarar sig på egen hand. Kvarboendeprincipen får inte bli ett kvarboendetvång som isolerar äldre i deras hem.

    För att öka kvaliteten inom äldrevården vill Sverigedemokraterna skjuta till ytterligare 3 000 000 kr till verksamheten jämfört med majoritetens budgetförslag.

    Ett aktivt liv och hälsosamt liv

    Hälsan påverkas även av den mat man äter. Sverigedemokraterna menar att de livsmedel som Lunds kommun köper in och serverar på bland annat skolor och äldreboenden ska innehålla ett minimum av industriellt framställda transfetter.

    Ekonomisk hushållning

    Sverigedemokraternas ambition är att Lund genom god hushållning med de ekonomiska medlen och långsiktig planering kan förbättra kommunens ekonomi och samtidigt ge bra service till lundaborna. Skattemedlen skall användas på bästa möjliga och ansvarsfulla sätt där medborgarna får tillbaka en så stor del som möjligt genom god kommunal service.

    Sverigedemokraterna är öppna för olika lösningar som kan förbättra tillgängligheten och kvalitén på kommunala tjänster – oavsett om dessa är i offentlig eller privat regi. Fokus bör ligga på resultat, inte medel.

    Omställningen till det mångkulturella samhället har sugit åt sig resurser inom praktiskt taget samtliga kommunens verksamhetsområden, samtidigt som en ökad kravlöshet i skolan och på arbetsmarknaden har lett till ett omfattande missbruk av, och slöseri med, resurser.

    Partistödet i Lund är ungefär fem gånger högre än riksgenomsnittet. Ett överdimensionerat partistöd riskerar på sikt att få en negativ inverkan på idealismen inom de politiska partierna och skapa alltför höga trösklar i förhållande till partier som för närvarande inte är representerade i fullmäktige, vilket utgör ett demokratiskt problem. Sverigedemokraterna vill därför minska det lokala partistödet.

    Bygg med omsorg

    Lund har många fina gamla kulturbyggnader och områden. Vi vill förvalta och lämna efter oss vår unika stadskärna. Det är därför viktigt att ta en rad olika hänsyn när nybyggnation sker. Misstagen som begicks i Lund på 1960- och 70-talen, där man utplånade stora delar av de centrala miljöerna i Lund får inte upprepas. Bevarandet av gamla byggnader och parker är av största vikt, också en del av vårt kulturarv.

    Levande kulturarv

    Att Lund skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter är viktigt för Sverigedemokraterna. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Den svenska kulturen och kulturarvet har länge fått stå tillbaka för en liten kulturelits radikala och modernistiska uppfattningar om kultur. De verkligt kulturintresserade menar att kulturen har ett egenvärde och vill inte att kulturbegreppet används som ett slagord i politisk marknadsföring.

    Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, mångkulturella projekt samt studieförbunden. Totalt kan vi lösgöra 22 500 000 kr som istället kan bidra till en kommunal ekonomi i balans.

    Sverigedemokraternas nettobudget i förhållande till majoritetens

      Minskad utgift Oförändrad utgift Ökad utgift
    Politisk ledning, Kommunstyrelse 13000    
    Servicenämnd   X  
    Byggnadsnämnd   X  
    Teknisk nämnd     1000
    Miljönämnd   X  
    Kultur- och fritidsnämnd 22500    
    Socialnämnd     2000
    Vård- och omsorgsnämnd     3000
    Utbildningsnämnd 3000    
    Barn- och skolnämnder gemensamt 11000    
    Resultatförbättring     43500

     

    Verksamhetsövergripande prioriteringar

      Minskad prioritering Ökad prioritering
    Demokratiperspektiv   X
    Genusfrågor och könskvotering/könsdiskriminering X  
    Jämställdhet   X
    Kompetensfokus   X
    Miljöhänsyn   X
    Mångfaldsfrågor och etnisk kvotering/diskriminering X  

     

    Sverigedemokraternas yrkanden:

    Kommunstyrelse, Politisk ledning:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för kommunstyrelse och politisk ledning bifalles, med ändringen att budgeten för år 2011 minskas med 13 000 000 kr. Besparingen skall uppnås genom att de politiska sekreterartjänsterna avskaffas, partistödet minskas, utgifterna för kulturhuvudstadsprojektet tas bort och utgifterna för politisk ledning minskas.

    Tekniska nämnden:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Tekniska nämnden bifalles, med den ändringen att 750 000 kr anslås till att rusta upp Lunds lekplatser och att 250 000 kr anslås till förbättrad renhållning.

    Kultur- och fritidsnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Kultur- och fritidsnämnden bifalles, med  ändringen att budgeten för 2011 minskas med 22 500 000 kr. Besparingen skall uppnås genom att nämndens verksamhet renodlas genom ökat fokus på verksamhet av allmänintresse och slopat stöd till mångkulturell och kulturradikal verksamhet, samt minskat stöd till studieförbunden.

    Socialnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för socialnämnden bifalles, med ändringarna att budgeten utökas med 2 000 000 kr. Genom minimerad invandring minskas nämndens kostnader ytterligare och de resurser som frigörs ska användas till verksamheter för hemlösa, missbrukare, utsatta kvinnor, barn och ungdomar samt psykiatrin.

    Vård- och omsorgsnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Vård- och omsorgsnämnden bifalles, med den ändringen att nämndens budget för år 2011 utökas med 3 000 000 kr som ska användas för en allmän kvalitetsförbättring av äldrevården.

    Utbildningsnämnd:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för utbildningsnämnden bifalles, med ändringen att nämndens budget minskas med 3 000 000 kr som finansieras genom besparingar på modersmålsverksamheten

    Barn- och skolnämnder gemensamt:

    Sverigedemokraterna yrkar:

    att kommunstyrelsens förslag till budget för Barn- och skolnämnderna bifalles, med ändringarna att den totala budgeten minskas med 11 000 000 kr

    att 1 000 000 tillskjuts fritidsverksamheten

    att 1 000 000 tillskjuts grundskolan för att stärka barnens kunskaper om vårt lokala, regionala och nationella kulturarv,

    att de särskilda satsningarna på barn med icke-svensk bakgrund minskas med 28 000 000 kr

    att 15 000 000 kr tillskjuts som tilläggsresurs för socialt utsatta barn, och

    att Barn- och skolnämnderna tar fram en handlingsplan för att problematiken med svenskfientlighet inom skolan ska belysas i samband med att rasism behandlas inom undervisningen

    Mer info
  • Sverigedemokraternas budget för 2008

    Av Admin den 15 juni, 2007
    0
    0

    Den 14-15 juni var det budgetfullmäktige i Stadshallen. Det var den kommunala budgeten för 2008 som skulle fastställas .Nedan är två länkar, en till vårt eget budgetförslag, och en till en filmsekvens där ni kan se Erik Almqvist hålla ett inledningsanförande. Snart kommer här en längre artikel om vad som hände på detta 25 timmar och 18 minuter långa kommunfullmäktige!

    Sverigedemokraterna Lunds budget för 2008

    Se även Erik Almqvists budgetanförande.

    Mer info